Matdagar- kanelbullens dag etc. Jag tycker det är kul med matdagar och blir ofta besviken när jag missar t.ex. våfflans dag eller kladdkakans dag. Nej, dags att hålla koll på dem och ta reda på lite mer vad de innebär. Det fanns otroligt många dagar jag inte kännt till innan, så jag har faktiskt sållat några. Här kommer listan över matdagar som jag själv känner för att fira: 1 januari internationella pizzadagen Vi förstår alla varför 1 februari vegetariska dagen Denna dag är till för att vi ska göra djuren och naturen en gärning och strunta i köttet för en dag. Att bli vegetarian är något som många tycker verkar jobbigt, men om alla skulle skippa köttet en gång om året så gör det ju fortfarande jättemycket. 17 februari fettisdagen Det moderna syftet med dagen går ut på att äta semlor. Detta för att man skall äta upp sig och unna sig inför fastan. Fettisdagen infaller följande datum: 17 februari 2015 8 februari 2016 28 februari 2017 13 februari 2018 17 februari pannkaksdagen Internationella pannkaksdagen och fettisdagen firas samma dag. Pannkaksdagen kommer från början ifrån England, där man istället för semlor äter just pannkakor. Av denna anledning har de infört Internationella pannkaksdagen på samma dag som fettisdagen infaller.
25 mars våffeldagen Vårfrudagen och Jungfru Marie Bebådelsedag är andra namn för Våffeldagen som infaller samma datum varje år, den 25 mars, alltså 9 månader innan jul. Att man äter just våfflor vid den här tiden på året beror på att man förr i tiden hade större tillgång till ägg och mjölk efter vintern och därmed fick man ofta lite över. 23 augusti köttbullens dag 4 oktober kanelbullens dag Sedan 1999 har vi i Sverige på samma datum varje år firat Kanelbullens dag, dagen har svensk bakgrund och firas endast i Sverige och av svenskar utomlands. Det var Kaeth Gardestedt som på den tiden arbetade som projektansvarig på Hembakningsrådet som instiftade dagen. Detta för att uppmärksamma att dem finns och för att hedra och uppmärksamma den rika bulltradition som finns i Sverige. Och finns det något svenskare bakverk än just kanelbullen? 14 oktober räkmackans dag Den 14 oktober varje år firas Räkmackans dag i Sverige, dagen instiftades av Arlanda flygplats 2010. Dagen instiftades eftersom att Arlanda tillsammans med Landvetter säljer flera tusen räkmackor i veckan. En räkmacka består oftast av räkor, majonnäs, ägg, kaviar och citron, så passa på att njuta av en av våra svenska maträtter, räkmackan eller räksmörgåsen som det ursprungliga namnet är. 1 november internationella vegandagen 7 november kladdkakans dag Kladdkakans dag firas på samma datum varje år, detta datum är den 7 november. Kladdkakans dag är en av de högtider som är mindre känd men har senaste åren ökat oerhört mycket i popularitet. Kladdkakan är en mjuk kaka med smak av choklad, denna mjuka kaka ska helst vara ljummen och förtärs oftast tillsammans med vispad grädde. Även glass kan förekomma. Till
detta passar det bra med ett glas mjölk. 14 november ostkakans dag Den 14 november firar vi sedan 2004 Ostkakans dag, dagen har instiftats av föreningen Ostkakans vänner där alla småländska landshövdingar sitter i styrelsen, bakom Ostkakans vänner står Frödinge mejeri. Ostkakan kommer ursprungligen från Småland och har av centerpartisten Margareta Andersson föreslagits till Sveriges nationalrätt. 9 december pepparkakans dag Varje år den 9 december firas pepparkakans dag, det är dagen på året som årets snällaste koras på Gröna Lund. I många hem är det just idag som det bakas pepparkakor så passa på och gör det du också. Bönpasta från Risenta
Jag har skrivit om bönpasta tidigare, jag var helt salig när jag upptäckte den. Då fanns det att beställa av en tillverkare på nätet, men nu har även Risenta plockat upp trenden och levererar bönpasta till matbutikerna! Här kommer en liten jämförelse med vanlig pasta: Näringsvärde per 100 g Bönpasta Vanlig pasta Energi 360 kcal 360 kcal Protein 44 12 Kolhydrater 18 71 Fett 9 2 Alltså, mycket mer protein, den kan till och med fungera som proteinkälla i måltiden. Så sväng ihop en god pastasås att toppa bönpastan med och du har en grym måltid!
Odlad vs. viltfångad lax Odlad vs. viltfångad lax Alla kunniga näringsexperter rekommenderar att du väljer viltfångad lax, men det är inte hel enkelt. Det går inte att få tag på viltfångad lax om du inte har lite tur och känner en sportfiskare. Endast 1% av atlantlaxen är viltfångad (jämfört med 80% av Stillahavslaxen) (1). Som bekant ligger Sverige långt bort från Stilla havet, så det alternativet finns ju inte. Varför är viltfångad lax bättre? Laxen vi äter består av en fettsyrasammansättning i köttet som speglar vad laxen äter. Vild lax äter krill som innehåller omega 3 samt det röda färgämne som färgar köttet orange/rosa. Odlad lax får ett foder att äta som innehåller bl.a. fiskmjöl, men också odlade växter, som inte är en naturlig del av fiskens kost. Detta påverkar fettsyraprofilen med mer omega 6 och mindre omega 3. Vetenskapen har visat att eftersom den odlade laxen innehåller mer fett totalt sett så innehåller de
lika mycket eller lite mer omega 3 än den viltfångade (2). Jag argumenterar om det verkligen är tillräckligt bra, eftersom det är kvoten omega 3/omega 6 som är viktig och som därmed blir lägre. Dessutom innehåller fisken alltså mer fett (och mättat fett) och mindre protein. Färgen Färgen i den odlade laxen fås genom att tillsätta artificiellt färgämne till fiskfodret, eftersom de inte får äta den naturliga födan som innehåller färgen naturligt (1). Det är rätt skrämmande att tänka sig att fiskproducenterna kan välja utifrån en färgkarta hur de vill att just deras lax ska se ut. Antibiotika En annan sak vi bör ha i åtanke är att fiskodlingarna ofta medicineras med bl.a. antibiotika för att annars blir den trångbodda fisken sjuk. Vad göra? Det finns andra fiskalternativ för dig som vill ha viltfångad fisk med nyttig omega 3. Du kan välja makrill och sill/strömming.
Källor: 1) Wikipedia 2) C. Cahu et al. Farmed and wild fish in the prevention of cardiovascular diseases: Assessing possible differences in lipid nutritional values Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, Volume 14, Issue 1, Pages 34 41, February 2004 Fryst vs. färsk kyckling Ibland kommer diskussionen upp att det är sämre med fryst kyckling än färsk. Jag håller inte med alls. Anledningen till detta är att den frysta kycklingen har tillsatt saltvatten och därmed lägre kötthalt (ca 87%). Anledningen till att producenten tillsätter saltvatten är inte för att tjäna pengar, fryst kyckling kostar ju som bekant mindre än färsk, utan det handlar istället om att de vill möra kycklingen, dvs. göra den saftigare. Tänk på det nästa gång du tillagar fryst respektive färsk kyckling. Själv tycker jag att den färska blir kompakt och
torr, och lyckas bättre med den frysta kycklingen när jag vill få en saftig bit kyckling till middag. Istället för att snacka fryst eller färsk borde vi snacka svenskt eller inte svenskt. För det är inte självklart att kycklingen är svensk. Står det något luddigt som Kött från EU på förpackningen är det inte svenskt. Kolla efter den gula pippin (som dom säger i reklamen) för att välja svensk kyckling. Mjölkstudien: Är mjölk skadligt? Jag har fått frågan på flera håll: Ska man sluta dricka mjölk
nu eller?, Är det inte nyttigt med mjölk? Jag var tvungen att gräva fram den vetenskapliga studien på nätet och granska den. Precis som jag misstänkte var det en observationsstudie som grundade sig på ett frågeformulär. Författarna är tydliga med att man inte ska dra för stora växlar och vara försiktig när man tolkar resultatet. Det var väl kanske inte det media gjorde precis, som rapporterade om att mjöken ökade dödligheten och risken för benbrott. Fakta Studien är gjord på två grupper, en med kvinnor (61 433 st, ålder 39-74) och en med män (45 339 st, ålder 45-79 år). Mjölkintaget rapporterades in med olika fetthalt, men summerades till ett och samma mätvärde, mjölkintaget var exklusive övriga mejerier, så som yoghurt, fil och ost. Medelvärdet för de som drack mycket mjölk (mer än 3 glas per dag) var nästan 7 dl (680 g) för kvinnor och över 8 dl (830 g) för män. Förklaringsmodell Forskarna har tittat på galaktosen, nedbrytningsprodukten av laktos i mjölken. Bl.a. eftersom man kunde se detta resultat för mjölken men inte yoghurt/fil/ost som ju innehåller betydligt mindre laktos, men också för att man sett att laboratoriemöss åldrats snabbare när de fått galaktos. Även för personerna i studien kunde forskarna se att de hade högre värden av de biomarkörer som signalerar inflammation och oxidativ stress (och således åldrande). Kommentarer Spontant känns 7-8 dl mjölk per dag väldigt mycket, hur många dricker mjölk på det sättet? Själv köper jag hem ett paket i veckan. Kankse är det dom som dricker mjölk som måltidsdryck? Du som dricker kring ett glas om dagen behöver inte oroa dig eller sluta med det.
Precis som författarna nämner kan det finnas andra faktorer som inverkat på resultatet. Kanske de personer som dricker mest mjölk gör det för att de har anlag för benskörhet? Det var även så att de som drack mer mjölk åt mer kalorier per dag, dock utan att de för den skull hade högre BMI. Kankse kan detta påverka? Kanske är det inte bra att dricka sina kalorier? Tänk på att 8 dl standardmjölk innehåller nästan 500 kcal, nästan precis så mycket det skiljde sig per dag för storkonsumenterna och lägstakonsumenterna. För dig som vill ha fördelarna från mjölken, dvs. 18 av 22 essentiella näringsämnen så som bl.a. D-vitamin, kalcium och fosfor, kan ju byta ut det mot fil eller yoghurt. Men som sagt, det är alldeles för tidigt att dra några som helst slutsatser av studien. Om det är laktosen som är boven och du är orolig kan du välja laktosfri mjölk. Vad ska vi äta ikväll? Haha, jag älskar den här sidan. Vad fan ska jag laga till middag?