LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011

Relevanta dokument
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Stockens förskola ALINGSÅS

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

starten på ett livslångt lärande

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan läsåret Göran Åkerberg rektor

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Arbetsplan Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan för Ängabo grundsärskola Läsåret 2014/2015

Kungsgårdens skola arbetsplan

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Teamplan Ugglums skola F /2012

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Plan för studie- och yrkesvägledning

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Arbetsplan med taktisk agenda för skriv enhetens namn Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan Läsåret

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

Kvalitetsredovisning Särskolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Skolplan för Tierps kommun

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Hedskolans. lokala arbetsplan. Besök vår hemsida. rundskola, Förskoleverksmahet Hedskolan. Barn, utbildning och kultur Grundskola

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Arbetsplan förskoleklass

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR VINSBOSKOLAN 2008/2009

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Lokal arbetsplan Läsåret

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Information om skolval till förskoleklass

Kungsgårdens skola/alsjöskolan kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Lokal arbetsplan Läsåret

KVALITETSREDOVISNING

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan för Stora Mellby fritids Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning av läsåret Verksamhetsplan för läsåret 14-15

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan Läsåret

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

FERLINSKOLAN

Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem

Arbetsplan Norrsätraskolan /18

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Skolplan Med blick för lärande

Transkript:

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Klockareskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Förutsättningar Utdrag ur Klockareskolans beskrivning av det pedagogiska arbetet.

Delar av presentationen redovisas som följer: Klockareskolan har funnits sedan slutet av 70- talet och vänder sig till elever med psykosociala problem. Skolan har möjlighet att ta emot max 7 elever. Detta för att man aktivt skall kunna arbeta med elevens utveckling och förändring. Personalen består av 2,5 lärartjänster och 0,5 fritidspedagog. Verksamhetens mål: Klockareskolan skall verka för att: - ge eleven ökat självförtroende - ge eleven en ökad verbal förmåga - hjälpa eleven att vara aktiv och styrande i sitt liv samt få eleven att våga pröva nya aktiviteter - få eleven motiverad att fortsätta med utbildning eller annan meningsfull sysselsättning efter grundskolan - hjälpa eleven att fungera bättre i grupp och respektera varandras olikheter - påverka föräldrarnas attityd så att de blir positiva till elevens skolgång och samtidigt ge stöd till hemmet Att börja på Klockareskolan Varje 7-9 skola har ett elevhälsoteam. Lärarna på Klockareskolan har kontakt med teamen för informationsutbyte. teamet på respektive skola gjort allt vad de kan för att det skall fungera bättre för eleven i skolan, och det inte är tillräckligt, föreslås att han/hon skall börja på Klockareskolan. Man ser på vad som har gjorts, vad som inte fungerat och om Klockareskolan skulle vara ett bättre alternativ. Om eleven och föräldrarna tackar ja, gör de först ett studiebesök på skolan. Detta görs för att de ska få träffa personalen, se hur det ser ut samt få information om hur personalen arbetar. Både eleven och föräldrarna måste vara positiva. Om så är fallet får man en prövotid i tre veckor under början av höstterminen. Det är ett ömsesidigt provande, dels för eleven om han/hon kommer att trivas, dels för personalen att se om/hur verksamheten kan anpassas till eleven. Därefter hålls ett möte på Klockareskolan för att fatta det definitiva beslutet. Erfarenheten visar att det tar tid för att eleven ska få arbetsro, komma ikapp, höja självförtroendet och för att förändringen skall bli beständig. Den pedagogiska idén, metod Grundidén är att möta varje elev utifrån dennes specifika förutsättningar och behov, vilket medför en individuellt utformad undervisning som varvas med teori och praktik. Många elever har svårigheter att vara koncentrerade under en längre tid, då är det värdefullt att varva med gemensamma aktiviteter. I början är undervisningen mycket strukturerad. Först måste eleverna få verktygen, för att sedan kunna

arbeta friare. Samtliga moment under dagen är eleverna införstådda med då dagarna är förutbestämda och de vet vad som väntar dem när de kommer till skolan. Förutsägbarheten är en trygghet i sig. Därför arbetar man också aktivt med reglerna på skolan. De finns inte för sin egen skull, utan de har en funktion och de diskuteras med eleverna. Att undervisningen fungerar beror på den vikt som läggs vid konsekvens, regelbundenhet, tydlighet och det aktiva arbetet med att upprätthålla strukturen. I en tydlig strukturerad miljö kan man koncentrera sig på innehållet. Det är också i arbetet med varje elevs förhållningssätt och agerande gentemot ramarna, som det är möjligt att förstå vilka svårigheter de har och varför de ofta hamnar i trubbel. Inte sällan har eleverna haft kontakt med polis eller sociala myndigheter. Arbetet med gränssättning ger möjlighet att synliggöra elevernas beteenden. Att bli medveten om det egna handlandet är en förutsättning för att kunna ändra sig. Kommunikation, samspel och goda relationer är grunden arbetet vilar på. Personalen är mån om att respektera elevernas åsikter. Man diskuterar allt ifrån vardagshändelser till politik och värderingar. Personalen vill komma bakom attityder och den man är på ytan, nå förståelse för olikheter och mångfald. För att stärka självförtroendet och självkänslan hos eleverna får de varje vecka regelbunden feedback på arbetet och hur de fungerar i skolan genom individuella samtal. Det är viktigt att eleverna känner sig sedda och kan handskas med både beröm och kritik. Samtliga moment i det dagliga skolarbetet är tänkt att möjliggöra utveckling och högre grad av personlig mognad hos eleven, så att han/hon kan bli bättre på att samarbeta och ta eget ansvar. Kunskapsinlärning och kreativitet gynnas av goda relationer. Att skapa en hemkänsla i skolan är ett sätt att skapa förutsättningar så goda relationer kan uppstå. Personalen är med eleverna hela dagen, på lektioner, raster och vid måltiderna. Eleverna får i början av veckan ett veckobeting EA (eget arbete) Syftet är att eleven skall kunna arbeta i egen takt och själv bestämma i vilken ordning de skall ta itu med de olika ämnena. På det sättet uppmuntras eleven till eget ansvar. Eleverna äter också frukost på skolan. De har också olika ansvarsområden som de sköter under veckan. Två dagar i veckan lagar en av eleverna maten på skolan. Var sjätte vecka genomför personalen utvecklingssamtal med elev, förälder samt representant från hemskolan och eventuellt någon från socialtjänsten. Eftersom eleverna oftast kommer till Klockareskolan i de senare åren samarbetar skolan också med gymnasieskolan för att hjälpa eleven att slussas över dit. Kontakten med eleven kvarstår i början på höstterminen. Personalen har handledning en gång i månaden med fokus på elevarbetet och de processer som uppstår. En viktig del för framgång i arbetet är samarbetet mellan personal, elever och föräldrar. Fokus i arbetet är föräldraansvaret, relationers kvalité och betydelse samt kommunikation och samspel förälder/elev. Samtalen syftar till att stärka föräldrarna i föräldrarollen. Utgångspunkten är att bygga vidare på det som fungerar i familjen.

Barn- och ungdomsnämndens vision Barn- och ungdomsnämnden skall erbjuda omsorg och lärande där alla känner trygghet, uppnår målen och känner trygghet och fortsatt lust att lära. Strategisk, långsiktig plan för skolutveckling, revideras årligen År Mål som fokuseras Åtgärd/åtgärder 09/10 Social kompetens Relationspedagogik 10/11 Språkutveckling Tematiskt litteraturarbete, läsning på schemat, högläsning, ljudböcker och diskussioner. 11/12 12/11 Till de mål som står i fokus aktuellt läsår kopplas en konkret agenda för läsårets konferenser, fortbildning, studiedagar, APT, mm samt eventuella handlingsplaner och/eller effektmål. Mål fastställda av Barn- och ungdomsnämnden enligt nämndbudget/skolplan 1 Normer och värden Inriktningsmål Nämnden ska påverka och stimulera barnen och eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Resultatmål

Alla barn och elever ska mötas av ett inkluderande förhållningssätt. Barns och elevers hälsa ska förbättras. Den olovliga frånvaron ska upphöra. Alla elever ska uppleva arbetsro. Alla barn och elever ska lära om av en hållbar utveckling innebär. Skolan arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målen: Klara, tydliga och gemensamma regler, vilka sitter väl synliga på skolan. Kontinuerliga fysiska och sociala aktiviteter Vid frånvaro kontaktas hemmet efter 15 minuter. varo följs upp varje vecka lärare/elev. Vi jobbar aktivt med relationer, vilket gör att eleverna känner trygghet och därmed ökar arbetsron i klassrummet. Hållbar utveckling genomsyrar hela verksamheten. I större utsträckning än tidigare arbeta ämnesintegrerat. Samtal V 44. All personal och/eller effektmål klipp in eller bilägg handlingsplan 2 Kunskaper - Utveckling och lärande Inriktningsmål Nämnden ska ansvara för att barnen och eleverna inhämtar och utvecklar goda kunskaper för möjlighet till fortsatt utbildning. Resultatmål Alla elever ska vara behöriga till gymnasiets nationella program Alla elever ska klara de nationella proven Skolan arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målen:

På Klockarskolan jobbar vi individuellt för att varje elev ska nå sina mål. Utveckla arbetet med åtgärdsprogram och IUP Personalen skall fortsätta arbetet med att definiera kunskap Tydligare dokumentation kring varje elev och hans/hennes lärande. Arbeta mer med IKT. Kompetensutveckling kring åtgärdsprogram och IUP I samband med implementeringen LPO 11 Samtal Slutet av vt 2011 Personal och rektor och/eller effektmål klipp in eller bilägg ev handlingsplan 3 Ansvar och inflytande Inriktningsmål Nämnden ska ansvara för att alla barn och elever ges förutsättningar att ha inflytande i och ta ansvar för sitt eget lärande. Resultatmål Verksamhetens mål ska synliggöras för alla barn och elever. Skolan arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målen: På Klockareskolan jobbar eleverna med eget arbete på veckobeting. eleverna är färdiga kan de, efter egen vilja eller behov, välja att fördjupa sig i valfritt ämne.

Varje fredag vid utvärderingen får eleverna tillfälle att reflektera, kommentera och påverka sitt eget lärande. Vi sätter upp kortsiktiga, tydliga och uppnåbara delmål. Var sjätte vecka har vi utvecklingssamtal där nya mål sätts upp 4 Skola och hem Skolan arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå läroplanens mål: Utvecklingssamtal med elev och förälder var sjätte vecka. Vid behov daglig kontakt med vårdnadshavare. Fortsätta att i stor omfattning ge hemmet positiv feedback. Samtal Vt 11 All personal 5 Övergång och samverkan Skolan arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå läroplanens mål: Regelbunden kontakt med hemskolornas elevhälso-team. Eleverna träffar studievägledaren inför gymnasievalet. Personalen träffar gymnasieskolans elevhälso-team för överlämning. Enskilda studiebesök på valt program. Erbjuda studiebesök eller praktik inom yrket för valt gymnasieprogram.

6 Skolan och omvärlden Skolan arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå läroplanens mål: Ökad kunskap om tillgängligheten för funktionshindrade Studiebesök kopplade till undervisningen Kulturaktiviteter Elevgruppen har träffat Peter Ojala som är rullstolsburen och är elitidrottsman Eleverna läser tillsamman med lärare boken Grabben i kuvösen brevid. Samtal Vt 11 All personal 7 Bedömning och betyg Skolan arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå läroplanens mål: Konkretisera och tydliggöra mål och delmål utifrån kursplan vid utvecklingssamtal. Ytterligare bryta ner och synliggöra delmålen för att ge eleverna en tydligare bild av var de befinner sig i sin lärprocess. Utformning av bedömningsmatriser för att utveckla den formativa Vt 11 All personal

bedömningsprocessen