Kvalitetsredovisning Förskolan 2012. Brantuddens förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 Brantuddens förskola

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Beskrivning av enheten... 4 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen... 5 1.3 Mål och åtgärder innevarande år... 6 1.4 Viktiga händelser under året... 6 1.5 De närmaste åren... 7 1.6 Riskbedömning... 7 1.7 Sammanfattning... 8 2 Verksamhetens förutsättningar... 9 2.1 Budget... 9 2.2 Styrning, ledning och organisation... 9 2.3 Personalkompetens... 10 2.4 Arbetsmiljö och lärandemiljö... 10 2.5 Situationen för barn i behov av särskilt stöd... 11 3 Normer och värden... 12 3.1 Arbetet i verksamheten... 12 3.2 Likabehandlingsplan... 12 3.3 Resultat... 12 3.3.1 Resultat från Barnenkät... 13 3.4 Måluppfyllelse och analys... 13 3.5 Åtgärder... 13 4 Utveckling och lärande... 15 4.1 Arbetet i verksamheten... 15 4.2 Resultat... 15 4.2.1 Barnenkät... 15 4.3 Måluppfyllelse och analys... 15 4.4 Åtgärder... 16 5 Barns inflytande... 17 5.1 Arbetet i verksamheten... 17 5.2 Resultat... 17 5.2.1 Resultat från Barnenkät... 17 5.3 Måluppfyllelse och analys... 17 5.4 Åtgärder... 18 Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 2(25)

6 Förskola och hem... 19 6.1 Arbetet i verksamheten... 19 6.2 Resultat... 19 6.3 Måluppfyllesle och analys... 19 6.4 Åtgärder... 19 7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 21 7.1 Arbetet i verksamheten... 21 7.2 Resultat... 21 7.3 Måluppfyllelse och analys... 21 7.4 Åtgärder... 21 8 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 22 8.1 Arbetet i verksamheten... 22 8.2 Resultat... 22 8.3 Måluppfyllelse och analys... 22 8.4 Åtgärder... 22 9 Förskolechefens ansvar... 23 9.1 Ansvar och arbete... 23 9.2 Åtgärder... 23 10 Kommunövergripande målområden... 25 10.1 Samhällsservice... 25 10.2 Livskvalitet... 25 10.3 Tillväxt... 25 10.4 God ekonomisk hushållning... 25 10.5 Orsaandan... 25 10.6 Tjänstegarantier... 25 Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 3(25)

1 Inledning 1.1 Beskrivning av enheten Brantuddens förskola har 4 avdelningar. Saltkråkan, Bullerbyn, Junibacken och Sunnanäng. 3 heltidsanställda arbetar på varje avdelning. Totalt 7 förskollärare och 5 barnskötare. Nyckeltalet för inskrivning av barn är 6 barn/ heltidsanställd. Vt -12 finns i samma ordning 15,17,17 och 16 barn inskrivna. Nyckeltalet blir 5,42 barn per anställd. En assistent på 75 % finns för ett barn med speciella behov. I det egna köket finns 1,25 kokersketjänst delad på 3 kokerskor. Två kokerskor arbetar 50 % och en 25 % av sin tid här. Man har också haft ett köksbiträde från AME 75%. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet. (Under hösten 2012 har den nya gården färdigställts. Gatan utanför huset har byggts om och isolerats, så problemen vid ingången är åtgärdade.) Förskolechefen för 4 förskolor och familjedaghemmen har sitt kontor på förskolan Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 4(25)

1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen gäller för Ht 2011 och Vt 2012. Förskolechef och personal har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete i sin verksamhet på planeringstid och planeringsdagar och i s.k. läroplansgrupper. På arbetsplatsträffar och samverkansgrupper (4-5 per termin) har information och beslut kring verksamheterna tagits upp. Alla 4 och-5 åringar blev intervjuade av förskolechefen under maj och juni. Några avdelningar har också intervjuat sina barn. Man har gjort kartläggning tillsammans med de äldre barnen i huset s.k. trygghetsvandringar (efter"husmodellen" på do s hemsida).kvalitetsredovisningen togs upp på föräldraråd och den lades sedan ut på kommunens hemsida. Föräldrar tillfrågas om synpunkter på verksamheten på föräldramöten- föräldraråd och under utvecklingssamtalen. Föräldrar har under året haft synpunkter på att informationen från avdelningarna behöver förbättras och att utemiljön måste åtgärdas. Veckobrev, månadsbrev och annan skriftlig information om planerade aktiviteter sätts upp eller skickas hem till vårdnadshavarna Skolinspektionen var i Orsa på inspektion på våren 2012 och intervjuade förskolechefer, personal och föräldrar samt studerade dokument från vår verksamhet. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 5(25)

1.3 Mål och åtgärder innevarande år Implementering av den nya skollagen och läroplanen för förskolan har varit fokus under läsåret. 2011 infördes läroplansgrupper och på VT -12 hade man fokus på Normer och värden samt pedagogisk dokumentation, i läroplanen. Samtalsledare utsågs att hålla i de reflekterande samtalen i tvärgrupperna. Alla grupper har lämnat in minnesanteckningar från sina träffar och alla arbetslag har lämnat in en dokumentation på området "Normer och värden" till förskolechefen. Terminsplaneringar och utvärderingar lämnas in på alla målområden i läroplanen (Lpfö) av avdelningarna. Strategihuset har haft två halvdagar med återkoppling av arbetet i Lpfö-grupperna tillsammans med samtalsledarna och förskolecheferna. En kick off för all förskolepersonal genomfördes på hösten 2011, där den gemensamma planeringen presenterades och där innehållet i Lpfö behandlades. En kväll i Mora (3 timmar) deltog alla på en föreläsning kring Läroplanen. P.g.a. kravet på mer dokumentation av arbetet (nytt mål i Lpfö) fick personalen 1 timme/vecka avdragen från schemat att använda till dokumentationsarbete. (ca 40 tim/ år) Varje avdelning har 2 tim planeringstid/ vecka och någon timme extra på schemat för enskild planering. Avdelningarna har haft i uppdrag att arbeta mer med barnens inflytande i verksamheten. Personalen har förändrat arbetet på avdelningarna en hel del i och med utbildningarna. Barnens lärande följs upp mer och deras frågor fångas upp och tas till vara i temaarbetet i allt större utsträckning. 1.4 Viktiga händelser under året Implementering av den nya skollagen och läroplanen för förskolan har varit fokus under läsåret. 2011 infördes läroplansgrupper och på VT -12 hade man fokus på Normer och värden samt pedagogisk dokumentation, i läroplanen. Samtalsledare utsågs att hålla i de reflekterande samtalen i tvärgrupperna. Alla grupper har lämnat in minnesanteckningar från sina träffar och alla arbetslag har lämnat in en dokumentation på området "Normer och värden" till förskolechefen. Terminsplaneringar och utvärderingar lämnas in på alla målområden i läroplanen (Lpfö) av avdelningarna. Strategihuset har haft två halvdagar med återkoppling av arbetet i Lpfö-grupperna tillsammans med samtalsledarna och förskolecheferna. En kick off för all förskolepersonal genomfördes på hösten 2011, där den gemensamma planeringen presenterades och där innehållet i Lpfö behandlades. En kväll i Mora (3 timmar) deltog alla på en föreläsning kring Läroplanen. P.g.a. kravet på mer dokumentation av arbetet (nytt mål i Lpfö) fick personalen 1 timme/vecka avdragen från schemat att använda till dokumentationsarbete. (ca 40 tim/ år) Varje avdelning har 2 tim planeringstid/ vecka och någon timme extra på schemat för enskild planering. Avdelningarna har haft i uppdrag att arbeta mer med barnens inflytande i verksamheten. Personalen har förändrat arbetet på avdelningarna en hel del i och med utbildningarna. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 6(25)

Barnens lärande följs upp mer och deras frågor fångas upp och tas till vara i temaarbetet i allt större utsträckning. 1.5 De närmaste åren Prognos över hur många barn som behöver förskola kan bara göras ca 1 år framåt. Max. 6 barn/ heltidsanställd skrivs in. Brantudden har inte haft full beläggning under året. Utbyggnationer behövs inte f.n. Personalen i Orsas förskolor har en hög medelålder. På Brantudden är den 54 år. Många anställda är födda i början av 50-talet, så nyrekryteringar kommer att behövas vartefter från år 2017. På alla avdelningar utom en har vi 2 förskollärare och 1 barnskötare. Den avdelningen har en förskollärare och 2 barnskötare. Den reviderade läroplanen ställer krav på att verksamheten ska vara mer forskande och lärande. En del förändringar är gjorda och fler förändringar kan behövas i lokalerna och utomhus p.g.a. detta arbetssätt. Personalen på Brantudden har minst 3,5 timme planeringstid i veckan och läroplansgrupperna har inneburit att man har haft möjlighet att reflektera med kollegor runt arbetet. Mera hänsyn måste tas till sammansättningen av barn i barngrupperna. 6 barn per heltid är ett trubbigt mått, när gruppen har många små barn och/eller många barn med annat modersmål eller speciella behov. Skollagen säger att "barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd deras särskilda behov kräver" och att "förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." I de fall vi inte har personell resurs för barnen kan färre barn i dessa grupper kan gynna utvecklingen hos dessa barn. (se Skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan.2005) 1.6 Riskbedömning Det är svårt att hålla budgeten. Lönekostnaderna drar över budgeten. Inga medel finns för vikarier, men verksamheterna är öppna året runt. Medelåldern är hög i förskolan - 54 år på Brantudden. Många yrkesspecifika kroppsliga besvär uppstår. Ryggar, hörsel, axlar har varit hårt belastade för de anställda, som arbetat i många år. Andra sjukskrivningar kan bero på envisa infektioner eftersom man har nära kontakt med små barn. (6-8 infektioner per år är normalt i småbarnsåren.) Ny personal kommer att behövas inom något år och för en liten kommun kan det behövas insatser i god tid för att få utbildade förskollärare. P.g.a. den höga medelåldern har man mer än 30 dagars semester, som inte går att ta ut helt och hållet på sommaren. Många anställda bryter sin semester och går in och arbetar någon sommarvecka, så barnen ska vara trygga och känna igen någon vuxen, när vi slår ihop avdelningarna. En del semester måste då tas ut när verksamheten är i full gång och då vikarier krävs. De senaste åren har vi sett att fler barn har behov av en- till- en stöd för att fungera i våra stora grupper. Vi är skyldiga att ge barn det stöd de behöver och detta behov av extra personalresurs kan vara svår att förutspå för så små barn. Det är Habiliteringen eller specialpedagogen, som gör utredningarna kring dessa barn. (I skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan står: Utvärderingar visar att andelen barn i behov av särskilt stöd ökar i och med att barngruppsstorlekarna blir större I en mindre grupp med högre personaltäthet är det lättare att tillgodose barnets behov och Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 7(25)

nödvändigheten av att diagnostisera barn minskar.) När behovet av extra personalstöd uppstår är det viktigt att de avdelningar som har dessa barn inskrivna kan få begränsa intagningen av fler barn utifrån deras behov. 1.7 Sammanfattning Man kan tydligt se den förändrade inriktningen av arbetet på Brantuddens förskola efter att den reviderade läroplanen kom. Barnens intressen och frågor fångas upp och utvecklas tillsammans med pedagogerna. Man "forskar" på barnens nivå och dokumenterar det man ser. Det systematiska kvalitetsarbetet har kommit igång och man redovisar regelbundet sin planering (1ggn/termin) och dokumentationer lämnas in på något fokusområde. Kommande terminer måste arbetet med implementering av läroplanen fortsätta liksom arbetet med dokumentation och reflektion på avdelningarna och i läroplansgrupperna. Alla målområden behöver belysas på nytt. Språkarbetet är det som allra först behöver utvecklas eftersom man har många barn med annat modersmål ( mellan 25-28% under året) och mera språkstöd kan behövas inför skolstarten för alla barn men speciellt dessa. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 8(25)

2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Budget Driftredovisning Resultaträkning brutto 2011 2010 2009 Prognos Budget Avvikelse Utfall Utfall Intäkter -3-3 0-12 -9 Personalkostnader 5 356 5 306-50 5 427 5 325 Övriga kostnader 428 478 50 1 664 2 012 Summa 5 781 5 781 0 7 079 7 328 Verksamhet nettokostn pers/material 5 020 5 020 0 5 095 5 081 måltider 685 685 0 711 673 fastighet 0 0 0 1 179 1 491 utveckl.medel 19 19 0 2-1 ledn/adm 58 58 0 92 83 Summa 5 781 5 781 0 7 079 7 327 Budgetavvikelse -67-255 Verksamheten får budget utifrån normen 6 barn per heltidsanställd. Alla grupper har lika mycket i budget för material. Inga andra prioriteringar görs, Det kan drabba de grupper som får många barn med speciella behov. Dessa behov kan inte förutspås före placering. Det finns inga vikariepengar budgeterade. Mycket korttidssjukdom och semestrar under terminerna kräver vikarier eftersom arbetsgivaren betalar både den som är ledig och vikarien samtidigt. Ekonomisk översikt 2.2 Styrning, ledning och organisation Skolinspektionen kom till Orsa på våren -12. I sin bedömning anger man att förskolorna präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. Man menar att det är av stor vikt att det systematiska arbetet med läroplansgrupper för implementering och reflektion kring Lpfö måste fortsätta och att arbetet med att initiera förändringar inom målområdena måste fortsätta. Personalen på Brantudden har minst 3,5 timme planeringstid i veckan och läroplansgrupperna har inneburit att man har haft möjlighet att reflektera med kollegor Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 9(25)

runt arbetet Förskolechef delas med 4 andra förskolor och 4 dagbarnvårdare (35 anställda). 8 förskoleavdelningar, ett fritidshem och 4 familjedaghem ingår i verksamhetsområdet. 1,8 förskolechefer arbetar tillsammans och har tillsammans alla förskolor i Orsa. Man ingår i ledningsgruppen med övriga rektorer och träffas en f.m. i veckan. Förskolecheferna ingår i olika kommunövergripande nätverk där gemensamma frågor / utbildningsinsatser diskuteras. Läroplansgrupperna hade fokus på " Normer och värden" och pedagogisk dokumentation på vårens 4 träffar. Dokumentationer lämnades in av alla arbetslag. Arbetslagsledare träffar förskolecheferna var 14:e dag. Information till och nya frågor att diskutera med förskolepersonalen tas upp. Efter några utbildningsdagar för all personal kring den reviderade läroplanen fick arbetslagsledarna/samtalsledarna gå två halvdagar kring rollen som samtalsledare i arbetslag/ nätverksgrupper. 2.3 Personalkompetens På Brantudden finns 7 heltidsanställda förskollärare och 5 barnskötare. En assistent med specialkompetens kring sitt barn finns här. I köket finns 1,25 kokersketjänst.(två halvtider och en 0,25 ) Ett ekonomibiträde 0,75 från AME har funnits i köket. All förskolepersonal har deltagit i två föreläsningar kring Förskolans läroplan ht -11. På våren hölls ett stormöte med all personal om vårens uppdrag. Läroplansgrupperna träffades 1-2 ggr på hösten och 4 gånger på våren två timmar åt gången. Man diskuterade FN s barnkonvention," Normer och värden" och pedagogisk dokumentation. Planering på alla målområden och en dokumentation har tagits in från alla arbetslag. Samtalsledare utbildades för att kunna hålla i diskussionerna i läroplansgrupperna. Arbetslagsledarna (8 st), har träffats varannan vecka. Arbetslagsledarna/ samtalsledarna har haft återkoppling tillsammans med utbildare och förskolechefer. På våren gick de flesta kurs i Hjärt-och lungräddning. Två personer har deltagit i föreläsningar på högskolan i Gävle om pedagogisk dokumentation. Medarbetarsamtal gjordes ht-11. En sammanfattning av kompetensutvecklingsbehov finns. De flesta vill förankra arbetet med pedagogisk dokumentation. Många anställda uttrycker ett behov av ökade datorkunskaper för att kunna använda datorn på ett bättre sätt. Flera anställda vill ha mer kunskaper om barn som har särskilda behov - och om barn som kommer från en annan kultur. 2.4 Arbetsmiljö och lärandemiljö Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet och utemiljön är god. Gamla gungor på stora gården byttes ut till nya och staketet fick en grind till. Sanden byttes i sandlådorna i oktober -11. Skyddsronder är gjorda i september och februari där fastighetsägaren och skyddsombud deltagit. Efter utbildningen i pedagogisk planering har avdelningarna börjat förändra sin innemiljö för att ge barnen bättre möjligheter till lärande och för forskning och experimentell verksamhet på barns nivå. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 10(25)

Den psykosociala miljön är bra på Brantudden. 2.5 Situationen för barn i behov av särskilt stöd På Brantudden har vi under året haft barn i behov av särskilt stöd. Ett barn har egen assistent under sin vistelsetid i förskolan. Många barn har annat hemspråk - under året ca. 21 % av alla inskrivna barn. Hos andra barn har den ena föräldern annat hemspråk. Inga extra resurser finns för dessa barn. Den egna personalen och en specialpedagog har arbetat extra med barn som behöver språkstöd. De barn som har annat hemspråk har på två av avdelningarna haft elever som talar barnens hemspråk i gruppen. Under våren lagade en praktikant med annat hemspråk mat till alla barn på förskolan. Bättre stöd behövs för barn med annat hemspråk. Skolinspektionen som hade intervjuer med förskolans chefer, personal och föräldrar under våren-12 säger in sin bedömning att alla förskolor måste ha strategier för att möta barn, även där man inte har tillgång till personal, som talar barnens språk. En plan för att förbättra arbetet med barn med annat modersmål tas fram av förskolecheferna. Det finns barn som haft stöd av elevhälsan med språket, andra från Habiliteringen med tips och träningsförslag till personalen. En särskild satsning på "språket" planeras till hösten -12. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 11(25)

3 Normer och värden 3.1 Arbetet i verksamheten Området diskuterades i vårens Lpfö-grupper 4x2 timmar/ person. Innehållet i läroplanen diskuterades och dilemmafrågor användes som underlag. Dokumentationer togs in från alla avdelningar efter arbetet. Ur Lpfö-gruppernas dokumentation kan man läsa. "Det svåra med pedagogisk dokumentation är att utvärdera och göra något av det. Reflektionen ska ju leda någonstans."" Vi har alla upplevt vuxna som kränkt barn. Hur agerar vi när föräldrar känner sig kränkta? Vad är en kränkning?" "De förskolegrupper som har barn med annat modersmål upplever språket som ett hinder och att vi har olika syn på vad fostran av barn innebär" Brantudden har gemensamma mål i förskolan. Jag hälsar på alla (Alla måste få bli sedda varje dag och ta ansvar för att själva se andra barn och vuxna) Jag är en bra kompis (Vi hjälper och stödjer varandra och berömmer när andra gör bra saker. Vi ser och ingriper när det behövs vuxenstöd för enskilda barn). Jag är rädd om våra saker och våran gård (Vi är aktsamma om saker och natur, tar reda på och ställer tillbaka saker efter oss.) Jag får bestämma!...( Jag har inflytande på och får bestämma själv - om många saker på förskolan - allt efter ålder) Jag har/ får tid...(var och en får den tid den behöver för att klara saker själv. Vi skyndar inte på barnen i onödan utan försöker motverka stressen omkring oss.) Ur planeringarna för våren har avdelningarna prioriterat. Lära barnen ta hänsyn till varandra och sin närmiljö. Att varje barn känner trygghet och att man är accepterad för den man är.(saltis) Jag är en bra kompis. Jag är rädd om våra saker och vår gård. (Bullis) Jag är en bra kompis. Omtanke om vår närmiljö. (Junibacken) Lära barnen visa respekt för varandra och andra (Sunnanäng) 3.2 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen reviderades på planeringsdagar och togs upp i föräldrarådet. Incidenter dokumenteras på särskild händelseblankett liksom vilka kontakter som tas när något inträffat. På hösten 2011 och våren 2012 gjorde alla avdelningar en kartläggning av sin barngrupp. Intervjuer gjordes i maj-juni med 4- och 5-åringar, där frågorna rörde trivsel, inflytande, lärande och rädsla. Se resultat nedan. Föräldrarna har tillfrågats på utvecklingssamtalen och föräldramöten. Efter en kurs som förskolecheferna gick med DO (diskrimineringsombudsmannen) togs likabehandlingsarbetet upp på AP-träffar med personalen i maj 2012 De incidenter som är rapporterade under året har oftast rört överaktiva barn. Förskolechefen blir informerad om kränkningar och antalet incidenter rapporteras till BUN. Planen tas upp med föräldrar på föräldraråd och möten. 3.3 Resultat Alla avdelningar har arbetat med normer och värden och gjort dokumentationer som visar barn som t.ex. hjälper varandra, gör demokratisk omröstning vid val. "Vi tar tag i de konflikter vi ser. Vi upplever att alla barn är trygga hos oss. Vi har inte Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 12(25)

nått ända fram i arbetet kring respekt och att värna vår inne o.utemiljö. Att plocka undan efter avslutad aktivitet fungerar inte." ( Saltis) "Om ett barn behöver hjälp kan en kompis hjälpa till eller ropa på en vuxen. Barnen respekterar varandras ägodelar och alster de gjort i verkstaden. De är noga med och håller reda på vems som är vems och har inte sönder det som ligger framme." ( Bullis) Man löser konflikter direkt för att barnen ska förstå sin roll. Man har reflekterat med barnen kring olikheter och turordning. Barnen löste dilemmat kring hur man skulle göra när alla ville välja olika fåglar att jobba med." Vi räcker upp handen" -och så räknade man ut vilken fågel som fick flest röster. Då barnen har svårt att lyssna och vänta på sin tur måste vi jobba mer med det. Vi ser ingen märkbar skillnad i att vara rädd om våra saker, så det arbetet måste fortsätta."(junibacken) "Pojkar och flickor leker tillsammans med alla leksaker. Vi pratar och diskuterar med barnen omedelbart vid konflikter. Upprepas problemet tar man upp en diskussion i hela gruppen. Det har förekommit att vissa barn är rädda för mörkhyade och inte velat vara nära dem. En somalisk elev har varit några timmar i barngruppen. Vi behöver arbeta mer med andra kulturer och hemspråk."(sunnanäng) 3.3.1 Resultat från Barnenkät Vi har ingen barnenkät, men barnintervjuer genomfördes i maj -juni av förskolechef Sammanställningen visar att: Alla barn utom ett tycker att det är bra att vara på förskolan. De allra flesta barnen (utom 2) tycker att personalen bryr sig om vad de tycker- åtminstone ibland. Alla barn har kompisar på förskolan. Av 18 barn tycker 15 att de får bestämma ofta eller ibland. 4 tycker att de inte får bestämma.12 barn tycker att de får lära nya och roliga saker, 3 får det ibland och 3 tycker inte att de får det. 16 barn är inte rädda för någon på förskolan. Ett barn är rädd för att gå till köket, 2 barn är rädda att gå till de andra avdelningarna, ett barn är rädd för att gå till campingen och ett barn är rädd att vara ensam i lekhallen. 3.4 Måluppfyllelse och analys Vi har inte nått ända fram i arbetet kring respekt. Vi måste fortsätta värna vår inne och utemiljö. Att plocka undan efter avslutad aktivitet fungerar inte. ( Saltis) Bullis behöver arbeta mer med språket för alla barn och speciellt barn med andra hemspråk. Man behöver arbeta mer med att vara en bra kamrat. Barnen som kommer från andra kulturer behöver få visa / känna att deras hemkultur är på agendan i förskolan. Barnen har svårt att lyssna och vänta på sin tur, så måste vi jobba mer med det. Vi behöver även arbeta med att vara rädd om våra saker. ( Junibacken) Sunnanäng behöver arbeta mer med kultur och hemspråk för de barn som finns i gruppen. Mer medvetet genusarbete behövs. 3.5 Åtgärder Avdelningarna behöver arbeta mer med kamratskap, att akta sin inne-och utemiljö, samt Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 13(25)

språk och kultur speciellt med de inskrivna barnens olika hemkulturer. Svårigheter att tolka vad som är kränkningar, när det gäller småbarn har diskuterats och behöver förtydligas mer för personalen. DO (diskrimineringsombudsmannen) kommer med en ny handledning hösten 2012, som arbetslagen kan få hjälp av i förbättringsarbetet. Skolinspektionens bedömning under våren -12 visade att förskolan behöver förbättra sin Likabehandlingsplan med att se till att förskolornas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling, som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Vi har beslutat inför hösterminen 2012 att alla avdelningar gör sin plan i DO s webbredskap "planforskolan.se", så att inga delar i planen missas. Dessa planer ska vara klara i oktober och revideras årligen. Kontinuerligt arbete behövs kring normer och värden. I läroplansgrupperna kommer personalen att diskutera och reflektera kring målen och på så sätt fördjupa sina insikter på området. Barnens inflytande på verksamheten behöver öka. Med pedagogisk dokumentation kan personalen bli uppmärksamma på vilka åtgärder som behöver sättas in. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 14(25)

4 Utveckling och lärande 4.1 Arbetet i verksamheten Planering våren 2012 Saltkråkan ville skapa en mer stimulerande lärmiljö, för att väcka nyfikenhet för matte, språk och naturvetenskap (vind och vatten, fåglar). En medveten dialog med barnen. Bullerbyn har arbetat med frågeställningen "Vad händer om...?" Man använder verkstad och forskarrum - stimulerar språk och matte. Junibacken har arbetat med skapande, forskande och möjlighet till egna val för barnen liksom språk och matte. Rörelse av olika slag har fått stor plats i verksamheten. Sunnanäng ville utveckla barnens motorik och reflektera tillsammans med barnen samt starta upp ett experimentellt arbetssätt. 4.2 Resultat En redogörelse av flera som visar hur arbetet förändrats efter utbildningssatsningen med Lpfö-grupper: "Efter utbildningen upplever vi att vi tänker lite annorlunda - vi inväntar barnen och är mer lyhörda. Gemensamt för alla är att vi på något sätt ändrat i den fysiska miljön. Det pedagogiska materialet är mer synligt och tillgängligt. Vi vuxna ska vara medforskare." Saltkråkan ser en ökad kunskap och ett ökat intresse när det gäller bokstäver, att skriva och läsa. Fler sätter sig vid "ritbordet". Man ser en ökad kunskap och användande av det matematiska språket. Fågelbordet utanför fönstret gav ett intresse för fåglar som utvecklades under våren. Alla barn kan nämna minst tre fågelarter vid namn. Verkstaden har fungerat bra för fritt skapande bland barnen skriver Bullerbyn. P.g.a. barnens intresse för fåglar (vid fågelbordet) har man skapat fåglar av olika material och snickrat fågelholkar. Direkt efter fågelintresset var barnen intresserade av fjärilar. Vi följde fjärilens utveckling från larv till puppa på nära håll, läste böcker, skapade och räknade dagar tills puppan blev fjäril. Junibacken gjorde förändringar i inne- och utemiljön för mer skapande. Skridskobana spolades på innegården och användes flitigt. Fåglar blev ett intresseområde här med. En stor blåmes skapades till vårsalongen. Mycket rörelseaktiviteter gjordes. Matte och språk i vardagen. Mer språkstöd behövs för många barn och mer specialpedagogiskt stöd behövs. Sunnanäng har haft motorik och rytmikövningar dagligen. Man har delat upp barnen utifrån mognad och intressen och det har fungerat bra. Temat har varit "Djuren i skogen" med många promenader ut i skogen och resultatet blev ett stort collage i hallen. Man har haft reflektioner med barnen kring upplevelserna. 4.2.1 Barnenkät I barnintervjuerna (18 barn) säger 12 barn att de får lära sig nya och roliga saker i förskolan, 3 säger ibland och 4 säger att de inte får det. Ett barn kommer inte ihåg, ett vill lära sig hjula, ett säger att man får lära sig i skolan, och ett att man inte får hoppa (fast man vill). 4.3 Måluppfyllelse och analys Det syns att barnen i högre utsträckning själv får undersöka och lära sig saker de frågar Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 15(25)

efter - med hjälp av personalen. Dokumentationerna visar att barnen forskar på sin egen nivå. Barnen berättar själva vad de undersökt och kommit fram till med personalens hjälp. Man dokumenterar i bild och text (barnens svar) och reflekterar efteråt med barngruppen. Arbetet behöver få fortsätta och utvecklas på samma sätt, så det blir en systematisk verksamhet, där man drar lärdom av tidigare erfarenheter i arbetet. 4.4 Åtgärder Personalen har förändrat arbetssätt och det märks tydligt att barnen har mer inflytande över vilka teman som väljs ut att arbeta med. Även miljöerna anpassas mer för skapande och tillgänglighet för barnen. Vi har beslutat att läroplansgrupperna, där all personal ingår, ska behandla språket eftersom många barn har språksvårigheter och ca 21-28 % av barnen har ett annat hemspråk. Specialpedagogerna uppdras att göra en planering för detta arbete. För att bättre få reda på barnens syn på vad "lärande" är beslutades att intervjuer ska göras av personalen på detta område hösten -12. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 16(25)

5 Barns inflytande 5.1 Arbetet i verksamheten Bullerbyn vill vara lyhörda för barnens idéer och intressen och se till att alla barn får ta lika stor plats. Man tränar retorik med barnen i grupp. Junibacken byggde vidare på fågeltema, som barnen ville veta mer om. Man vill ta vara på barnens idéer och tankar, vara vuxna medforskare, uppmuntra till samarbete, ha demokratiska forum. Saltkråkan ville arbeta med att fånga upp barnens idéer och tankar, respektera barnens behov och att alla får ta lika stor plats. Sunnanängs mål var att öka barnens delaktighet i planeringen och öka barnens inflytande. 5.2 Resultat I barnintervjuerna kan man inte se någon skillnad i antalet barn som säger att de får bestämma i förskolan. Personalen har reflekterat över hur frågan om "att man får bestämma" uppfattas av barnen. Man vill utveckla frågorna för att barnen ska få insikter i hur man kan "bestämma" tillsammans. Man har egna intervjuer och barnens intervjusvar tas upp med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Alla avdelningar har fångat upp barnens frågor och intressen och byggt vidare på de temana i gruppen. I bedömningen från skolinspektionen finns inga påpekanden på området barns inflytande. 5.2.1 Resultat från Barnenkät Av 18 barn tycker 15 att de får bestämma ofta eller ibland. 4 tycker att de inte får bestämma.12 barn tycker att de får lära nya och roliga saker, 3 får det ibland och 3 tycker inte att de får det. 5.3 Måluppfyllelse och analys Barnen har en hög grad av inflytande vid val av teman i grupperna. Personalen tycker man kan bli bättre på att reflektera tillsammans med barnen. För att bättre få reda på vad barnen tycker kommer alla avdelningar att ha egna intervjuer med barnen om lärande till hösten -12. Svaren från barnintervjuerna tas upp i utvecklingssamtalen med vårdnadshavare säger Bullerbyn. Barnens intresse för fåglar är stort, så man fortsätter arbeta med tema "fåglar". Barnen har inte en upplevelse av inflytande, säger Saltkråkan, men alla barn är trygga och trivs. De yngre barnen har fått ha aktiviteter i mindre grupp. Junibacken har tagit till vara barnens intervjusvar och kartlagt avdelningen med barnen. Barnen tyckte att något rum var tråkigt, så man planerar att göra om rummet tillsammans med barnen. Man tar till vara barnens idéer och tankar och "forskar" tillsammans med barnen och utmanar ibland. Sunnanäng har använt en "talpinne" i samlingen, så ett barn i taget ska komma till tals och de andra får lyssna. Man har frågat barnen om önskemål på aktiviteter ibland fritt/ ibland med förslag från vuxna. Barngruppen har delats upp, så Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 17(25)

verksamheten har kunnat anpassas bättre efter barnen. 5.4 Åtgärder Att barnen fått mer inflytande över aktiviteter och teman i förskolan är tydligt liksom att miljöerna förändrats efter barnens önskemål. Detta behöver fortsatta och utvecklas. Då flera barn i intervjuerna inte tyckte de fick bestämma på förskolan och att lärandesvaren visade att "lära" är ett svårt begrepp för barnen att förstå - har man beslutat att göra barnintervjuer på hösten med enbart lärandefrågor och att använda frågor kring de teman avdelningen haft föregående termin. Intervjuerna ska göras i alla förskolor med liknande frågor. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 18(25)

6 Förskola och hem 6.1 Arbetet i verksamheten Föräldramöten och utvecklingssamtal hålls av avdelningarna 1 gång per termin. Föräldraråd med 2 representanter per avdelning har hållits 1-2 gånger per termin med representanter från enhetens alla förskolor. Protokoll skickas ut till alla föräldrar. Bullerbyns mål är att ha 100 % nöjda föräldrar genom att skapa en trygg och god kontakt vid inskolningen. Den dagliga kontakten, vid utvecklingssamtal i maj, föräldramöten och fester. Junibacken har som mål att föräldrarna ska känna sig trygga att lämna sina barn på förskolan. Man vill ha ett positivt samarbete med och strävar efter föräldrars delaktighet i verksamheten. Saltkråkans mål är bra föräldrakontakt. Föräldrar ska känna förtroende/trygghet inför barnens vistelse på förskolan. Föräldrar ska känna att de har inflytande i verksamheten. Sunnanängs mål är att få föräldrarna mer delaktiga i sin verksamhet. 6.2 Resultat På föräldramöten och under utvecklingssamtalen har vårdnadshavarna tillfrågats om vad de tycker om innehållet i verksamheten. Nästan alla är nöjda med innehållet och har inga synpunkter. Avdelningarna upplever att de har ett gott samarbete med de flesta vårdnadshavarna. Svårigheter har varit att kommunicera med föräldrar som har ett annat hemspråk, då de resurser man haft enbart räckt till tolk för utvecklingssamtalen och inskolningar. Praktikanter, som talar barnens hemspråk har tagits emot i förskolan. Dessa har inte räckt till för att alla barn skulle få känna att de kan utveckla/ höra sitt modersmål i förskolan. I skolinspektionens bedömning säger man att förskolan behöver arbeta mer med barn och föräldrar som har ett annat modersmål. Man säger att föräldrarna i de intervjuer man hade upplevde att deras barn var trygga i förskoleverksamheten. 6.3 Måluppfyllesle och analys Vårdnadshavarna har haft utvecklingssamtal om sina barn. De har erbjudits möjlighet att ha synpunkter på verksamhetens innehåll. Personalen anger att föräldrarna är nöjda med innehållet i verksamheten. I föräldrarådet har synpunkter förts fram på bättre information i god tid från den egna avdelningen. Man har velat ha förbättringar i utemiljön, som inte varit färdigställd och man har velat diskutera kostfrågor. En handlingsplan för att förbättra språkarbetet med barn som har ett annat modersmål behöver göras. 6.4 Åtgärder Man måste arbeta mer med föräldrars medverkan och inflytande i verksamheten och utnyttja de forum som finns för detta på ett bättre sätt. ( föräldramöte, utvecklingssamtal och föräldraråd ) En gemensam föräldraenkät behöver göras i Kommunen. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 19(25)

För att förbättra arbetet med barn som har annat modersmål behöver en handlingsplan för åtgärder göras där föräldrar kan vara en resurs. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 20(25)

7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 7.1 Arbetet i verksamheten Det finns en gammal plan för övergång till förskoleklass. Först besökte mottagande förskoleklasspersonal de barn de skulle ta emot till hösten. Därefter besökte barnen skolgård och förskoleklass och vid ett tillfälle åt man skollunch i matsalen på skolan. Diskussioner om överlämningsrutiner påbörjades på våren med förskoleklasspersonalen. 7.2 Resultat Överskolning med de tidigare rutinerna där personal från f-klassen hälsar på barnen i förskolan och där barnen sedan besöker lokaler för f-klass och äter lunch på skolan har följts. Överskolningarna kom igång sent på våren. Det var svårt för förskoleklasspersonalen att gå ifrån. 7.3 Måluppfyllelse och analys Övergången år 2012 blev bättre än 2011, då man fick reda på klassammansättningar och skoltillhörighet tidigare. Att starta ännu tidigare så att föräldrar som önskar byta skola hinner få besked om barnets placering redan i mars är önskvärt. 7.4 Åtgärder En ny övergångsplan behöver göras inför kommande övergångar där rutiner tidigareläggs, så att barnen får möjlighet att bekanta sig väl med sin nya miljö i förskoleklassen. I skolinspektionens bedömning säger man att vi behöver samarbetsformer som kan ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 21(25)

8 Uppföljning, utvärdering och utveckling 8.1 Arbetet i verksamheten Under VT -12 har all personal deltagit i läroplansgrupper/ tvärgrupper 4 x 2 timmar där man dels diskuterat "normer och värden" och dels pedagogisk dokumentation" Alla avdelningar fick lämna in sin planering på alla målområden i Lpfö och dokumentation på målområdet "Normer och värden" Avdelningspersonalen har fått 1 timme fråndragen från veckoschemat för att kunna dokumentera utanför schemat. Två timmar gemensam planeringstid i veckan är utlagd på schemat på Brantudden. Där finns möjlighet till gemensam reflektion/ diskussion om arbetet i verksamheten. 5 hela planeringsdagar stängs förskolan för planering, utvärdering och utvecklingsarbete. Barnens utveckling och lärande dokumenteras och förmedlas i utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna 2 gånger om året. Personalen försöker alltmer fånga upp barnens egna synpunkter, reflektioner och intressen, när de planerar sin verksamhet eller genomför någon aktivitet. 8.2 Resultat Det fortsatta arbetet med dokumentation och de nya "mallarna för redovisning av planering, måluppfyllelse, utvärdering och analys används i arbetet. Förskolechefen Materialet samlas in och återkopplas på en planeringsträff. Genom Lpfö- grupperna har tid getts för utbyte av erfarenheter och reflektion. Det syns att personalen fångar upp barnens intressen alltmer och bygger vidare på dem i sin verksamhet. Svaren i barnintervjuerna visar att man arbetar med barnens inflytande i teman och demokratiska forum. 8.3 Måluppfyllelse och analys I sina utvärderingar anger personalen att man behöver prioritera mer tid för reflektion över arbetet. Man vill förankra och fördjupa arbetssättet med pedagogisk dokumentation. Det är ett processarbete att få systematik i detta. I barnintervjuerna på våren framgick att lärande av barnen oftast tolkas som något fysiskt man lärt sig. (Stå på ett ben, cykla). Andra barn menar att lär sig - det gör man i skolan. Lärandefrågorna till barnen behöver utvecklas och nya barnintervjuer med frågor, som handlar om det man arbetat med i barngruppen behöver göras kring lärandet. 8.4 Åtgärder Dokumentationen behöver fortsätta att utvecklas och varieras. Läroplansgrupperna behöver arbeta vidare med fler målområden i Lpfö, för att personalen ska få djupare insikt i dem. Barnintervjuer behöver göras två gånger om året. En gång runt trygghet och sociala relationer. En gång runt lärandet till hjälp i uppföljningen av vår verksamhet. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 22(25)

9 Förskolechefens ansvar 9.1 Ansvar och arbete För VT -12 hade förskolecheferna följande mål: Lpfö-grupperna skulle arbeta med två målområden " Normer och värden"= värdegrunden i läroplanen och" Uppföljning, utvärdering och utveckling"= pedagogisk dokumentation. Avdelningarna fick i ansvar att lämna in sin planering på alla målområden, samt en dokumentation på området "Normer och värden" under terminen. Samtalsledarutbildning skulle ordnas och arbetslagsledarna skulle träffa f-cheferna varannan vecka. En assistent 0,75 finns i huset för ett handikappat barn. I läroplansgrupper träffar förskolepersonal kollegor från andra förskolor för att diskutera den nya läroplanen. 5-6 träffar per person hanns med Ht-11 t.o.m. Vt -12. Arbetslagsledarna/ Informationsansvariga har träffats ung. varannan vecka under terminerna. Då de flesta även varit samtalsledare i Lpfö- grupperna har reflektioner kring arbetet i grupperna tagits upp några gånger och externa utbildare har hjälpt till 2 halvdagar med reflektion kring arbetet. En föreläsning på 3 timmar och en heldag "Kick off" ordnades för all personal i Orsa på hösten. Barnintervjuer gjordes i maj-juni med 5 och 6-åringar på alla förskolor och resultaten skickades till resp. avdelning som del i kartläggningen och kvalitetsredovisningen. På våren hölls ett stormöte i januari där läroplansarbetet togs upp. I medarbetarsamtal och på AP-träffar förmedlar förskolechefen sina förväntningar på arbetstagaren och denna på förskolechefen.en utvecklingsplan skrivs för varje person. De flesta medarbetarna önskade att få arbeta in det systematiska planeringsarbetet ordentligt. En timme/vecka togs bort från den schemalagda arbetstiden för att möjliggöra för alla arbetstagare att dokumentera pedagogiskt. Det blev ca 16 timmar på våren och 21 timmar på hösten per anställd. Det har lett till att mer underlag för reflektion finns i grupperna för vidareutveckling av arbetet. Likabehandlingsplaner har upprättats och kartläggningar har gjorts med barnen. Efter en kurs som förskolecheferna gick med DO (diskrimineringsombudsmannen) togs likabehandlingsarbetet upp på AP-träff med personalen i maj 2012 9.2 Åtgärder Fortsatt arbete i tvärgrupper runt läroplanens mål. Fördjupat arbete med dokumentation och reflektion kring det egna arbetet. Språkområdet behöver behandlas mera, då man har många barn med språksvårigheter och annan kulturbakgrund. Barnintervjuer på dels lärandeområdet och dels trygghets/kommunikationsområdet ska göras under år 2012-2013. Läroplansgrupperna kommer att behandla språkområdet under ledning av två specialpedagoger 3 x 2 timmar per anställd under ht -12. För Vt -13 planeras diskussion/ reflektion på genusområdet 3 x 2 timmar/ anställd under ledning av samtalsledarna. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 23(25)

Likabehandlingsplanerna ska skrivas på nätet i Skolverkets/ DO s planforskolan från Ht-12, så att inget diskrimineringsområde missas av avdelningarna. En handlingsplan för barn med annat modersmål tas fram gemensamt av förskolecheferna under Ht -12 efter studiebesök i andra kommuner. Skolinspektionens bedömning innebär att insatser kring likabehandling, genus, modersmål och övergångar behöver förbättras. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 24(25)

10 Kommunövergripande målområden 10.1 Samhällsservice 10.2 Livskvalitet Under våren startades föräldrautbildningar i bl.a. BUF s regi. 6 samtalsledare utbildades i "KOMET"-programmet parallellt med att 3 föräldragrupper startades. Tre "Connectledare" utbildades i mars och 2 grupper startade senare på våren -12. Förskolornas vårsalong visades som vanligt i maj månad med barnens alster från förskolorna. 10.3 Tillväxt 10.4 God ekonomisk hushållning 10.5 Orsaandan 10.6 Tjänstegarantier Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 25(25)