Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal



Relevanta dokument
Krisstöd vid allvarlig händelse

Trauma, stress och krisstöd

Modernt krisstöd. Oslo, 26 mars Per-Olof Michel. Tfn: michelmentor

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Modern krishantering:

Psykiskt trauma och krisstöd

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Trauma och återhämtning

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Planeringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Trauma och psykisk sjukdom

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Katastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Kris och Trauma hos barn och unga

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Traumamedveten omsorg

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Vad är psykisk ohälsa?

Att förstå posttraumatisk stress

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Trauma och Prostitution

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Ångestsyndrom-Anxiety

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Barn utsatta för våld i Sverige

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Vanliga reaktioner efter en svår händelse

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Bella Stensnäs, leg psykolog

SMART Utbildningscentrum

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Lite info om hälsa & livsstil

Modernt krisstöd. Utveckling baserad på internationell litteratur. Per-Olov Michel

Små barn och Trauma Stöd och behandling

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Sömn och stress.

Hur bemöter vi människor i akut kris

Trauma och psykisk sjukdom

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Transkript:

Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal Göteborg, 17 april, Stockholm 12 maj, 2015 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com

Fältet

Återhämtning Samhället/insatsorganisationen Individ Händelse stöd

Individen - riskfaktorer för PTSD Före Tidigare psykiska problem Parallell livsstress Socioekonomisk status Personlighet, begåvning Kön, ålder Under Upplevt livshot Uttalade reaktioner Efter Bristande socialt stöd (Brewin et al. 2000; 2005; Ozer et al. 2003)

Händelsen Typ av händelse Olycka; naturkatastrof Interpersonellt våld; terrorhandling Allvarlighetsgrad Livshot Utmärkande drag Kontroll Klarhet Tidsutdräkt/frekvens Konsekvenser Förluster: närstående; boende; ägodelar Fysisk skada

Kontroll - klarhet Påverkan, kontroll Klarhet Brist på information Ingen möjlighet att påverka (Enander et al. 1993)

Akut stressreaktion Kroppsliga reaktioner Tanke och uppfattning Psykiska reaktioner (WHO 1992, ICD-10)

Hot, fara försvar Frysning - alarm Flykt Kamp Frysning - skräck Underkastelse Söka stöd (Baldwin, 2013)

Posttraumatiska tillstånd Direkt relaterade Akut stressyndrom Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Komplext PTSD Dissociativa syndrom Anknytningsstörning med social hämning Anknytningsstörning med soc distanslöshet Övriga Ihållande komplex sorgreaktion Egentlig depression Ångestsyndrom Kroppssyndrom Substansrelaterade syndrom och beroendesyndrom (APA, DSM-5, 2013)

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) A. Exponering Faktisk död eller livsfara, allvarlig skada; sexuellt våld B. Påträngande symtom C. Undvikande av stimuli D. Negativa förändringar - Oförmåga att minnas viktiga aspekter - Negativa förväntningar på sig själv och omvärlden - Förvrängd skuld om orsaker eller konsekvenser - Negativa emotioner: rädsla, skräck, skuld, skam, vrede - Minskat intresse för aktiviteter - Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra - Oförmåga att uppleva positiva känslor E. Markanta förändringar av stimulusreaktioner F. Varat en månad G. Lidande H. Beror inte på annat (APA 2013, DSM-5)

Överaktivitet i amygdala Prefrontal cortex Thalamus Gyrus cinguli Locus coeruleus Amygdala Hippocampus Hypofysen Hypothalamus

Inlagring av traumatiskt minne Sensoriska cortex Prefrontala Hippocortex campus Long loop 30-40 ms Short loop 12 ms Sensorium Thalamus Amygdala (-) (-) Hypothalamus Locus coeruleus (Fritt efter LeDoux, 2000; Nutt, 2000)

Processer över tid Låg Kontinuerliga besvär 5-15 % Kroniska besvär 5-30% Funktionsnivå Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Hög Potentiellt traumatisk händelse 1 år 2 år Motståndskraft efter tillfällig händelse 35-65% (Bonanno, 2004; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013)

Motståndskraft Individuella faktorer Genetik, anknytning Personlighet Locus of control Hardiness, mastery Emotionell expr. flexibilitet Optimism, mindfulness Altruism, andlighet God fysik, fysisk aktivitet Externa faktorer Socialt stöd Förebilder Ledarskap Stöd från organisationen Utbildning (Southwick et al 2005; Bonanno et al. 2011; Gupta et al. 2011; Southwick et al. 2011; Rusch et al. 2015)

Socialt stöd; kamratstöd Buffrande effekt Känsla av kontroll Självtillit Hjälp att omvärdera, bemästra Vet att man får stöd (Brewin et al 200; Ozer et al. 2003; Schumm et al. 2006; Kaniasty et al. 2008; Panagioti et al. 2013; Southwick et al. 2011)

Fem stödprinciper Förstärka säkerhet/trygghet Lugna, stabilisera Förstärka självtillit och tillit till samhället Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007)

Psykologisk första hjälp -krisstöd i praktiken Kontakt/presentation Säkerhet/trygghet Lugna/stabilisera Undersök aktuella behov Praktiskt stöd Underlätta socialt stöd Information/psykoedukation Fortsatt stöd (Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006; www.ptsd.va.gov)

Stöd-uppföljning-bedömning-behandling (STUBBE) Stöd - Psykologisk första hjälp - Förmågor för psykologisk återhämtning Uppföljning - Utse kontaktpersoner - Proaktiv kontakt Bedömning - Screening: 1, 3 och 12 mån - Värdera behandlingsbehov Behandling - Evidensbaserad - Traumafokuserad (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

Presentera dig och gör kort bedömning Tillstånd Beteende (Se mall 1) Är individen Instabil? Suicidal? Fara för sig själv eller andra? I behov av akuta medicinska eller sociala insatser? Förmedla psykologisk första hjälp (PFH) Basala behov (Se mall 2) Nej Ja Stöd akutfas Sänd till lämplig instans Mall 1 Bedömning Reaktioner Trauma Riskfaktorer Status - Medicinskt - Psykiskt - Funktion - Farlighet Mall 2 PFH Säkerhet, informera Lugna Undersök behov Praktiskt stöd Socialt stöd Psykoedukation Fortsatt stöd Utse kontaktperson Proaktiv uppföljning De som avböjer stöd Kontaktinformation (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

Uppföljning akutfas: 1-3 dagar - första veckan Uppföljning Tillstånd Beteende Har akut stressreaktion avklingat? Ja Nej Förnyad uppföljning och bedömning 1 vecka 1 månad Sorg? Sömnproblem, ångest? Tidigare psykiska problem? Andra riskfaktorer? Tecken på akut stressyndrom (ASD)? (från dag 4) (Se mall 3) Mall 3 Akuta interventioner* Information Psykoedukation Normalisering Socialt nätverk Kort KBT vid ASD Om flera barn drabbade Interventioner i skolan Individuellt stöd Stöd till föräldrar och familjer Stödgrupper Förlustdrabbade Överlevande Stödcentrum Hemsida, sociala medier, telefonlinjer (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013) *Ev på arbetsplatser

Bedömning, behandling mellanfas: 1 vecka - 1 månad; långtidsfas Uppföljning Normalisering? Ja Förnyad uppföljning Efter behov Efter 3, 12 mån (screening) Nej Bedömning Depression? Ångest? Bruk av alkohol? Komplicerad sorg? Efter 1 månad Screening PTSD TSQ, PCL-C (Se mall 4) Mall 4 Efter 1-2 veckor Förmåga till psykologisk återhämtning Behandling vid behov Efter 1 månad Behandling PTSD - Evidensbaserad - Traumafokuserad (TF-KBT, EMDR) Långtidsfas Ihållande komplex sorgreaktion? Rehabilitering (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

Trauma Screening Questionnaire (TSQ) Dina egna reaktioner idag på den traumatiska händelsen. Fundera över de följande reaktionerna som ibland förekommer efter en traumatisk händelse. Detta frågeformulär handlar om dina egna reaktioner på den traumatiska händelsen som du har varit med om. Vänligen markera (Ja/Nej) om du har upplevt något av nedanstående vid minst två tillfällen under den gångna veckan. Markera Ja/Nej på varje rad 1 Upprörande tankar på eller minnen från händelsen som har kommit till dig mot din egen vilja. Ja Nej 2 Upprörande drömmar om händelsen. Ja Nej 3 Handlingar eller känslor som om händelsen inträffar på nytt. Ja Nej 4 Upprördhet inför sådant som påminner om händelsen. Ja Nej 5 Kroppsliga reaktioner (t.ex. hjärtklappning, magbesvär, svettningar, yrsel) vid påminnelser om händelsen. Ja Nej 6 Svårt att somna eller orolig sömn. Ja Nej 7 Irritabilitet eller vredesutbrott. Ja Nej 8 Svårt att koncentrera dig. Ja Nej 9 Ökad uppmärksamhet på möjliga faror och hot mot dig själv och andra. Ja Nej 10 Lättskrämdhet vid oväntade händelser. Ja Nej (Brewin CR, Rose S, Andrew B, Green J, Turner S, Foa E. Brief screening instrument for posttraumatic stress disorder. British Journal of Psychiatry. 2002;181:158-162. Svensk översättning: Michel PO, KcKP. reviderad: Arnberg, F. 2007)

Insatspersonal Balans Medvetenhet Socialt stöd

Riskfaktorer civil insatspersonal Att själv drabbas av förlust och sorg Att vara tidigt på plats Exponering för hot, död, lidande och förstörelse Långa arbetspass Inadekvat utbildning Rollkonflikt mellan insats och familj Grubblerier, negativ eller undvikande bemästring Ta på sig skuld (Michel, 2014)

Intensiv eller långvarig stress Livshot Förlust Inre Kronisk konflikt stress Trauma Sorg Moral- Utmattning konflikt Traumatisk skada Upplevt: - Livshot - Skräck - Hjälplöshet Förlustskada Förlust av: - Närstående - Kroppsfunktion - Tillhörigheter Etik/moralskada Själv begått eller bevittnat handlingar som går emot egen moral Utmattningsskada Ackumulerad stress av många orsaker, utan möjlighet till vila och återhämtning (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

Redo (Grön) Reagerar (Gul) Påverkad (Orange) Symtom (Röd) Optimal funktion Milda, övergående reaktioner och funktionsnedsättning Svårare kvarstående reaktioner; funktion nedsatt Kliniskt syndrom Anpassningsförmåga Återhämtar sig helt Minnen kommer att kvarstå Oläkt stresskada med nedsatt funktionsnivå Välmående Låg risk Högre risk Tecken Orsaker Orsaker Tillstånd Är som bäst Vilken stressor som helst Livshot PTSD Välutbildad och förberedd Tecken Förlust Depression Fysiskt, mentalt och andligt välfungerande Irriterad, orolig, nedstämd Brott mot egen moral Ångestsyndrom Fokuserad på uppgiften Förlorat motivation Långvarig stress, slitage Missbruk Motiverad Tappat fokus Tecken Tecken Lugn och samlad Sömnsvårigheter Kontrollförlust Symtomen kvarstår och förvärras över tid Har trevligt Beter sig moraliskt oklanderligt Muskelspänningar; andra fysiska problem Inget är roligt längre Panik, aggressivitet, nedstämdhet Känner sig inte längre som vanligt. Uttalad skuld och skam Svåra reaktioner eller uttalad påverkan på social eller arbetsmässig funktion

Första hjälp vid stress (FHS) Lugna Kontakt Kolla Samordna Funktion Kolla Samordna Säkerhet Kolla Samordna Kontinuerligt stöd Kolla Samordna Kolla Samordna Fortsätt Kolla Samordna Tillit Reaktion Nedsatt funktion Stressor Mår bra God funktion Första hjälpens sju punkter 1. Kolla (Check) Bedöm: observera, lyssna 2. Samordna (Coordinate) Sök hjälp, remittera vid behov 3. Säkerhet (Cover) Se till att komma i säkerhet! 4. Lugna (Calm) Sakta ner, avslappning, byt fokus 5. Kontakt (Connect) Ordna stöd från andra 6. Funktion (Competence) Återfå funktion 7. Tillit (Confidence) Återställ självtillit och hopp (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

Olika syften med gruppmöten Utvärdering av insats (UI) Information Psykoedukation, normalisering Ge möjlighet för enhetschef att bedöma fortsatta individuella behov Socialt stöd i grupp

Utvärdering av insats (UI) (After action review) Efter varje insats, ställ följande frågor Vad var vår uppgift? Vad gick bra? Vad kunde ha gått bättre? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Vem behöver veta detta? (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013) (http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnadf360.pdf)

Time out/socialt stöd i grupp ½ - 1 tim, inte mer än ett par timmar Vanligt samtal med arbetskamrater Mål: minska hyperarousal Självvald grad av öppenhet i en stödjande miljö där man känner sig förstådd (Halpern J, Gurevich M, Schwartz B, Brazeau P. Interventions for critical incident stress in emergency medical services: a qualitative study. Stress and health 2009;25:139-149)

Insatspersonal Bedömning Behov av stöd? (Se mall 1) Ja Ledare, kamratstödjare Första hjälp vid stress (FHS) Gruppstöd (Se mall 2) Räcker stödet? Screening TSQ Nej Professionell bedömning FHV Screening Nej Ja Stöd avslutas Mall 1 Bedömning Typ av exponering? Var i stresskontinuum? Tillstånd? PTSD Depression Ångest Missbruk Behandling Mall 2 Kontinuerlig FHS Kolla Samordna Övrig FHS Säkerhet Lugna Kontakt Funktion Tillit Gruppstöd Utvärdering av insats Socialt stöd i grupp - Information - Psykoedukation - Normalisering - Socialt nätverk (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

Utveckling av insatsorganisation Bättre prevention för allvarliga händelser och arbetsrelaterad stress Före Skapa hälsosammare miljöer med utvecklat teamarbete och ledarskap Selektion, förberedelser och utbildning före insats Stöd på fältet Erkännande från ledare, handledning Informellt stöd från arbetskamrater Stöd till hemmavarande familj Efter insats Utveckla stöd, uppföljning och behandling (Michel, 2014)

Frisk på jobbet Medveten organisation med tydliga mål Stödjande ledarskap Bra arbetsklimat, kreativ miljö Kontroll över arbetet Bra arbetsplanering, omväxling Bra socialt liv Fysisk träning (Johnsson et al. 2006; Gunnarsson 2010)

Mål