Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2017 Vätö förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Vallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trädkryparens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Källviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Hasselbackens förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

1 (11) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Blåsippan 1-3 år Vitsippan 1-3 år Ekorren 3-5 år Igelkotten 3-5 år Vår vision Hasselbackens förskola skall vara en välkomnande plats där alla barn och vuxna ska känna sig trygga och glada och ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn ska känna sig delaktig i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Vi vuxna ska vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att skapa en gemensam förskola med vi-känsla där alla barn är allas barn. Skollagen 2010:800 Diskrimineringslagen 2008:567 Planen gäller från Januari 2016 Planen gäller till Januari 2017 Ansvariga för planen Personalen på Hasselbackens förskola och förskolechef Ewa Bydell. Barnens delaktighet I det dagliga arbetet samt vid olika aktiviteter, i samlingar och samtal med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna får ta del av och diskutera planen vid inskolning och i forum för samråd, samt vid föräldramötet. Den finns att läsa i föräldrapärmen, mailas till alla vårdnadshavare och finns på förskolans hemsida.

2 (11) Personalens delaktighet I det dagliga arbetet, avdelningsreflektion, personalmöten, kvalitetsdag. Förankring av planen Personalen arbetar kontinuerligt i vardagen med likabehandlingsfrågor, samt har den som en stående punkt på sina avdelningsreflektion och vid vissa APT. Föräldrarna får ta del av planen vid inskolningssamtal och föräldramöte på hösten och forum för samråd på våren. Planen finns tillgänglig att läsa på varje avdelning i föräldrapärmen och på förskolans hemsida samt delges föräldrarna via mail. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom kontinuerliga diskussioner, reflektioner och uppföljningar i arbetslagen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal och förskolechef vid Hasselbackens. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetet med Kanin och Igelkott och dess metoder samt kamratstund och veckans kompis, har varit framgångsfaktorer i det främjande arbetet. I den dagliga verksamheten ser vi att barnen använder verktygen utifrån vårt värdegrundsarbete och att delning i mindre grupper skapar goda förutsättningar för samspel och kommunikation samt förutsättningar för att alla ska kunna uppleva att de vill, kan och vågar. Bild stöd och tecken som stöd är andra framgångs faktorer. Utifrån våra dokumentationer och observationer av barnens lek, arbetar vi aktivt med att alla barn ska vara inkluderade har utmynnat i förändringar i organisation och lärmiljöer. Barnen har mer inflytande över verksamheten genom bl.a. matråd och mini möten. Barnen är trygga och respekterar varandras åsikter. Pedagogerna har gjort medvetna val av litteratur för att motverka traditionella könsmönster. T.ex. Kenta och barbisarna För fördjupad kunskap har pedagogerna har tagit del av och diskuterat Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt valda delar av en jämställd förskola. En ökad hjälpsamhet mellan barnen har observerats under året. Inga krängningar anmälda och utredda i LISA under 2015. Vi kommer att lägga till kartläggningsmetoden husmodellen enligt DO göra en trygghetsvandring med barnen på förskolan. Årets plan ska utvärderas senast November 2016

3 (11) Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vid gemensamma diskussioner på avdelningsreflektion tar vi upp aktuella händelser och incidenter. Arbetet sker kontinuerligt under året. Avdelningarna kartlägger händelser och upprättar åtgärdsplaner som dokumenteras och samlas ihop inför kommande revision under december 2016. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslagen och förskolechef på Hasselbackens förskola. Främjande insatser Mål och uppföljning Kränkande behandling- verbal och fysisk: Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och lika mycket värda. Alla barn och vuxna ska bemöta och bemötas med respekt. Uppföljning sker genom dokumentationer som följs upp, diskuteras och analyseras på avdelningsreflektion och övrig gemensam reflektionstid. Enkätundersökning. Kön: Alla barn ska ges möjlighet till lika förutsättningar och lika stort inflytande oavsett kön. Uppföljning sker genom dokumentationer som följs upp, diskuteras och analyseras på avdelningsreflektion och övrig gemensam reflektionstid. Funktionsnedsättning: Alla barn ska få det stöd de behöver för att delta i vår verksamhet samt göra framsteg, övervinna svårigheter, uppleva att de är en tillgång i gruppen och att få lyckas. Uppföljning sker genom dokumentationer som följs upp, diskuteras och analyseras på avdelningsreflektion och övrig gemensam reflektionstid samt samtal med föräldrar. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn och familjer ska respekteras utifrån sin religion eller trosuppfattning ökad kunskapen om de religioner och trosuppfattningar som finns på förskolan. Uppföljning sker genom dokumentationer/observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar. Sexuell läggning: Alla barn och familjer oavsett sexuell läggning ska bemötas likvärdigt på vår förskola. Uppföljning sker på avdelningsreflektion, reflektionstid och APT, där vi reflekterar och diskuterar hur vårt medvetande har förändrats. Enkäter Könsidentitet eller könsuttryck: Att förskolan ska skapa en värdegrund samt ett tillåtande klimat, utan att begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning sker genom diskussion vid avdelningsreflektion.

4 (11) Etnisk tillhörighet: Alla barn och föräldrar ska vara välkomna till förskolan och vara stolta över sitt ursprung oavsett etnisk tillhörighet. Uppföljning genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Ålder: Att skapa goda förutsättningar för alla barn att utvecklas, oavsett ålder. Följs upp genom diskussioner och reflektioner med barnens behov och intresse i centrum. Bristande tillgänglighet: Alla barn ska ha rätt att få likvärdiga förutsättningar att delta och utvecklas i verksamheten. Uppföljning sker genom kontinuerliga dokumentationer. Insats Kränkande behandling-verbal och fysisk: Närvarande vuxna som är goda förebilder och kan fånga upp och reda ut situationer som kan uppkomma. Vi arbetar med värdegrundsmaterialet Kanin och Igelkott, kamratstund och veckans kompis som bla utvecklar barnens sociala kompetens och ger verktyg som barnen kan använda vid konfliktlösning. Arbeta utifrån fokusområdet öka läsningen för att ge barnen ett rikt språk. Kön: Uppmuntra och stärka alla barn till att vilja delta i lekar och aktiviteter. Göra medvetna anpassningar i lärmiljöer och material som utmanar och skapar nyfikenhet hos barnen utifrån observation och analys. Vi ska reflektera med barnen över hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i böcker utifrån traditionella könsroller. Vi ska vara lyhörda och tillåtande pedagoger som tar tillvara på barnens intressen och nyfikenhet i leken. Funktionsnedsättning: Vi anpassar den fysiska miljön, den pedagogiska verksamheten samt vårt pedagogiska förhållningssätt efter barnens behov. Religion eller annan trosuppfattning: Göra barnen uppmärksamma på förskolans olika religioner. Vid inskolning öka kunskap kring den religion eller trosuppfattning barnet har. Uppmärksamma olika högtider/traditioner som finns bland barnen/familjerna. Sexuell läggning: Reflektion kring oss själva och våra värderingar. Diskussioner i personalgruppen för ökad kunskap. Läsa och reflektera i böcker tillsammans med barnen där olika familjebilder ingår. Etnisk tillhörighet: Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna och visa intresse för deras ursprung. Vi ska hitta tillfällen att på ett positivt sätt synliggöra likheter och olikheter. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt, genom att låna böcker på de olika språk som förekommer på vår förskola. I samråd med föräldrarna erbjuda böcker, sånger och dataprogram, t.ex. Pino på olika språk, spel mm. Arbeta med

5 (11) flaggor, kartor och hälsningsfraser. Använda oss av tecken som stöd. Använda vårdnadshavarnas kunskaper som en tillgång i verksamheten. Ålder: Erbjuda lärmiljöer och grupper där alla barn oavsett ålder tillåts att känna jag kan, jag vill, jag vågar. Bristande tillgänglighet: Anpassa miljöerna efter barnets behov och ha pågående diskussioner i arbetslaget. Ansvarig Ansvariga för de främjande insatserna ovan är Arbetslag: förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola Förskolechef: Ewa Bydell Datum när det ska vara klart Arbetet sker dagligen och kontinuerligt under året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer, dokumentation och diskussion. Föräldra- och barnenkät Husmodellen och trygghetsvandring för de äldre barnen på djursidan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Personalen dokumenterar och observerar barnen i den dagliga verksamheten. Föräldrarna genom samtal och enkäter. Husmodellen genomförs P personalmöte. Hur personalen har involverats i kartläggningen Observation Dokumentation Diskussion

6 (11) Resultat av kartläggning Resultat barnenkät: 42 barn 3-6år. Jag har roligt när jag leker med de andra baren på förskolan: 93 % ja, 5 % ibland, 2 % nej Jag har någon att leka med på förskolan: 93 % ja, 5 % ibland, 2 % nej Jag tycker om att vara på förskolan: 74 % ja, 19 % ibland, 7 % nej Jag är en bra kompis: 98 % ja, 2 % ibland Resultat föräldraenkät. 63 respondenter. Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling: 63 % Instämmer helt, 24 % Instämmer till stor del, 2 % till viss del, 11 % vet ej Mitt barn trivs på förskolan: 76 % Instämmer helt, 22 % Instämmer till stor del, 2 % till viss del, Analys: Barnen trivs och upplever att de är en bra kompis och har till största delen någon att leka med. Föräldrarna upplever att barnen trivs på förskolan men vi behöver bli bättre på att informera och visa på förskolans aktiva arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och delaktiga i gruppen och leken. Ingen kränkande behandling ska förekomma på förskolan. Uppföljning genom observationer som följs upp, diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Enkätundersökning. Kön: Alla barn ska känna sig värdefulla och betydelsefulla oavsett kön och ges lika möjligheter till inflytande oavsett kön. Uppföljning genom observationer som följs upp och diskuteras, dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Funktionsnedsättning: Alla barn ska kunna delta i vår verksamhet. Uppföljning sker genom observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn och familjer ska känna sig respekterade oavsett religion eller annan trosuppfattning. Uppföljning genom

7 (11) dokumentationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Samtal med föräldrar. Sexuell läggning: Målet är ökad kompetens hos personalen. Uppföljning på personalmöten och arbetsplatsträffar. Etnisk tillhörighet: Alla barn och föräldrar ska vara välkommen till förskolan oavsett etnisk tillhörighet. Uppföljning sker genom dokumentationer, observationer som följs upp och diskuteras och dokumenteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Åtgärd Kränkande behandling: Närvarande vuxna som är goda förebilder, kan fånga upp och reda ut situationer som kan uppkomma. Vi arbetar med värdegrundsmaterialet Kanin och Igelkott som tränar barnens sociala kompetens och ger verktyg som barnen kan använda vid konfliktlösning. Delar barnen i mindre grupper. Arbetar utifrån fokusområde öka läsningen för att ge barnen att rikt språk. Kön: Uppmuntra och stärka barnen att kunna säga stopp och nej, bla genom värdegrundsmaterialet: Kanin och Igelkott. Vi ska vara närvarande och lyhörda pedagoger som kan uppmuntra och stärka barnen i deras identitetsskapande. Funktionsnedsättning: Anpassa aktiviteter och lärmiljöer så att alla kan delta. Arbeta nära tillsammans med barnet för att se vilka behov de har. Koppla in lärstödsteam och specialister vid funktionsnedsättningar. Religion eller annan trosuppfattning: Uppmärksamma och öka våra kunskaper om olika traditioner och högtider som förekommer på förskolan. Sexuell läggning: Kompetensutveckling för personalgruppen genom bla. diskussioner och reflektioner. Etnisk tillhörighet: Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna och visa intresse för deras ursprung. Vi ska hitta tillfällen att på ett positivt sätt synliggöra likheter och olikheter. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt, låna böcker på de olika språk som förekommer på vår förskola. Sätta upp kartor och flaggor i samråd med föräldrar. Motivera åtgärd Kränkande behandling: För att alla barn ska känna sig trygga och delaktiga i förskolan. Kön: Flera barn som har svårt att säga nej och stopp.

8 (11) Funktionsnedsättning: För att kunna anpassa så att alla barn kan delta i vår verksamhet. Religion eller annan trosuppfattning: För att på ett lustfyllt sätt uppmärksamma våra olika ursprung. Sexuell läggning: Ökad kompetens hos personalen ökar förståelsen och kompetensen för att möta olika människor. Etnisk tillhörighet: Alla barn och föräldrar ska kunna delta i vår förskolas verksamhet och känna tillhörighet. Ansvarig Ansvarig för de förebyggande åtgärderna ovan är Arbetslag: Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola Förskolechef: Ewa Bydell Datum när det ska vara klart Arbetet sker dagligen och kontinuerligt under året. Uppföljningar av planen Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är skyldiga att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt skollagen (20110:800) kap 6 10. När jag som personal hör eller ser att en vuxen kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechef tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Förskolechefen är ansvarig för utredning och dokumentation. Förskolechef kallar berörd personal till uppföljnings möte. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla pedagoger på Hasselbackens förskola och förskolechef Ewa Bydell.

9 (11) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid avdelningsreflektion sammanställs dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs. Vårdnadshavaren informeras om ev kompletteringar Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechef har uppföljningsmöte utifrån åtgärdsplanen. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/er, händelseförlopp, analys av ev orsak till kränkning. Dokumentation: görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn då görs den av förskolechefen. Åtgärdsprogram men tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef dokumenterar. Registreras i LISA Ansvarsförhållande Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare på Hasselbackens förskola. Förskolechef: Ewa Bydell

10 (11) Begrepp En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De åtta diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning begränsad tillgänglighet och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet av åldersdiskriminering omfattas av alla, unga som gamla. Skyddet mot åldersdiskriminering kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre på grund av ålder.

11 (11) Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med bristande tillgänglighet menas att barn/elever med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.