Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Relevanta dokument
Utredningsgång vid misstänkt DVT

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Från sämst till bäst i klassen

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Djup ventrombosprocessen

Venös tromboembolism och D-dimer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Djup ventrombos - DVT

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Djup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

PK (INR) och D-dimer

PK-INR PT-INR D-dimer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

Fysioterapeut remitterar till röntgen. Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund

MEQ fall p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland , Cecilia Jennersjö Öl

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

HCC-övervakning (surveillance)

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

efter knä- eller höftledsoperation

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Primära maligna hjärntumörer

Equalis användarmöte Patientnära analyser okt 2016

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

P-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR.

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Standardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer

Prostatacancer och Nationella vårdprogrammet

Revision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF

Kontroll på Värmländska

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

Årsrapport för Regionalt Specialitetsråd för Laboratoriemedicin (RSL) Årsapport (6)

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

MDK-rutin för Urotelialcancer

Årsredovisning 2014 för Laboratoriemedicinsk samverkan i Uppsala-Örebroregionen

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Brunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Klinisk lägesrapport NOAK

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Nötprovokationer. Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Diagnostik av djup ventrombos

SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS).

Viktigt säkerhetsmeddelande SB-RPD

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

GENERELLA INDIKATIONER

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Uppdraget Patientens perspektiv

Larmvärde, rutin Gäller för: Klinisk kemi och transfusionsmedicin

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Rapport vårens utskick 2017

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Transkript:

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland

Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården Ledtider, patientflöde Utmaningar, erfarenheter på klinisk kemi Verifiering Beslutsgräns Kontrollverksamhet Lot-lot variation Utbildning, kompetens

D-dimer D-Dimer är en nedbrytningsprodukt från fibrin Fibrinkoagel olika nedbrytningsprodukter, bl.a. s.k. D-dimerer Stiger vid aktivering av koagulationen som medför ökad bildning och nedbrytning av fibrin Ett mått på fibrinolytisk aktivitet

När stiger plasmanivån av D-dimer? Venös tromboembolism Vid ett flertal akuta såväl som kroniska sjukdomstillstånd. En förhöjd D-dimernivå är således inte är liktydig med att venös tromboembolism föreligger (låg specificitet). Men ett negativt resultat utesluter med mycket hög sannolikhet venös tromboembolism(hög sensitivitet, högt NPV)

Korrekt användning av D-dimer? Bör alltid kombineras med klinisk sannolikhet (Wells score): Låg klinisk sannolikhet och negativ D-dimer Låg klinisk sannolikhet och förhöjd D-dimer Hög klinisk sannolikhet neg/pos D-dimer Bör användas med försiktighet vid: Längre tid efter insjuknande (> 1 vecka) Graviditet Sjukhusvårdade patienter

Wells score (låg sannolikhet <2 poäng, hög >2 poäng) Aktiv cancer (behandling de senaste månaderna eller pågående palliativ behandling) Paralys, pares, gipsbehandling av nedre extremitet 1p Immobilisering >3 dagar eller kirurgi inom 4 veckor som krävt narkos eller regional anestesi 1p Ömhet/smärta längs de djupa venernas utbredning 1p Helbenssvullnad 1p Vadsvullnad >3 cm jämfört med det andra benet (mätt 10 cm nedom tuberositas tibiae) 1p Pittingödem i det symtomatiska benet 1p Ytliga kollateralvener 1p Tidigare diagnostiserad DVT 1p Alternativ diagnos lika eller mer trolig än trombos -2p

Flödesschema

Olika beslutsgränser varför? Olika enheter mg/l mg/l FEU (Fibrinogen Equivalent Units) Avsaknad av internationell kalibrator Olika analysmetoder, olika antikroppar, heterogen grupp fibrinnedbrytningsprodukter mäter kanske inte exakt samma sak?

Projekt: Djup ventrombosprocessen Bakgrund Läkarna på akuten: Ineffektiv handläggning av patienter med misstänkt DVT! Låg prioritering på akutmottagning/röntgen Långa ledtider Gammalmodig och invasiv undersökningsmetod: flebografi Onödig behandling med lågmolekylärt heparin

Förutsättningar Projektet initierades av koncernledningen för Landstinget Västmanland år 2009 Landstingsövergripande Processägare: Biträdande sjukhuschef Styrgrupp Biträdande sjukhuschef samt företrädare för Akuten, primärvård, medicinkliniken, ortopedkliniken och röntgen. Förbättringsledare Möten varje månad

Processen före implementering 1177 Patienten söker vård Jourläkare Jourläkarmottagning = Byte av aktör Familjeläkare Akutmott Patienten söker vård Akutmott Sköterska tar prover Akutmott Läkarundersökning Akutmott Remiss till röntgen Patienten inväntar tid från röntgen (Om tid erhålls först nästföljande dag får patienten lågmolekylärt heparin) Akutmott Patienten söker vård Röntgen Röntgen Akutmott Akutmott Patienten får tid på röntgen för flebografi Undersökningen utförs på röntgen Patienten går till AM för att invänta svar Patienten får träffa läkare som bedömer om behandling skall påbörjas Totala ledtiden: 24 h 42 min DVT JA/NEJ Symptom EJ DVT DVT

Målen med projektet Förkorta ledtiden till 9 timmar Minska antalet läkarbedömningar Minska trycket på Akuten och röntgen Inga patienter med misstänkt DVT på akuten under dagtid Eliminera onödig behandling med lågmolekylärt heparin (blodförtunnande medicin) Byta undersökningsmetod från flebografitill ultraljud (2-punktsultraljud)

Huvudsakliga förändringar 1. Införande av patientnära analys av D-dimer möjliggör diagnostik på FLM 2. Familjeläkarna remitterar pat. direkt till röntgen för UL. Standardiserad remiss innehållande uppgift om Wells score och D- dimer. 3. Röntgenläkaren lämnar svar direkt till patienten 4. Vid behov av behandling hänvisas patienten direkt till Waran-SSK på medicinkliniken. Kontaktar ledningsläkaren för ordination av behandl. 5. Tydliga och strukturerade riktlinjer (= vårdprogram) medför en patientsäkrare vård

Processen efter implementering Waran-SSK Symptom Första behandlingen JA FLE/AM Klinisk bedömning Hög/ Lågrisk Hög FLE/AM/Vård avd 1:a Ultraljudsundersöknign Röntgenremiss Röntgen DVT JA/NEJ Förklaring Symboler Start/stop Låg FLE/Klinisk Kemi P-D-Dimer Positivt/ Negativt Positivt Negativt Ev. uppföljnings ultraljudsundersökning Röntgenremiss FLE/AM Röntgen NEJ Annan Diagnos Aktivitet FLE/AM/Vård avd Vägval Byte av aktör Annan diagnos Totala ledtiden?

Vårt bidrag till projektet Införande av patientnära analys av D-dimer på alla vårdcentraler (31 st) Möjliggöra diagnostik av DVT inom primärvården Kan i många fall utesluta DVT avlastar akuten och röntgen Kan remittera direkt till rtg avlastar akuten Minska antalet läkarbedömningar Förkorta ledtiderna drastiskt Minska onödig behandling med lågmolekylärt heparin

Val av metod

Urvalskriterier Användarvänlighet ska kunna hanteras av andra yrkesgrupper än BMA Mätosäkerhet Lot-lot variation Vetenskapligt underlag för referensintervall, dokumenterat högt NPV Pris Erfarenhet/referenser

Vårt val år 2010 Cobas h 232 (Roche Diagnostics) Marknaden idag?

Cobas h232 (Roche) Endast hepariniserat venöst helblod Pipetteringssteg Inga kalibratorer Analysprincip: Två monoklonala antikroppar. Två linjer (signal och kontrollinjen). CMOS-kamerasensor. Ett prov i taget, 5-6 prov/h

Verifiering av metod Inomserieimprecision Masterinstrumentet Cobas h 232 2 patientprover 15 rep. Mv 0,26 1,4 Sd 0,005 0,062 CV 2% 4%

Cobas h232 Master ACL Elite Sala mot Cobas h 232 master, alla värden y = 1,1798x + 0,135 R² = 0,7885 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 ACL Elite Sala ACL Elite Sala mot Cobas h 232 master. Värden < 1,0 för ACL Elite Sala y = 2,8821x - 0,3633 R² = 0,9495 2,0 Cobas h 232 master 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 ACL Elite Sala

Beslutsgräns vetenskapligt underlag Legnani et al. Thromb Res. 2003;111(3):149-53. 87 konsekutiva patienter med misstänkt DVT. Cut-off 0,40 mg/l FEU Sensitivitet 100 %, specificitet 50 %, NPV 100 % Geersinget al. BMJ. 2009 Aug 14;339:b2990. Metaanalys. Cut-off 0,50 mg/l FEU

Beslutsgräns Cobas <0,40 Beslutsgräns Cobas <0,50 ACL ELITE Sala ACL ELITE Sala neg <0,3 pos >0,3 neg <0,3 pos >0,3 COBAS neg <0,40 23 2 neg <0,50 24 6 pos >0,40 1 17 pos >0,50 0 13 COBAS Analyssvar < 0,40 mg/l FEU besvaras negativ Analyssvar 0,40 mg/l FEU besvaras positiv Kvantitativa värden lämnas ej ut!

Revidering av beslutsgräns 2015 ACL TOP 700 ACL TOP 700 Cobas h 232 neg < 0,50 pos > 0,50 neg <0,23 pos > 0,23 9 0 0 21 Cobas h 232 neg < 0,40 pos > 0,40 neg <0,23 pos > 0,23 4 0 5 21 Analyssvar < 0,50 mg/l FEU besvaras negativ Analyssvar 0,50 mg/l FEU besvaras positiv Kommande revidering - åldersjustering?

Utbildning Utbildning av alla BMA och undersköterskor som tar prover/analyserar prover på våra vårdcentraler Cirka 120 behörighetsbevis!

Upprätthållande av kompetens Ej så frekvent analys Behörighetsbevis gäller i 2 år Utbildning vart annat år. Processledare Lena Nittler m.fl. åker runt och utbildar. En person/vc har högre behörighet, får också utbilda

Kontrollverksamhet Optisk kontroll (hög, låg). Båda nivåerna analyseras inför första analystillfället per dag samt vid lotbyte av teststickor Problem: internkontroll Inskick(utskick) av patientprover, jämförelse mot masterinstrument (Cobas h 232) 1 gång/månad Equalis D-dimer externkontroll

Reagenslotbyten Allt reagens kommer till Västerås Varje lot räcker i cirka 9-10 månader 5-10 patientprover inom intervallet 0,40-0,60 mg/l FEU Mäts i duplikat med båda loterna Den genomsnittliga skillnaden mellan loternafår maximalt vara +/-0,05 mg/l FEU

Reagenslotbyten Lotbyte D-dimer Cobas h 232 Patientprover Gammal lot Ny lot Skillnad 0,40-0,60 mgfeu/l rep 1 rep 2 MV rep 1 rep 2 MV MV gammal-mv ny 1 0,46 0,5 0,48 0,49 0,44 0,465 0,02 2 0,58 0,56 0,57 0,52 0,55 0,535 0,04 3 0,6 0,58 0,59 0,59 0,55 0,57 0,02 4 0,41 0,45 0,43 0,4 0,43 0,415 0,02 5 0,5 0,48 0,49 0,51 0,47 0,49 0,00 6 0,52 0,55 0,535 0,52 0,5 0,51 0,03 7 0,44 0,41 0,425 0,48 0,42 0,45-0,03 8 0,46 0,45 0,455 0,42 0,44 0,43 0,03 9 0,52 0,55 0,535 0,53 0,5 0,515 0,02 10 0,43 0,4 0,415 0,42 0,39 0,405 0,01 0,014 MV skillnad max +/- 0,05 mgfeu/l

Framtiden Förbättrad kontrollverksamhet internkontroll? Datauppkoppling

Tack för uppmärksamheten!