36/16 KN-DAM Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal

Relevanta dokument
Dammsdal REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL DNR: HH-HOH Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan


Dammsdal. Kvalitetsarbete i skolan.

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Sofiaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

47/16 Kvartalsrapport september 2016 Dammsdal

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

1 (8) TRYGGHETSPLAN. Planen gäller för ROMBERGASKOLAN. Ansvarig för planen Rektor Vlora Sudjada. Planen gäller under perioden Läsåret 17/18

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Handlingsplan - Elevhälsa

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Sammanträde med Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Individuella Gymnasiet Ekerö

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Handlingsplan vid frånvaro

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

10/16 Budgetunderlag för verksamheten Dammsdal

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Hågadalsskolan 2016/17

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9

Vuxenutbildningen Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Västerviks Gymnasium RO5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Handlingsplan vid frånvaro

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Statsbidrag för en likvärdig skola 2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hammars grundsärskola

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Hågadalsskolan 2015/16

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunala Musikskolan

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Elevhälsoplan

SG Södra Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola och Gymnasiesärskola

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerviks Gymnasium RO5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Adolfsbergsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Plan mot kränkande behandling

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Snitz grundskola Nacka läsåret 2012/13

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunala Musikskolan

uppdaterat augusti-17 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2017/18

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Framgångsfaktorer för inkludering

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

2017/2018. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Diamantens Förskola

Transkript:

Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-16 KN-DAM16-0069-3 36/16 KN-DAM16-0069 Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 2015-2016 Diarienummer: KN-DAM16-0069 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Nämnden för kultur, utbildning och 2016-09-16 36/16 friluftsverksamhet Beslut 1. Godkänna redovisning av kvalitetsarbetet på Dammsdal skola för läsåret 2015/2016 2. Godkänna kvalitetetsarbetet för Dammsdal skola för läsåret 2016/2017 Proposition Ordföranden ställer framskrivet förslag under proposition och finner att nämnden beslutar enligt framskrivet förslag Sammanfattning Skolhuvudmannen är enligt skollagen skyldig att årligen utvärdera föregående läsårs kvalitetsarbete samt fatta beslut om nästkommande läsårs kvalitetsarbete. Genomfört kvalitetsarbete 2015/2016 har lett till ökad närvaro för vissa av eleverna medan det för andra förblivit oförändrat, ökad delaktighet av eleverna i form av att eleverna i större utsträckning deltar i de möten som handlar om deras personliga utveckling, fortsatt behörig lärarkår samt ett utvecklat ämneslagsarbete som lett till en rättvisare bedömning för eleverna. Kvalitetsarbetet för 2016/2017 inriktas fortsatt på elevernas motivation och delaktighet för att främja och öka skolnärvaron. Kvalitetsarbetet adderas även till Dammsdal övergripande målsättning att arbeta med att skapa större förutsättningar för helhet och samarbete mellan olika professioner, skola, boende, administrationen och servicepersonal. Fokus kommer också att läggas på att utveckla ämneslagen i form av exempelvis kollegialt lärande. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-16 KN-DAM16-0069-3 Bilagor Bilaga Kvalitetsarbete i skolan 2015-2016 ver. 1.pdf Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2016-08-23 Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 2015-2016 Revidering av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 2016-2017 Beslutet expedieras till Sven Nordlund, divisionschef Division Psykiatri och Funktionshinder Charlotta Widerberg, t.f Verksamhetschef Dammsdal Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Charlotta Widerberg Administrativ enhet (1) +46151524310 2016-08-23 KN-DAM16-0069-2 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet M Ö T E S D A T U M 2016-09-16 KN-DAM16-0069 Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 2015-2016 Förslag till beslut 1. Godkänna redovisning av kvalitetsarbetet på Dammsdal skola för läsåret 2015/2016 2. Godkänna kvalitetetsarbetet för Dammsdal skola för läsåret 2016/2017 Sammanfattning Skolhuvudmannen är enligt skollagen skyldig att årligen utvärdera föregående läsårs kvalitetsarbete samt fatta beslut om nästkommande läsårs kvalitetsarbete. Genomfört kvalitetsarbete 2015/2016 har lett till ökad närvaro för vissa av eleverna medan det för andra förblivit oförändrat, ökad delaktighet av eleverna i form av att eleverna i större utsträckning deltar i de möten som handlar om deras personliga utveckling, fortsatt behörig lärarkår samt ett utvecklat ämneslagsarbete som lett till en rättvisare bedömning för eleverna. Kvalitetsarbetet för 2016/2017 inriktas fortsatt på elevernas motivation och delaktighet för att främja och öka skolnärvaron. Kvalitetsarbetet adderas även till Dammsdal övergripande målsättning att arbeta med att skapa större förutsättningar för helhet och samarbete mellan olika professioner, skola, boende, administrationen och servicepersonal. Fokus kommer också att läggas på att utveckla ämneslagen i form av exempelvis kollegialt lärande. Bakgrund Skolhuvudmannen är enligt Skollagen skyldig att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inför varje nytt läsår utvärderas föregående läsårsplan och en ny plan upprättas. Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet fattade 2015 beslut om Dammsdal kvalitetsarbete för läsåret 2015/2016. Detta kvalitetsarbetete har nu utvärderats och förslag till kvalitetsarbetet för läsåret 2016/2017 har tagits fram för beslut. Ärendebeskrivning Inför läsåret 2016/2017 har följande övergripande mål identifierats: Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2016\25 augusti\kallelse\(5) Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 16-17\(1) SID 1(2) Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 2015-2016.docx Utskriftsdatum: 2016-09-08 10:35

Vi skapar större förutsättningar för helhet och samarbete på Dammsdal för elevens bästa (Smidig resa genom vården) Vi arbetar för att öka elevernas delaktighet i skolundervisningen (Trygga patienter) Vi planerar vår personalplacering utifrån elevens behov (Rätt nyttjade resurser) Konsekvenser Skollagens krav på huvudmannen avseende systematiskt kvalitetsarbete är tydligt. Genom förelagd utvärdering och förslag till fortsatt kvalitetsarbete säkras och utvecklas kvaliteten för såväl elever och personal på Dammsdal skola. Föreslagna åtgärder kan hanteras inom befintlig budget. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst, Ärendets beredning Bilagda utvärdering och förslag till fortsatt kvalitetsarbete har tagits fram av skolledningen på Dammsdal efter diskussioner och förankring med lärarkollegiet och övrig skolpersonal. Beslutsunderlag Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 2015-2016 Revidering av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 2016-2017 Beslutet expedieras till Sven Nordlund, divisionschef Division Psykiatri och Funktionshinder Charlotta Widerberg, t.f Verksamhetschef Dammsdal Akten ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2016\25 augusti\kallelse\(5) Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 16-17\(1) SID 2(2) Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal 2015-2016.docx Utskriftsdatum: 2016-09-08 10:35

REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL 2015-2016 REVIDERING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL 2016-2017 Charlotta Widerberg Rektor Dammsdalskolan 2016-07-26

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 1.1 Verksamhetsinriktning... 3 1.2 Autism... 3 1.3 Arbetssätt... 4 1.4 Kompetens... 4 1.5 Lokaler... 4 2. ARBETSOMRÅDEN... 5 Elever..5 Pedagogik... 5 Medarbetare... 5 Ekonomi... 5 Utrustning... 5 Lokaler och utomhusmiljö... 5 3. OMRÅDEN VI HAR ARBETAT MED UNDER LÄSÅRET 2015 2016... 6 3.1 Elevers delaktighet och motivation... 7 3.2 Elvers närvaro i skolan... 8 3.3 Utbildade lärare planering av resurser3.6 3.9... 9 3.4 Ämneslag.. 10 3.5 Autism ett pedagogiskt förhållningssätt.10 3.6 Medinflytande och delaktighet...11 3.6 Målarbetet... 11 3.6 Bokcirkel Vardagsmakt... 11 3.7 Tekniska hjälpmedel 11 3.8 Dokumentation.12 4. ARBETSOMRÅDEN FÖR 2016 2017... 13 4.1 Elevers delaktighet och motivation... 13 4.2 Elevernas närvaro i skolan och måiluppfyllelse... 13 4.3 Planering och hushållning av resurser och ekonomi... 14 4.4 Kollegialt lärande... 104 4.5 Autism ett pedagogiskt förhållningssätt... 104 4.6 Medarbetare.14 Bilaga 1... 15 Bilaga 2... 16 Bilaga 3... 18 Bilaga 4... 19 Bilaga 5... 20 Bilaga 6... 21 2

1. Inledning 1.1 Verksamhetsinriktning Dammsdal är en skola för ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder främst inom autismspektrum. Eleverna har dessutom ofta tilläggsfunktionshinder i form av Tourettes syndrom, ADHD och tvång. Även epilepsi och psykisk sjukdom förekommer. Kommuner, skolförvaltningar och socialförvaltningar är kunder och ansöker om plats när hemkommunen inte lyckats hitta en fungerande lösning för sin elev. Eleverna är mellan 12 21 år och skolan bedriver både grundskola 7-9 och gymnasium på individuell nivå och grundsär 7-9 samt gymnasiesär. En liten del av särskolana med verksamhetsträning bedrivs i särskilda lokaler. 1.2 Autism Personer med funktionsnedsättning inom autismspektrumproblematik och ADHD har stora svårigheter att bearbeta och förstå information samt att skapa och förstå sammanhang och helheter. De har också en bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper: svår begränsning av förmågan till ömsesidig kontakt svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation och svår begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen Många elever har sömnstörningar av olika karaktär. Försämrad sömn leder till dålig koncentration, trötthet och energilöshet. Eleverna har svårt att orka med en hel dag i skolan och närvaron blir svår att upprätthålla. Tilläggsdiagnoser förutom Autism försvårar inlärningen ytterligare. Dålig impulskontroll och tvång kräver specialkunskaper och förståelse från lärarnas sida. I lärarrollen krävs stor kreativitet, flexibilitet och förmåga att motivera genom okonventionella och alternativa inlärningsmodeller. Den ojämna begåvningsprofilen som är vanlig vid autism kan innebära att eleverna är mycket begåvade och kunniga inom vissa smala intresseområden men saknar helt intresse och motivation för andra. 3

1.3 Arbetssätt Dammsdalsskolan möter varje elev där den befinner sig. Varje schema är individuellt anpassat och styrs utifrån en bedömning av elevens förmågor. Hänsyn tas till elevens funktionsnedsättning, vilket kan innebära lärstil, förståelse, energi, motivation och mående. Eleverna får en individuellt anpassad undervisning med tydliggörande pedagogik som utgångspunkt. Hjälpmedel i form av föremål, bilder och skrivna instruktioner och förklaringar används, liksom tydliggöranden i miljön. Många läromedel omarbetas och tydliggörs för att eleverna ska förstå och få möjlighet att arbeta självständigt med sina uppgifter. I undervisningen läggs även mycket tid på socialt samspel, kommunikation och att förstå sammanhang eftersom detta är centrala svårigheter i funktionsnedsättningen. 1.4 Kompetens Skolan har utbildade lärare i grundskolan och gymnasiet. En plan är upprättad för hur Dammsdal ska kunna möta upp skollagens krav på att alla lärare ska ha rätt utbildning för de elever man undervisar och sätter betyg för i särskolan till 2018. I skolan arbetar också assistenter som hjälp till läraren att utföra planerade uppgifter och bistå eleverna med stöd. 1.5 Lokaler Skolans lokaler är väl anpassade till elevgruppen. Den byggdes 2005 efter en dansk modell i Århus. Varje klassrum är fördelat på ett gemensamt rum och fyra studierum. Till varje klassrum hör en liten innergård. Två klassrumsenheter delar på ett kök. En del av gymnasiet är lokalintegrerat med vuxenutbildningen i Vingåkers kommun för att öka möjligheterna till social träning. Del av särskolan är förlagd i en egen enhet med närhet till boendet för att öka möjligheterna att arbeta pedagogiskt även under andra tider än skoltid. Lärarna planerar utbildning och aktiviteter som också kan genomföras av assistenter och behandlingspersonal. 4

2. Arbetsområden Elever Pedagogik Dammsdal Elevers delaktighet och motivation Elevers närvaro och måluppfyllese Individuella och tydliga studie- och utvecklingsplaner Åtgärdsplaner med uppföljning Delaktighet och motivation De konsekvenser som funktionsnedsättningen autism kan innebära minimeras Trivsel God hälsovård Tillgång till psykolog, sjuksköterska och kurator Olika skolformer. Grundsär till gymnasium Utbildade lärare Goda kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Goda kunskaper i vårt pedagogiska arbetssätt och bemötande. Kunskap om pedagogiska hjälpmedel såsom sociala berättelser, seriesamtal, Sokrautiska samtalsmetodik och Studio III (lågaffektivt bemötande). Flexibla lösningar Medarbetare Behöriga lärare Välfungerande arbetslag Medinflytande och delaktighet Fungerande informationsflöden Medarbetarsamtal Individuella utvecklingsplaner för varje medarbetare Samverkan mellan skola och boende Kreativitet och uppfinningsrikedom Förebyggande hälsoarbete Flexibilitet Ekonomi Utrustning Kännedom om skolans ekonomi Hushållning Modern teknisk utrustning, datorer, läsplattor Lokaler och utomhusmiljö Anpassade undervisningslokaler Studierum Möjligheter till rastaktiviteter inne och ute. Möjligheter till avkoppling och vila 5

3. Områden vi har arbetat med under läsåret 2015 2016 Elever Elevers delaktighet och motivation Elevers närvaro i skolan Pedagogik Utbildade lärare planering av resurser Ämneslag Autism ett pedagogiskt förhållningssätt Medarbetare Medinflytande och delaktighet Målarbete Bokcirkel om Vardagsmakt Utrustning Tekniska hjälpmedel Dokumentation Gemensamt förhållningssätt beträffande skriftspråk Göra rutiner kända i vardagen Gemensamt dokumentationssystem Ekonomi Kännedom om skolan ekonomi Hushållning av resurser 6

3.1 Elevers delaktighet och motivation Att eleverna är delaktiga och ges möjlighet att vara med och påverka är oerhört viktigt. Därför är det ett område som alltid ska vara aktuellt och öppet för granskning och utvecklingsbart. Vi ska därför fortsätta att arbeta med att; 1. Utveckla elevers möjlighet att vara delaktiga 2. Utveckla elevers möjlighet att påverka Så här har vi arbetat Vi har arbetat med att i större utsträckning involvera eleverna i sina kortsiktiga och långsiktiga mål i IUP.er och individuella studieplaner. Vi har inkluderat eleverna än mera i utformningen av sitt individuella schema både layouten och innehållsmässigt utifrån sina egna förutsättningar. På elevkonferenserna har vi arbetat för att öka elevens delaktighet både fysiskt men också genom ombud för de elever som har svårt för att befinna sig i ett sådant sammanhang. Analys Då eleverna ofta har negativa erfarenheter med sig från tidigare skolgång så tar det tid att skapa nya relationer vilket i sin tur leder till en förlängfördröjning av att hjälpa eleven att finna sin egen inre motivation, vilket dock inte är något unikt för just våra elever. Vi ser att eleverna i större utsträckning deltar i de möten som handlar om deras personliga utveckling, vilket vi tycker är mycket positivt. 7

3.2 Elevernas närvaro i skolan Dammsdal 1. Fortsätta att följa aktuell forskning omkring hemmasittare och applicera det på vår verksamhet 2. Tillsammans diskutera metoder som ökar närvaron i skolan. 3. Arbeta med att öka eleverna delaktighet och motivation. Så här har vi arbetat Det förs närvarolistor för varje elev i skola 24. Under läsåret 15/16 är ett av skolans mål att arbeta med att öka elevernas delaktighet i skolan ur olika perspektiv. Vid gemensamma utbildningsdagar har personalgruppen träffats för att diskutera svårigheter samt lyft fram goda exempel på hur skolpersonalen aktivt kan arbeta för att öka elevernas delaktighet i skolan vilket i sin tur skall ge öka elevens skolmotivation och främja skolnärvaro. Utifrån elevens delaktighet försöker vi så långt det är möjligt anpassa miljön, arbetspassen, undervisningsmaterial, gruppsammansättningar, val av ämnen med mera föra att främja närvaron. Analys När våra elever kommer till oss är det inte ovanligt att de har en lång period bakom sig med nästan ingen närvaro under flera år. Elevers närvaro i skolan är ett område som ständigt är i fokus och som vi ständigt jobbar med för att hitta förbättringsområden. Vi kan se att våra åtgärder har ökat närvaron för vissa elever medan det för andra är oförändrat. Detta läsår har vi haft många elever som har gått sitt sista år på Dammsdal och en ny stor förändring i livet har varit i antågande och för många har framtiden varit oviss och oplanerad. Detta har medfört en ökad oro och ångest vilket har avspeglat sig i elevernas skolnärvaro samt övriga aktiviteter då energin har tagit slut. Denna kunskap är värdefull för oss att ta med oss in i nästa läsår och även förmedla till våra köpare samt arbeta strategier för hos oss på Dammsdal. 8

3.3 Planering av resurser Dammsdal 1. Jobba vidare med den upprättade planen för rekrytering av lärarkompetensen. 2. Jobba med att rekrytera eller vidareutbilda nuvarande person till Syo-konsulent. Så här har vi arbetat Två lärare har under våren 2015 avslutat sin vidareutbildning vid universitet i Linköping och är nu trä- och metallärare respektive textillärare. Till läsåret 2015/2016 har vi omfördelat resurserna. Blandannat har en musiklärartjänst gjorts om till en lärarassistenttjänst. Det finns även fler elevassistenter som terminsvis har haft ett utökat ansvarsområde som lärarassistenter. Under läsåret har en person börjat vid Stockholms universitet för att läsa in för att få lärarlegitimation för grundskola och med möjlighet till validering för behörighet till särskola. Skolverket har också gått med nya övergångsregler vilket innebär att många av våra lärare har kunnat söka lärarlegitimation även för särskola. Antal berörda lärare är 7. Detta behov finns Speciallärare med inriktning mot svenska alternativt språk och kommunikation Engelska gymnasiet Syokonsulent Analys Två behöriga lärare har valt att gå vidare till andra tjänster i Vingåker och Katrineholm, dock har nyrekrytering gjorts och vi har anställt 2 nya lärare med lärarbehörighet inom grundskola och särskolan. Rekrytering inom speciallärare och syokonsulent har dock inte lyckats. En av våra obehöriga pedagoger gick pension augusti 2015. Två av våra obehöriga pedagoger har blivit placerade i särskolan där de fram till 2018 har rätt att undervisa. En av dem har valt att ingå i VAL-projektet vid Göteborgsuniversitet och studerar på egen tid parallellt med sin tjänstgöring på Dammsdal. Den andra pedagogen har valt att inte utbilda sig inom lärarprogrammet. Ytterligare en pedagog som haft sin tjänstgöring på Dammsdal och med en tysk examina som Specialpedagog har erbjudits studier i tjänst på 50% inom lärarprogrammet vid Stockholms universitet och kommer vara behörig pedagog för särskola på grundskolenivå vårterminen 2019, 9

3.4 Pedagogik Ämneslag 1. Skapa ämneslag och ämnesansvariga för att sätta fokus på ämneskunskaper/ämnesdidaktik. 2. Införa obligatoriska ämnesträffar som ämnesansvarig håller i. 3. Organiserar om förrådsutrymmen för att få en tydligar överblick a. av läromedelen i varje ämne samt behovet av inköp av nya läromedel Så här har vi arbetat Ämnesansvariga har utsetts utifrån deras lärarbehörighet, en kort beskrivning av uppdraget har arbetats fram. Ämneslagen har träffats regelbundet under läsåret och haft styrda teman som gruppen själva tagit fram. Mötena har dokumenterats och delgetts skolledning samt övriga i gruppen. Vid vissa tillfällen deltar även skolledningen. Mycket fokus har också lagt omkring Nationella prov och likvärdig bedömning. Varje ämnesansvarig är också ansvarig för läromedelsförrådet i sitt ämne samt inköp. Ämnesansvarig har också huvudansvaret beträffande genomförande, bedömningar, handledning av personal vid Nationella prov. Analys Denna organisationsförändring har lett till en större tydlighet i lärargruppen och rättvisare bedömning för eleverna. Det har också lett till effektivisering och besparingar av våra läromedelsförråd då en större inblick av material har blivit möjlig. Vi ser att det finns mycket kvar att göra och utveckla inom detta område, vilket vi tar med oss till nästkommande läsår. 3.5 Autism - ett pedagogiskt förhållningssätt Fortsatta internutbildningar med Peter Vermeulen, Kobe Vanroy, Tomas Nybom Verksamhetschef bjuds in för att redovisa bakomliggande förklaringar till Damsmsdals metodval och didaktik Psykolog föreläser för hela personalgruppen om aktuell forskning inom området Autism. 10

3.6 Medarbetare 1. Medinflytande och delaktighet 2. Målarbetet 3. Bokcirkel omkring Vardagsmakt skriven av Elaine Eksvärd, för att stärka kunskaper i retorikens betydelseförmåga i förhållande till elever, kunder och kollegor. Så här har vi arbetat Analys Lönekriterierna har delgetts och diskuterats inför årets lönerevision Samtal omkring struktur på medarbetar och lönesamtal Under arbetslag och gemensamma konferenser har målarbetet diskuterats och tagit fram insatser som sedan har analyserats och reviderats inför nästkommande läsår Två av våra resurspersoner har hållit bokcirkeln Vardagsmakt. Träffar har varit cirka 4 st tillsammans med gruppcheferna och skolpersonal. Diskussioner omkring löneprocessen behöver fortlöpa, en ökad medvetenhet har dock redan infunnit sig. Det är fortfarande svårt med att konkretisera målarbetet då de verksamhetensmål oftast blandas ihop med många olika mål som elevernas mål och även medarbetarens mål, dock finns ett större intresse för att försöka förstå och reda ut begreppen. Ett stort ansvar ligger på skolledning i denna fråga. 3.7 Tekniska hjälpmedel 1. Vi arbetar för att få fibernät till Dammsdal och därefter upprätta en plan för inköp av tekniskt hjälpmedel i form av I-pads, datorer, Smartboards. Så här har vi arbetat Vi har haft Felix Gyllenskiöld Serrano som på plats har föresläst för samtlig skolpersonal om hur man kan använda dataspel i skolundervisningen, exemeplvis Minecraft. Analys Det är mycket frusterande med undermålig uppkoppling till Internet för eleverna. Vår dataansvariga arbetar mycket aktivt för att försöka få hjälp att lösa detta genom inkoppling av fibernät. 11

3.8 Dokumentation 1. Arbeta med att ta fram ett gemensamt professionellt skriftspråk i dokumentationen 2. Ett förhållningssätt i hur man uttrycker sig kring eleven och vem som äger problemet 3. Förankra elevhälsans roll och rutiner i verksamheten 4. Ett gemensamt dokumentationssystem anpassningar från Dammsdals dokumentation till System Cross. Så här har vi arbetat Dialog har förts med enskild skopersonal om vikten att använda sig av neutrala värdeord Elevhälsans roll och rutiner är kända i verksamheten Arbetet med System Cross har påbörjats initialt är det ett verktyg för kontakten mellan skola och boende Analys Elevhälsans roll kan bli än tydligare och vi ser att vi ibland brister i att informera om vem som äger ärendet. Det är också viktigt att skolpersonal förstår det gemensamma ansvaret att efterfråga information. 3.8 Ekonomi 1. Kännedom om skolans ekonomi 2. Hushållning av resurser Så här har vi arbetat Dammsdal ekonom deltar på vissa APT:er för att delge samtlig personal om verksamhetens ekonomi Inköpsansvariga har utsetts både för läromedel och förbrukningsmaterial Det finns två stycken vikarieansvariga på skolan som har till uppgifta att se över hur bemanningen är på morgonen och fördela personal på bästa sett innan en timvikarie rings in. Analys Kostnaderna för förbrukningsmaterial har blivit lägre och vi förväntar oss att på långsikt kommer detta även att få en liknande effekt på läromedelskontona. Vikarieanskaffningen fungera väl men det skulle vara intressant att ta fram statistik för att kunna följa kostnaderna för vikarie och hur mycket vi kan spara in när personalen täcker för varandra. 12

4. Arbetsområden för 2016 2017 Övergripande verksamhetsmål för Dammsdal är att skapa större förutsättningar för helhet och samarbete på Dammsdal. Vi har valt att fortsätta ha kvar målet att arbeta för att öka elevernas delaktighet då vi inser att det är så pass viktigt för elevernas motivation. Vi har kvar det som ett av våra fokusområden eftersom det krävs långsiktighet och uthållighet för att nå resultat. Övergripande mål i skolan: Vi skapar större förutsättningar för helhet och samarbete på Dammsdal för elevens bästa (Smidig resa genom vården) Vi arbetar för att öka elevernas delaktighet i skolundervisningen (Trygga patienter) Vi planerar vår personalplacering utifrån elevens behov (Rätt nyttjade resurser) 4.1 Elevers delaktighet och motivation Att eleverna är delaktiga och ges möjlighet att vara med och påverka är oerhört viktigt. Därför är det ett område som alltid ska vara aktuellt och öppet för granskning och utvecklingsbart. Vi ska därför fortsätta att arbeta med att; 1. Utveckla elevers möjlighet att vara delaktiga 2. Utveckla elevers möjlighet att påverka 4.2 Elevernas närvaro i skolan och måluppfyllelse 1. Fortsätta att följa aktuell forskning omkring låg skolnärvaro beträffande den målgrupp som vi har. 2. I större utsträckning involvera eleven i arbetet med ökad närvaro i skolan. 13

4.3 Planering och hushållning av resurser och ekonomi 1. Vi planerar vår personalplacering utifrån elevens behov 2. Vid rekrytering utgå från verksamhetens behov i förhållande till rådande lagstiftning 3. Fortsatt kännedom om skolans ekonomi 4.4 Kollegialt lärande 1. Utveckla ämneslagens innehåll/riktning beträffande exempelvi betyg och sambedömning 2. Skapa arenor för att skapa större utsträckning dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter 4.5 Autism ett pedagogiskt förhållningssätt 1. Intern och externutbildningar med exampelvis Peter Vermeulen 2. Erbjuda stöd till medarbetarna som delger tankar och idéer till kollegor efter att ha deltagit i föreläsningar 3. Fortsätta att utveckla vår pedagogik, TEEACH 4. Tyddliggöra än mera Elevhälsoteamets och resurspersonernas roll i verksamheten 4.6 Medarbetare 1. Hur kan vi utveckla innehållet på APT:er för att skapa mer dialog omkring medinflytande och delaktighet 2. Arbeta med att konkretisera och tyddliggöra arbetet med det sytematiska kvalitetsarbetet vilket skall leda till att öka elevernas kunskapsnivå. 14

HANDLINGSPLAN Bil. 1 För att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro på Dammsdalskola Skolans förhållningssätt beträffande närvarohantering och ogiltig frånvaro 15

Rutiner för närvarohantering Skolans förhållningssätt är att alla är saknade då de inte finns på skolan Rutiner för ogiltig frånvaro Redogörelse för vem som ansvarar för vad i rutinerna 1) Första oanmälda frånvarotillfälle. Skolan agerar Klassföreståndare ska kontakta elevhemmet (senast kl. 09:00 samma dag) 2) Ogiltig frånvaro. Skolan kartlägger bakomliggande orsaker. Ansvarig klasslärare samtalar med elev/vårdnadshavare/elevhemmet och kartlägger orsaker. Ansvarig klasslärare och elevassistent formulerar vilka åtgärder som ska göras på skolan för att främja elevens närvaro (Samtliga insatser skall finnas dokumenterade på blanketten till EHT vid ev. fortsatt frånvaro) 3) Upprepad ogiltig frånvaro vid sammanlagt 5 dagar*. Frånvaron anmäls till rektor som ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. (Skollagen 3 kap 8 ) Klasslärare anmäler till EHT Arbetsgång Rektor ansvarar för att en fördjupad utredning påbörjas - En fördjupad utredning ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala samt specialpedagogiska insatser. - EHT, kallar till UM (utredningsmöte) - Åtgärdsprogram upprättas, där beslut om fortsatta insatser tas. - EHT utser en person/personer som ansvarar för kontakten med eleven, vårdnadshavare, skola och boende. - Rektor ansvarar för kontakten med skolkommunen 16

Bil. 2 17

Hur jag trivs i skolan? Bil. 3 Ringa in det som stämmer. Jag är nöjd med de ämnen jag läser i skolan. Stämmer mycket bra Stämmer bra Stämmer lite Stämmer inte alls. Jag får den hjälpen jag vill ha. Väldigt nöjd Nöjd Missnöjd Väldigt missnöjd. Är det något annat ämne jag skulle vilja läsa i skolan? JA NEJ Jag vet vad jag kan göra på rasten. JA NEJ Jag är nöjd med mina raster i skolan. Väldigt nöjd Nöjd Missnöjd Väldigt missnöjd. Jag tycker om att fika i skolan. Stämmer mycket bra Stämmer bra Stämmer lite Stämmer inte alls. Vad har du för mål med skolan? 18

Bil. 4 Dammsdals målsättning för läsåret 16/17 Hämtat ur Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (sid. 13) 1. Motverka uppkomst av nätmobbning Målsättning Tidsram Elever, personal och föräldrar känner till de etiska frågorna kring nätmobbning Kontinuerligt under läsåret Ansvar Charlotta Widerberg, rektor Insats Eleverna ges information om lagarna kring nätmobbning genom polisen Information till vårdnadshavare under hösten på anhörigdagen Arbeta med materialet no hate i skolan utgivet av statens medieråd Att skola och boende har en öppen dialog kring saker som kommer fram vad gäller nätmobbing Skola återkopplar till boendet om genomförda lektioner kring nätmobbing. Boendet följer sedan upp det skolan har arbetat med genom värderingsövningar med diskussion Ansvar Alexander bokar tid Likabehandlingsteamet Jessica och Alex ansvarar för att materialet når lärarna Gemensamt ansvar Skola/boendepersonal Klasspersonal Boendepersonal 2. Motverka uppkomst av diskriminering utifrån sexuell läggning Målsättning Tidsram Ansvar Elever och personal har en större kunskap och förståelse för olika sexuella läggningar Kontinuerligt under läsåret Charlotta Widerberg, rektor Insats Arbeta med mänskliga rättigheter och allas lika värde i skolan i samband med FN-dagen Att samtlig personal på boende och skola tydligt visar när något som sägs inte stämmer överens med allas rätt till sin sexuella identitet Arbeta med framtaget material för målgruppen Ansvar Skolpersonal Samtliga personal på Dammsdal Emma K har material 19

Bil. 5 Kartläggning av pedagogernas behörighet Tilltalsnamn Efternamn Född utbildning pension Textilslöjdslärare 4-9, Grund 1-5 Gy.Hi/Re Bitr. rektor Gr.Sh/Ma Spec.lär Gr.4-9 Ma/Bi F- 6 Gr. Gy Bild, Träslöjd, Filosofi Socialped. (under utbildning till grund1-6) Musiklärare Gr 4-9 Gr 4-6, Gr.7-9, Gy Sv/Re/Eng FHS Gr 6-9 So-ämnena Gr/Gy Hushåll Gr.1-7 Gr. Sär 1-9 Id, Ma nivå Gr, träslöjdslärare 4-9 Gr 4-9 Idrott, Ma Förskolelärare Gr 4-9 Sv/SvA Behov i framtiden Engelska Speciallärare Syo Läs-och-skrivinlärning Språkstörning Personer som studerar Speciallärare med inriktning mot kommunikation och språk Grund 1-6 20

Bil. 6 SKOLANS SPELREGLER DELAKTIGHET VI ANVÄNDER VARANDRA FÖR ATT VIDGA VÅRA PERSPEKTIV I EN ATMOSFÄR AV ÖPPENHET FÖRHÅLLER VI OSS TILL VARANDRA SÅ ATT ALLA KÄNNER SIG SOM EN VIKTIG DEL AV VÅR VERKSAMHET VI HAR EN LYHÖRD ANDA DÄR ALLAS UPPLEVELSE ÄR ACCEPTERAD. RESPEKT VI HAR EN ÖPPENHET SOM BYGGER PÅ RESPEKT. VI VISAR RESPEKT FÖR VARANDRA I EN TILLLÅTANDE MILJÖ DÄR VI GÄRNA BELYSER POSITIVA HÄNDELSER. VI ÄR UPPMÄRKSAMMA PÅ VÅRT BEMÖTANDE MOT PESONAL OCH ELEV. FÖRSTÅELSE FÖR ATT VI ALLA ÄR OLIKA GENOMSYRAR VÅRT BEMÖTANDE MOT ELEVER OCH KOLLEGOR. ANSVAR VI BRYR OSS VARANDRA I VARDAGEN. VI TAR ANSVAR FÖR ATT BIDRA TILL ATT VÅRA ELEVER FÅR DE BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGAR NU OCH I FRAMTIDEN. VI SAMTALAR REGELBUNDET OM VÅRA VÄRDERINGAR I STORT OCH I SMÅTT. 21