Kvalitetsredovisning 2009



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Kommentarer till kvalitetshjulet

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Senast ändrat

Verksamhetsplan 2012/2013 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Innehå llsfö rteckning

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Arbetsplan för Violen

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitet på Sallerups förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan 2015/2016

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Styrkort för Tallholma, Märstadal och Söderbrinkens förskolor 2011.

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Lokal arbetsplan Lekåret

Västra Vrams strategi för

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Plan för likabehandling för Berga förskola

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Transkript:

Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2009 Förskola/-or: Specialförskolan Uroxen Ansvarig för KR:AnnCharlotte Olai/Rektor med medskapare 1. Förutsättning (redovisas 11 jan 2010) Antal barn 45-50 Antal tjänster 16 Budget (Kkr) 7,5 Beskriv upptagningsområdets karaktär, förskolans organisation, utemiljö, lokaler (lokalanvändning, antal lokaler och typ av lokaler), demografi(ökning och/eller minskning av barn), pedagogiskt materiel och miljöer (datorer, litteratur, temarum mm), kompetens, pedagogisk inriktning/ profil mm Kommentera och beskriv ovanstående uppgifter Uroxens förskola ligger på området Gunnesbo i Lund. Området består av villor, bostadsrätter och hyresrätter. Det bor en hel del familjer med annan etnisk bakgrund på Gunnesbo. Just nu sker en inflyttning av barnfamiljer i området. Närmiljön är god. Det finns mycket bär- och fruktträd och många ställen man kan besöka. Nöbbelövs Mosse, ett naturområde värt att gå till, 4-H-gården och många roliga lekplatser. Uroxens utemiljö är väldigt trevlig och omtyckt av pedagoger, föräldrar och barn. Den är självklart anpassad till förskolans handikappade barn. Även lokalerna är anpassade till våra barn med hörselnedsättning. Hörselslingor, tjockare dörrar, tennisbollar på stolarna och dämpade dukar på borden. Två stora lekhallar, varav en har vibrerande golv, finns på förskolan. Dessa utnyttjas av alla avdelningar. Det finns även två snickarrum som flitigt används. Snozelrum för avkoppling finns, med dämpad belysning, häftiga roterande lampor, vattenpelare och ljusoptik. Detta är ett välbesökt rum och här trivs alla barn. Uroxen tar emot barn med olika grad av hörselnedsättningar och de kommer ofta från annan kommun än Lund. Uroxen tar även emot anknytningsbarn barn som har syskon/föräldrar eller annan närstående med hörselnedsättning - och hörande barn. Det finns 4 avdelningar på Uroxen. Uroxen har även barn med andra

funktionsnedsättningar utöver sin hörselnedsättning. Efterfrågan på placering av denna grupp ökar. Uroxen har också fått en större efterfrågan om placering för barn utan hörselnedsättningar, men med andra funktionsnedsättningar. Uroxen har förskollärare, barnskötare, specialpedagog, egen kock och rektor. Många av pedagogerna på Uroxen har en gedigen arbetslivserfarenhet och en hög yrkeskompetens. En stark vilja att ständigt lära och tänka nytt och i nya banor. Uroxens specialpedagog håller pedagogerna ajour med nya råd och rön vad gäller fortbildning och allt annat material. Uroxens förskola är en av Malmö Högskolas partnerskolor. Detta innebär att studenter kan förlägga sin verksamhetsförlagda tid på Uroxen. 2. Resultat (redovisas 11 jan 2010) Budget utfall (Kkr) + - 0 Beskriv måluppfyllelsen för nyanlända och funktionshindrade samt ge en bild av måluppfyllelsen för alla barn utifrån läroplanens strävansmål. Redovisa resultaten för barn i behov av särskilt stöd, modersmålsstöd och interna/externa revisioner. Komplettera gärna med resultat från egna enkäter, projektrapporter och övrig dokumentation m.m Kommentera och beskriv ovanstående uppgifter Normer och Värden Det sociala samspelet, respektfullt bemötande och ansvarstagande är något som pedagogerna lägger stor vikt vid. Det är viktigt på Uroxen att alla barn har lika värde. Att vara en god kamrat är självklart på Uroxen. Att få vara den man är, är tillåtet på Uroxen. Utveckling och Lärande Alla barn ges möjlighet att i den fria leken forma sin identitet och att pröva socialt samspel. Att hjälpa till med verkliga uppgifter, vara delaktig, stärker alla barns känsla av att vara en viktig del på förskolan. Att veta att man kan är att ges tilltro till sig själv och sin egen förmåga. Pedagogerna tar fram det barnen kan. Här menar pedagogerna att alla kan, men på olika sätt! Kommunikationen på Uroxen är viktig. Teckenspråk, tal, rim, ramsor, sånger, litteratur, bilder och samtal används i Uroxens kommunikation. Uroxen använder total kommunikation! Det viktigaste är att alla kommunicerar, inte hur. Barns inflytande Barnen på Uroxen påverkar dagligen sin miljö och sina aktiviteter. Uroxens verksamhet utgår till stor del från barnens perspektiv, behov och förmåga. Förskola och hem Samspelet mellan förskolan och hemmen är stort. Pedagogerna har en god förtroendefull relation till föräldrarna. De finns representerade i miljöråd och förskolekonferenser. Föräldramöten har Uroxen två gånger per år. Det händer också

att föräldrarna blir inbjudna på drop-in och andra trevligheter. Utvecklingssamtal sker vid två tillfällen per år. Mer ofta blir det möten kring Uroxens barn med funktionsnedsättningar. I dessa möten, finns alltid specialpedagog med. Samverkan I området finns en välplanerad samverkan mellan förskola och förskoleklass. Även våra barn med CI (cochlea implantat) bereds plats på områdets skola, om familjerna väljer detta alternativ. Barnen besöker skolan två gånger och personal från skolan besöker förskolan. Vidare finns möjlighet att besöka öppet hus och föräldramöten. I maj överlämnas information om förskolans arbetssätt vid en överlämningskonferens. I fall då information om enskilt barn behövs överlämnas, görs detta med föräldrarnas tillstånd. Inskolningsprocessen utvärderas och kommande inskolning planeras varje år i september. Skolplacering för Uroxens barn med hörselnedsättning/funktionsnedsättning, diskuteras alltid med föräldrar, specialpedagog och andra myndigheter. Det finns barn med annat modersmål än svenska på Uroxen. Dessa får, om man kan hitta lärare, undervisning i sitt språk. Självklart är teckenspråket ett levande språk på förskolan. Alla pedagoger går på teckenspråkskurser i olika svårighetsgrad och omfattning. Uroxen har gott samarbete med Östervångskolan. De bistår med undervisning för våra nybörjare (pedagoger). Östervång har elever som kommer till Uroxen och träffar våra barn. Eleverna läser sagor på teckenspråk. Uroxen har samarbete med förskoleteamet. Dessa konsulteras vid behov. Uroxen har även kontakt med hörsel- och dövenheten, habilitering och andra instanser. 3. Kvalitetsområde (redovisas 31aug) Nulägesbeskrivning/inventering Uroxen har under läsåret 2008-2009 arbetat inom området Hållbar Utveckling. Som en del av detta arbete serverar Uroxen nu mat som är till 80 % ekologisk. Uroxens kocks miljöarbete belönades under 2008 som Miljöbragd. Uroxens pedagoger arbetar med att få barnen att förstå var maten kommer ifrån och vad vi äter. Uroxen arbetar även med Grön Flagg. Här är barnen involverade i högsta grad. Uroxen har miljöråd, där föräldrar, pedagoger, kök, och rektor samverkar. Processbeskrivning Uroxen och dess kock har genom ett ambitiöst arbete kunnat ha en hög andel ekologisk mat men med bibehållen budget. Detta genom att laga mat efter säsong, hålla sig ajour med prisutveckling och att laga mer nyttig vegetarisk mat. Uroxens Grön Flagg-arbete fokuserades under hösten på vatten som sedan utvecklades i kretsloppstema med odling. Barnen har varit delaktiga och oerhört engagerade i odling, ogräsrensning och bevattning. Pedagogerna har arbetat för att utveckla gården. Som exempel har en utedag bland pedagogerna anordnats för att fräscha upp och tillföra saker för att göra utemiljön mer lockande. Denna kväll arbetade alla pedagoger tillsammans. Man fick olika uppdrag, såsom att måla, utföra

trädgårdssysslor med mera. Vilket område/-n som ska utvecklas Det är viktigt att få en kontinuitet varför Uroxen kommer att fortsätta med sitt miljöarbete inom Hållbar Utveckling. En viktig del av Hållbar Utveckling är även demokrati och likabehandling. Därför vill nu Uroxen få med ett genusperspektiv. Analys (jämföra, hitta orsaker och samband, se tendenser och skillnader) Kvalitetsredovisningen visar att Uroxen är bra på Hållbar Utveckling men tyder också på en del svagheter inom genusområdet. Detta gör att pedagogerna väljer att fokusera på detta perspektiv. Kvalitetsredovisningen visar också att pedagogerna behöver tid för dokumentation, analys, reflektion och mer planeringstid. Mål (mål/delmål) Uroxen ska fortsätta att servera och om möjligt öka andelen ekologisk och närodlad mat. Uroxens pedagoger ska fortsätta sträva efter att hos barnen skapa en förståelse för var maten kommer ifrån och vad vi äter. Uroxen ska utveckla det pedagogiska användandet av gården och öka utevistelsen och rörelsen. T ex öka tillgängligheten för olika funktionsnedsättningar samt att synanpassa den ytterligare. Uroxens pedagoger ska bli medvetna om hur de bemöter flickor och pojkar så att barnen möts som individer och inte begränsas på grund av kön. Åtgärder Uroxens kock fortsätter sitt positiva miljöarbete genom sin dagliga verksamhet och genom påverkan i EMILs upphandlingsgrupp. Uroxen ska utöka sin odling och väljer att odla i pallkragar för att ha en bra arbetshöjd för en del barn med funktionshinder. Med hjälp av Uroxens specialpedagog ska gården anpassas ytterligare för att vara tillgänglig för alla barn. Pedagogerna kommer att fortbilda sig inom genusområdet och då använda sig av kommunens genuspedagog, Christa Hansson. Litteratur köps in, läses och diskuteras. På Uroxens Arbetsplatsträffar får alla avdelningar egentid efter rektors genomgång av dagordningen. Här har man möjlighet att tillsammans arbeta och diskutera utvecklingsfrågor. Denna tid är utöver den egna planeringstiden och avdelningsplaneringen. 4. Likabehandlingsplan (redovisas 11 jan 2010) Beskriv arbetet med uppföljningen och upprättande av ny plan (checklista) På vårt rektorsområde håller vi nu på med att revidera våra Likabehandlingsplaner. Området ska ha en gemensam inledning och därefter gör alla förskolor sin egen plan. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument som diskuteras löpande och revideras varje år. Det är även viktigt att barnen är involverade och delaktiga i

arbetets utförande. De ska veta och förstå att den finns. 5. Helhetsbedömning med analys och åtgärder (redovisas 11 jan 2010) Beskrivning, analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheterna som helhet utifrån nationella mål med hjälp av resultat (se punkt 2): normer och värden utveckling och lärande barns inflytande förskola och hem samverkan (förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem) Glöm inte arbetet med barn i behov av särskilt stöd, modersmålsstöd, nyanlända och funktionshindrade. Beskrivning Värdegrundsarbetet är en viktig och en stor del. Pedagogerna har ständigt samtal om värdegrunden och vårt förhållningssätt. Verksamheten ges goda möjligheter för utveckling i enlighet med läroplanens strävansmål. Barnen har stort inflytande över sin vardag och sin närmiljö på Uroxen. Det finns en god kontakt mellan hem och förskola. På Uroxen arbetar man med portfolio. En dokumentationsform som barnen är delaktiga i. I den kan man följa barnens utveckling och barnen själv kan tydligt se hur jag utvecklas. Uroxens specialavdelningar använder en fotomapp till barnen, som följer deras vardag och utveckling. För våra taxibarn följer en kontaktbok med hem och tillbaka till förskolan varje dag. I den kan man följa upp vad barnet har gjort, vad som händer runt barnet på förskolan och i hemmet. Ett bra diskussionsunderlag för både förskola och hem. Analys (jämföra, hitta orsaker och samband, se tendenser och skillnader) Tiden för dokumentation och reflektion, planering enskilt och i arbetslag är alldeles för knapp. Här behövs mer tid. Läroplattformen it,s learning ger oss möjlighet att effektivt sprida information. Mål (mål/delmål) Synliggöra verksamheten och barnens utveckling för föräldrar. Alla barn på Uroxen ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar. Uroxens pedagoger ska fortbilda sig i olika områden för att kunna ta emot multihandikappade barn. Utbilda sig i it s learning. Åtgärder (vem, vad och när) Fortsatta diskussioner om värdegrunden. Skapa mer tid för reflektion, dokumentering och planering. Utbildning i it s learning. Fortbilda pedagogerna så de kan ta emot barn med olika specifika handikapp.

Blå = Krav Mörkgrön och kursiv = Rekommendation