Kyrkskolan Lena Funseth Norberg

BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Kyrkskolan Lena Funseth Norberg

Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... 3 2.1 HUR HAR REKTOR FÖLJT UPP MÅLEN I SKOLANS HANDLINGSPLAN FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET?... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2.2 HUR HAR REKTOR ÅTERFÖRT RESULTATEN TILL ELEVER, PERSONAL OCH FÖRÄLDRAR?... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN INFÖR KOMMANDE LÄSÅR... 3 4 BESKRIVNING ÖVER SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 5 VERKSAMHETENS MÅL... 4 5.1 NORMER OCH VÄRDEN/TRYGGHET... 4 5.2 UTVECKLANDE LÄRMILJÖ... 7 5.3 KUNSKAPER... 10 5.4 UTVECKLA SIN FULLA POTENTIAL... 11 5.5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE/ BARN- OCH ELEVINFLYTANDE... 14 6 SKOLANS ÖVRIGA MÅL... 17 7 LIKABEHANDLINGSPLANEN... 19 8 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 21 2(23)

1 och utvärdering av läsåret Då våra elever uppnådde 100 % godkänt i nationella proven i svenska under detta läsår ger det oss erkännande om framgång med de mål vi haft i verksamhetsplanen gällande individanpassad skriv- och läsundervisning, att ta hänsyn till olika lärstilar samt att använda oss av olika arbetsmaterial. Mål från verksamhetsplanen: Öka barnens trygghet 100 % trygghet (målet är uppnått) Högre kvalitet i fritidshem, vi har varit med i utvecklingsprojektet i två år nu. Vi kan se tydliga resultat; fritidsbloggen (länk hem-skola), erbjudande om planerade aktiviteter under fritidstid 3 ggr i veckan, forskningsbaserad diskussion om och belysning av den egna verksamheten, kollegialt lärande om och i verksamheten. Ökat elevinflytande samt ökat ansvar: Miljöråd och elevråd har slagits samman för att nå ett starkare elevinflytande. Grön flagg ger elevnära mål vilka är möjliga att uppnå via miljörådets demokratiska arbete. Utvärdering av sammanslagningen sker i slutet av nästa läsår. 2 Systematisk uppföljning Rektor följer enligt årshjulet upp och utvärderar målen i skolans verksamhetsplan under fyra tillfällen under läsåret. Under avstämningarna ser vi också över enkätresultaten. Under aktuellt läsår var enkätresultaten mycket goda. Personalen delges resultaten omgående av rektor. Föräldrarna underrättas av lärare samt via det lokala skolrådet. 3 Prioriterade utvecklingsområden inför kommande läsår Under kommande läsår kommer pedagogerna i förskoleklass att vidareutbildas inom projektet Att utveckla förskoleklassen inifrån, vilket förväntas utveckla verksamheten ytterligare. Samtliga lärare kommer att delta i Skolverkets utbildningssatsning Matematiklyftet. Satsningen prioriteras av Skolverket och Sundsvalls kommun p.g.a. de låga resultaten i nationella proven gällande de matematiska delproven. Kyrkskolan väljer att delta för att ge samtliga lärare att utveckla sina matematikkunskaper via ett kollegialt lärande. Kvalitet i fritidshemmet kommer att prioriteras via fortsatt deltagande i utbildningsprojektet Kvalité i fritidshem. För att stärka läs- och skrivkunskaperna hos eleverna satsar vi även i år på att utbilda en pedagog i ViSol, Vi skriver oss till läsning. 4 Beskrivning över skolans förutsättningar 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 3(23)

Ekonomiska förutsättningar Tilldelade skattemedel 6138 6175 6808 Antal elever i f-klass 32 26 27 36 Antal elever i grundskolan/grundsärskolan 1 70 76 83 Antal elever i fritidshem 94 93 76+36 Personal 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Antal lärare omräknat till heltidstjänster i skolan 4 Antal lärare omräknat till heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen 7 8 8,75 Antal elever/lärare omräknat till heltidstjänster 14 15,2 20,5 Antal förskollärare i f-klass 1 * 0 0 Antal pedagoger i fritidshem 4 4 4 4 Andel rektor/antal personal 0,5/13 0,5/13 0,5/14 0,5/17 av skolans resursfördelning (ekonomiska förutsättningar och personal) 5 Verksamhetens mål Normer och värden/trygghet Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 2 MÅL 1 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området trygghet Elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga Fritidshem Den dagliga verksamheten på fritids genomsyras av tydlig struktur och gränssättningar, vilket skapar trygghet för barnen. Vi arbetar med individuella lösningar för barnen vid 1 Integrerade grundsärskoleelever 2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 4(23)

behov. Vi har under det gångna läsåret lagt vikt vid planerade fritidsaktiviteter. Lovverksamheten under läsåret har också skapat trygghet för barnen då de fått större möjlighet att umgås över åldersgränserna, då det varit färre barn här, vilket resulterat i mindre grupperingar. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshem (index) 2012/2013 2013/2014 Jag känner mig trygg med barnen på fritidshemmet 77 79 Jag känner mig trygg med de vuxna på fritidshemmet 75 84 Pedagogerna upplever att barnen är trygga på fritids, då vi ser att de vill vara här och sällan är sysslolösa. Vi upplever även att barnen är trygga med pedagogerna, då de kommer till oss om de behöver prata om något. Då Kyrkskolan är en liten enhet ser alla pedagoger i fritidshemsverksamheten samtliga barn på skolan dagligen. Detta är en trygghetsskapande faktor för barnen. Vi ser att resultatet gällande barnens trygghet med både barn och vuxna i fritidshemmet ökat från föregående år. Detta strävar vi efter att höja ytterligare till nästkommande läsår. På grund av det blir en klass till i skolbyggnaden till nästa läsår ställs krav på fritidspersonalen att organisera verksamheten i de lokaler vi har tillgång till på bästa sätt, för att vidhålla barnens trygghet. Förskoleklass Vi har arbetat dagligen i barnens vardag för att främja det sociala samspelet i barngruppen. Vi har även haft många diskussioner om värdegrund och normer. För att stärka tilliten mellan barnen samt tryggheten till varandra har vi arbetat kontinuerligt med kompismassage. Här ligger också fokus på att hjälpa varandra, vilket utvecklar empatin. Även par- och grupparbete har använts för att stärka barnens förståelse för varandra samt för att träna samarbete. Under både höst- och vårtermin har sociogram genomförts för att undersöka de sociala relationerna i barngruppen, samt för att ha möjlighet att observera om något barn känner utanförskap. Vi har hanterat varje konfliktsituation som uppstått mellan barnen för att hjälpa dem att sätta ord på sina känslor samt för att ge barnen själva redskap till framtida konflikthantering. En öppen kommunikation med varje förälder har också prioriterats för att öka tryggheten för barnen. 5(23)

Då det kom barn från många olika förskolor under hösten lade vi stor vikt vid en blandad gruppindelning, för att alla skulle ha samma möjlighet att komma in i ny grupp och känna trygghet. Gruppindelningarna har gällt under en del av dagen. Under året har vi haft fadderverksamhet tillsammans med åk 2. Vi hade som mål att träffas en gång i månaden, vilket vi tyvärr inte levt upp till. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklass (index) 2012/2013 2013/2014 Jag känner mig trygg med barnen i förskoleklassen 77 - Jag känner mig trygg med de vuxna i förskoleklassen 79 - OBS: Inget resultat finns för 2013/2014 p.g.a. för låg svarsfrekvens. På grund av för lågt svarsresultat på enkäterna finns inget reliabelt svarsresultat. Föreliggande analys är därför baserad på pedagogernas uppfattningar. Då pedagogerna arbetat intensivt med konfliktlösningar under året har vi sett en ökad tillit hos barnen, en ökad tilltro om att pedagogerna finns till hands för att stötta dem i sociala situationer. Denna uppfattning är också baserad på att vi ser att barnen i allt högre utsträckning under läsåret kommit till pedagogerna för stöttning i sociala situationer. Den pedagogiska tanke som låg till grund för gruppindelningarna i förskoleklassen gav ett bra resultat då vi idag ser trygga barn. På grund av organisatoriska orsaker har vi inte haft förutsättningar att träffas i den önskade omfattningen då det gäller fadderverksamheten. Detta är något vi strävar efter att utveckla till nästa läsår. Under kommande läsår kommer vi att lägga fokus på att jobba ännu mer frekvent med grupp- och individstärkande övningar. Då barnen kommer från så många olika förskolor är det viktigt att jobba med gruppövningar tidigt under hösten för att barnen ska uppleva trygghet med både barn och vuxna i skolan. Vi strävar efter att utveckla omfattningen av fadderverksamheten under nästkommande läsår och har som mål att träffas minst 1 gång/månad. Grundskola Under detta läsår har vi arbetat både på individ- och gruppnivå med värdegrundsövningar i olika former. Detta har skett genom bland annat 6(23)

kompismassage, morgonpromenader för att stärka den sociala samvaron i gruppen, samtal både i grupp och individuellt med olika syften. Vi har även lagt fokus på att alltid hälsa på varje elev direkt på morgonen för att alla ska känna sig sedda. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i årskurs 1-2 (index) 2012/2013 2013/2014 Jag känner mig trygg med barnen i skolan - 79 Jag känner mig trygg med min klasslärare i skolan - 91 OBS: Inget resultat visas för 2012/2013 p.g.a. för låg svarsfrekvens. Elevskattning årskurs 3 (%) 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Andel Andel Andel Jag känner mig trygg i skolan år 3 100 75 100 Samtliga elever i åk 3 känner sig trygga med både klasslärare och andra elever i skolan. Vi ser en resultatökning från föregående år, vilket vi tolkar dels kan bero på att vi arbetat frekvent med gruppstärkande övningar i samband med sammanslagningen, då två klasser i åk 3 i år blev en klass. Klassläraren som arbetar med åk 3 har också arbetat med eleverna ända sedan förskoleklass, vilket kan ha påverkat tryggheten för barnen då läraren lärt känna både elever och föräldrar väl. Då resultaten för åk 1 och 2 även det ligger högt ser vi att vårt arbete med värderingsövningar fått gott genomslag. Enligt forskningsdebatten rörande klasstorlekens betydelse för trygghet och kunskapsinhämtning råder det delade meningar om detta. Vi önskar dock mindre klasser för att ha möjlighet att se varje elev och ha större möjlighet att stötta varje elev i sin kunskapsutveckling. Vi strävar efter att hålla oss uppdaterade med forskning rörande grupp- och individstärkande övningar för att kunna utveckla vårt arbete med detta. Utvecklande lärmiljö MÅL 2 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utvecklande lärmiljö Elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande 7(23)

2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Antal personal/dator 1/dator 1/dator Antal elever/dator 102/25 7/dator Personal (%) som deltagit i systematisk kunskapsbildning (För 2013/2014 gäller området matematik) Fritidshem 100 100 Under det gångna läsåret har tre av fem personal på fritids deltagit i projektet Kvalitet i fritidshem, vilket arrangeras av Centrum för kunskapsbildning. Efter träffarna har de deltagande pedagogerna fört tillbaka kunskaper och idéer till personalgruppen på fritids (både fsk-klassens fritids och skolans fritids). Därefter har idéerna vidareutvecklats i personalgruppen, för att på sikt stimulera barnens utveckling och lärande. Personal (%) som deltagit i systematiskt kunskapsbildning inom området kvalitet i fritidshem 2013/2014 60 Tanken med projektet är att nätverksträffarna med personal från olika fritidshem ska utbyta erfarenheter med varandra, där de deltagande pedagogerna för tillbaka kunskaperna till respektive personalgrupp. Pedagogerna på Kyrkskolans fritidshem upplever att detta fungerat väl under det gångna läsåret. Under nästkommande läsår kommer projektet att fortskrida. Förskoleklass Under höstterminen deltog alla pedagoger i förskoleklass i Stöd- och utvecklingsteamets utbildning om matteverkstaden och dess material. Under vårterminen deltog två av pedagogerna i en uppföljningsträff för detta. De flesta pedagoger i förskoleklass deltog i systematisk kunskapsbildning på Vibackeskolan under en dag under vårterminen. En av pedagogerna har kontinuerligt deltagit i nätverket Utveckla förskoleklassen inifrån, vilket har matematik som tema. Deltagandet i nätverket Utveckla förskolan inifrån har bidragit till en större reflektion hos den deltagande pedagogen, särskilt med fokus på lärmiljöer och dokumentation. 8(23)

Studiebesöket i Stöd- och utvecklingsteamets matteverkstad gav inspiration till användning av nytt material, samt nya kopplingar mellan matematikämnet och förskoleklassens fritidsverksamhet. Förskoleklassbarnen har haft möjlighet att använda ipads och datorer i verksamheten. Däremot önskas en SmartBoard till förskoleklassen, för att kunna utveckla och ta tillvarata barnens nyfikenhet och lärande, för att utveckla förmågan att söka information, samarbeta m.m. Grundskola Klasslärare i årskurs 1 har under läsåret deltagit i systematisk kunskapsutbildning i form av ASL, att skriva sig till läsning. Parallellt med utbildningen har arbete i klass skett genom olika skriv- och läsövningar på ipads och datorer. Eleverna har på så sätt fått vara delaktiga i skolans kunskapsutveckling gällande lärmiljöer och datateknik. SmartBoard-föreläsningen för nybörjare skedde under höstterminens början. Det är även planerat för en föreläsning i steg 2 i SmartBoard. All personal har deltagit i systematisk kunskapsutbildning i matematikämnet under en studiedag på Vibackeskolan 3/2-2014. Samtliga lärare i åk 1-3 har under vårterminen deltagit i gruppsamtal med en utvecklingspedagog från CFK, Centrum för Kunskapsbildning, för att diskutera och modellera för att stärka elevrollen samt den egna lärarrollen. Samtliga elever i år 3 har tagit ett datorkörkort under läsåret, där de lärt sig hantera ett ordbehandlingsprogram, ett bildbehandlingsprogram m.m. Eleverna i åk 2 har under vårterminen fått göra sina matematikläxor via www.elevspel.se. Via denna sida finns även möjlighet för barnen att kommentera behov av fler uppgifter, vilka uppgifter som är svåra m.m., samt för läraren att ge eleverna feedback. Utbildningen i ASL har lett till ökade lärarkunskaper i IT-verktyg samt ökad elevanvändning av IT-verktyg. SmartBoard-utbildningen har lett till ökade kunskaper om användning av SmartBoard, vilket leder till en större variation i användandet av SmartBoard som kunskapsutvecklingsverktyg. Arbetet med utvecklingspedagogen från CFK är under uppstart, och än så länge kan vi inte se några mätbara resultat. Detta arbete förväntas fortgå och utvecklas under kommande läsår. 9(23)

Hos eleverna i åk 3 som tagit datorkörkort kan vi se ett ökat självförtroende och kunnande gällande hantering av både bildbehandlings- och ordbehandlingsprogram. Ett antal elever har också med datorns hjälp skapat ett sällskapsspel. Sedan eleverna i åk 2 började göra sina matematikläxor via www.elevspel.se gör samtliga elever färdigt sina matematikläxor i tid. Läraren upplever även ett ökat intresse för matematik hos flera elever. Läraren som utbildats i ASL under året upplever att utbildningen öppnat upp för nya möjligheter till skriv- och läsuppgifter. Nya metoder har blandats med tidigare forskning inom området läs- och skrivinlärning, vilket gett läraren möjlighet till nya elevuppgifter på vetenskaplig grund. Några av eleverna i åk 3 skapade efter utbildningen i datorkörkortet ett eget sällskapsspel. Detta ser vi som ett direkt resultat av utbildningen, att dessa elever lärt sig hantera de genomgångna datorprogrammen i så hög utsträckning att de sedan klarade av att omvandla kunskaperna till ett färdigt sällskapsspel. Användandet av www.elevspel.se leder till en nivåanpassad läxa för eleverna samt möjlighet för läraren att se direkta resultat samt kommentera och ge eleverna feedback allt eftersom de gör sina läxor. Detta kan sägas ge möjlighet till formativ bedömning. Under kommande läsår kommer mötena med utvecklingspedagogen att fortsätta, liksom utbildning i ASL. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 3 MÅL 3 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området kunskaper Eleverna når målen i samtliga ämnen Ett föräldramöte med Thomas Näslund, ansvarig för Skolan på webben, närvarande planerades att hållas under läsåret. Detta för att öka föräldraanvändningen av Skolan på 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 10(23)

webben. Thomas Näslund deltog aldrig i detta föräldramöte, men däremot hade respektive klasslärare en praktisk genomgång med föräldrar under ett föräldramöte på höstterminen, för att skapa större kunskap och ökad användning av Skolan på webben. Samtliga lärare har deltagit i föreläsning och handledning i Bedömning för lärande. Andel elever som nått kravnivån på samtliga delprov i NP 4 i svenska och matematik åk 3 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Ämne Matematik 92,6% 100% 100% 97% Svenska 96,3% 100% 100% 100% Svenska som andraspråk - - - - Tjänstedeklaration inom området läsa och skriva i skolans tidigare år Andel elever i årskurs 1 som knäckt läskoden 5. 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 100% 100% 100% 100% 87,5% 96,3% 100% 100% 100% Samtliga elever i åk 1 har knäckt läskoden. Det övervägande elevantalet i åk 3 har nått kravnivån på samtliga delprov i Nationella Provet. För att hålla uppe den höga nivån på elever som knäckt läskoden och nivån av elever som klarat kravnivån på alla delprov i nationella proven kommer vi att fortsätta lägga stort fokus vid dessa kravnivåer. I ex. nationella proven kommer vi att fortsätta att träna på dess olika delar i god tid innan proven. Utveckla sin fulla potential MÅL 4 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utveckla sin fulla potential Elever utvecklar sin fulla potential och förmåga Fritidshem 4 Nationella Prov 5 Tjänstedeklarationens löfte utvärderas i kvalitetsredovisningen. Mätningen görs efter avslutat läsår. 11(23)

Personalen är lyhörd för barnens nyfikenhet och stimulerar till ökat lärande och utveckling för varje barn. Vi erbjuder schemalagda och spontana aktiviteter för att barnen ska få möjlighet att prova på nya aktiviteter alternativt fördjupa sig i ett visst intresseområde. Lärandet stimuleras i olika former av lek. Exempelvis lär sig barnen genom leken samarbetsförmåga, matematikkunskaper, koordination, fin- och grovmotorik, språkutveckling, demokrati, turtagning, regler, etik och moral m.m. Föräldraskattning i fritidshemmet (index) 2012/2013 2013/2014 Mitt barns utveckling stimuleras på fritidshemmet 54 64 Mitt barns lärande stimuleras på fritidshemmet 52 64 Obs: et för 2012/2013 gäller endast för barn i förskoleklassens fritidshem. et för 2013/2014 gäller endast för fritidshemmet för åk 1-2. Barnens utveckling och lärande stimuleras och sker på fritidshemmet genom leken och skapande aktiviteter. Möjlighet att delta i olika aktiviteter, både på egen hand och under handledning, finns varje dag. Alla barn har genom frivilliga och lustfyllda aktiviteter stimulerats i sitt lärande och i sin utveckling. Personalen arbetar för att stimulera barnen till nya vägar i sitt lärande och i sin utveckling. Under nästkommande läsår kommer vi att arbeta aktivt för att synliggöra barnens lärande i fritidshemmet för dem själva. Vi har erbjudit planerade aktiviteter under läsåret, men många barn har frivilligt valt att inte delta i dessa. Under nästa läsår kommer vi att arbeta mer för att skapa motivation hos barnen till att delta i dessa planerade aktiviteter, för att öka barnens möjligheter till utveckling och lärande i fritidshemmet. I projektet Kvalitet i fritidshem arbetar vi vidare med vår lärfråga Hur bidrar vi till att barnens lek blir meningsfull och lärande?. Förskoleklass För att stimulera barnens utveckling och lärande arbetar vi för att ge dem utmaningar och väcka nyfikenhet. Vi lägger stor vikt vid ett lustfyllt lärande för barnen! Vi strävar efter att ge barnen utmaningar efter individuell förmåga, men också i grupp. Barnen ska få möjlighet att pröva olika lärstilar och upptäcka nya intressen och utmaningar. 12(23)

Föräldraskattning i förskoleklassen (index) 2012/2013 2013/2014 Mitt barns utveckling stimuleras i förskoleklassen 69 - Mitt barns lärande stimuleras i förskoleklassen 65 - OBS: Inget resultat finns för 2013/2014 p.g.a. för låg svarsfrekvens. Då vi inte erhållit ett tillförlitligt enkätresultat på denna fråga kan vi endast tala utifrån utvecklingssamtalen vi haft under vårterminen. Vi upplever att merparten av föräldrarna anser att deras barns utveckling och lärande stimuleras i förskoleklassen. Under kommande läsår kommer vi att arbeta för att fortsätta stimulera barnets utveckling och lärande. För att bemöta alla barn ska vi arbeta aktivt för att även de barn som nått längre i sitt lärande kommer att uppleva att deras utveckling stimuleras i hög grad. Deltagandet i nätverket Utveckla förskolan inifrån kommer att fortskrida, vilket innebär en kompetensutveckling hos pedagogerna. Grundskola Vid årets elevenkät gick läraren igenom enkätfrågorna tillsammans med eleverna, för att öka deras förståelse för frågeformuleringarna. För att ge eleverna möjlighet att utveckla sin fulla potential har lärarna berättat om de olika ämnenas mål, för att ge eleverna styrfart och möjlighet att själva övervaka vad de behöver lära in för att uppnå de olika målen. Föräldraskattning i grundskolan åk 1-2 (index) 2012/2013 2013/2014 Mitt barns utveckling stimuleras i skolan - 81 Mitt barns lärande stimuleras i skolan - 82 OBS: Inget resultat visas för 2012/2013 p.g.a. för låg svarsfrekvens. Elevskattning åk 3 (%) 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mer 100 75 97 13(23)

Jag får stöd och hjälp om jag behöver det 100 100 100 Mina lärare förväntar sig att jag når kunskapskraven i alla ämnen Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 96 100 97-90 93 För att återkoppla till tidigare resonemang kan vi se att det är ett högt antal elever i åk 3 som anser att deras lärare förväntar sig att de når kunskapskraven i alla ämnen, vilket delvis kan bero på att läraren arbetat med samma klass under 4 år. För åk 1 och 2 ser vi ett relativt högt resultat för stimulans av utveckling och lärande i skolan. Detta strävar vi dock efter att höja till en ännu högre nivå under nästkommande läsår. För att upprätthålla den höga nivån och de höga förväntningarna kommer vi under nästkommande läsår att fortsätta vårt goda arbete med värderingsövningar. Elevernas ansvar och inflytande/ Barn- och elevinflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. 6 MÅL 5 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området elevinflytande Elever har ett starkt inflytande i skolan Fritidshem Vi tar dagligen tillvara på barnens önskningar om aktiviteter och låter dem i stor utsträckning välja vad de vill göra, efter förutsättningar i form av personalresurser, material m.m. Vi övar dagligen ett demokratiskt förhållningssätt i både stor och liten grupp. Därmed följer också att barnen tar ansvar över fattade beslut. 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 14(23)

Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshemmet (index) 2012/2013 2013/2014 Personalen på fritidshemmet lyssnar och förstår mig 79 78 Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra på fritidshemmet 60 62 OBS: en för 2012/2013 gäller endast förskoleklassens fritidshem. Utifrån tillgängliga resurser har varje barn dagligen möjlighet att påverka sin tid på fritids. Inom de ramar fritidsverksamheten har (t.ex. tid och lokaler) har barnen möjlighet att vara med och påverka verksamheten varje dag. Vi arbetar för att se och höra alla barn dagligen. Under nästa läsår strävar vi efter att i än högre utsträckning tydliggöra för barnen att hålla sig till, samt ta konsekvenserna av, demokratiska beslut. Detta gäller lek såväl som andra aktiviteter på fritids. Förskoleklass Förskoleklassbarnen har deltagit i elevråd från och med vårterminen. I förskoleklass arbetar vi också mycket med övergripande demokrati, genom att vi tillsammans går igenom med barnen vad röstning, majoritet m.m. betyder. Detta för att barnen skall lära sig att de har och har haft möjlighet att vara med och påverka, även om beslutet inte alltid ligger i linje med deras individuella önskan. Barnen lär sig också i samband med detta att ta konsekvenser av demokratiska beslut, samt erbjuder det barnen olika problemslösningsmetoder såsom lottdragning, diskussioner m.m. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklass (index) 2012/2013 2013/2014 Personalen i förskoleklassen lyssnar och förstår mig 77 - Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i förskoleklassen 48 - OBS: Inget resultat finns för 2013/2014 p.g.a. för låg svarsfrekvens. Då vi inte har något tillförlitligt enkätresultat kan vi endast uppskatta vad barnen/föräldrarna skulle ha svarat på enkäten. Vi pedagoger sätter ramarna för 15(23)

tidpunkter för grupparbeten och samlingar. Vi tror att detta kan påverka i vilken utsträckning barnen anser att de har möjlighet att vara med och bestämma vad de ska göra i skolan. Under kommande läsår kommer pedagogerna att arbeta i högre utsträckning för att tillvarata barnens frågor, idéer och funderingar. Detta för att på sikt stärka barnens självkänsla, mod, entreprenörskap och känsla av att ha möjlighet att vara med och bestämma. Grundskola Samtliga klasser har arbetat med IUP-timmar, där eleverna varit med och påverkat vad de ska arbeta extra med. Vi har haft regelbundna elevråd och miljöråd där eleverna varit med och påverkat utvecklingen av miljöarbetet på skolan. Under höstterminen hölls ett evanemang kallat Höst drop-in där främst årskurs 3 fick möjlighet att ta ansvar för kassan, uppdukning av varor, försäljning, marknadsföring och försäljning av fika. På vårterminen ansvarade åk 3:s elever för försäljning av fika på utemiljödagen. Elevskattning med hjälp av föräldrarna i grundskolan årskurs 1-2 (index) 2012/2013 2013/2014 Personalen på skolan lyssnar och förstår mig - 79 Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i skolan - 61 OBS: Inget resultat visas p.g.a. för låg svarsfrekvens. Elevskattning i åk 3 (%) 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag får veta hur det går för mig i skolan Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Flickor Pojkar - - - - - 100 100 100 100 - - - - - 80 93 100 97 - - - - - 90 93 93 93 Om vi ser till resultatet gällande vad barnen får vara med och bestämma om vad de ska göra i skolan är det relativt lågt. Barnen har möjlighet att vara med och påverka vad som ska göras via främst klass- och elevråd. Samtliga elever har möjlighet att uttrycka sina åsikter och önskningar gällande uppgifter i skolan, men detta måste givetvis ställas i förhållande till resurser, läroplan och kursplaner. Detta är dock något som utifrån enkätens frågeställning inte framgår för alla elever. 16(23)

Huruvida miljöråd och elevråd skall fortsätta hållas separerade från varandra även fortsättningsvis kommer att lyftas med eleverna under kommande läsår. Försöken att hålla en tydlig dialog med eleverna gällande målen i de olika ämnena samt feedbacken gällande hur de ligger till i skolarbetet har fallit väl ut. Vi kan se goda resultat på samtliga punkter gällande elevinflytande. Under kommande läsår kommer vi fortsätta arbeta för ett bra resultat på ovanstående punkter. Miljöråd och elevråd slås ihop till samma tillfälle, men separeras med enskilda punkter på dagordningen. 6 Skolans övriga mål Skolans mål Skoldistriktets kurator samt psykolog och specialpedagog från Stöd- och utvecklingsteamet deltar i elevhälsoteamsmöten en gång i månaden. Se ovan. Målet är uppnått, konstellationen har träffats på Kyrkskolan en gång i månaden för att samtala om specifika elevsituationer. Se föregående rubrik. Mål 1: Fortsätta arbeta med nivåanpassad skriv- och läsundervisning. Undervisningen skall stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. [ ] Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften (LGR11). På Kyrkskolan arbetar samtliga årskurser med nivåanpassad läs- och skrivinlärning. Samtliga klasser har nivåanpassade läromedel för läsläxorna. Även läromedel i svenska som syftar till att eleven skall arbeta självständigt med läsning och skrivning finns i nivåanpassningar i samtliga klasser. Åk 3 har haft en läsutmaning under arbetet med det nationella provet, där barnen utmanats att läsa så mycket som möjligt under en månads tid, parallellt med de nationella proven. 17(23)

Det direkta resultat vi kan se av detta är en ökad arbetsglädje hos eleverna, då de hela tiden kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. En ökad arbetsglädje bidrar också till mer studiemotiverade elever. Lärdomar Läsutmaningen har fungerat väl. Vi ser också ett väldigt gott resultat på läsdelen i nationella provet i svenska, vilket kan ha påverkats av läsutmaningen. Vi ser också vikten av att hitta egen motivation och glädje till läsning. Åtgärder för utveckling: Vi kommer att fortsätta arbetet med den nivåanpassade läs- och skrivundervisningen. Mål 2: Ta hänsyn till olika lärstilar och använda oss av olika arbetsmaterial Målet är förenligt med stycke 2.2 Kunskaper i LGR11. Samtliga klasser erbjuder eleverna olika arbetsmaterial utifrån deras kunskapsnivå. För att fånga in fler elevers uppmärksamhet i undervisningen arbetar vi mycket visuellt samtidigt som vi berättar för/har genomgång med barnen. SmartBoarden/projektorn har också gett möjlighet under året att ta fram bilder/visualisera det vi pratar om, för att skapa större nyfikenhet och förståelse kring undervisningen. Genom att vi uppmärksammar olika lärstilar har vi också möjlighet att nå fler elever i den dagliga undervisningen och möjliggör också i större utsträckning för barn i behov av särskilt stöd att komma framåt i sin kunskapsutveckling i klassrumsundervisningen. Fritids arbetar vidare med detta mål när skoltiden slutar. På fritids kan vi erbjuda barnen fördjupning i de olika skolämnena samt praktisk handledning utifrån behov och intresse. På grund av att vi arbetat mer med att uppmärksamma olika lärstilar har vi hittat olika sätt att individualisera undervisningen i större utsträckning. Exempelvis har vi uppmärksammat att några barn trivs bättre och kan koncentrera sig bättre om de får sitta enskilt, vilket vi tillgodosett genom att dra deras bänk åt sidan i klassrummet. Lärdomar Vi har under året uppmärksammat och tillgodosett elevers olika lärstilar genom att möblera om i klassrummet, dela ut olika uppgifter som syftar till samma mål m.m. Fortsätta arbetet med att uppmärksamma elevers olika lärstilar. Mål 3: Fortsätta med våra olika klassprojekt i svenska t.ex. brevväxling och läsning. Insatser 18(23)

I verksamhetsplanen 2013/2014 tog vi upp de olika klassprojekt vi syftade arbeta vidare med under läsåret. Dessa var bl.a. läsprojekt, brevväxling med Kärrdals skolan i Sollentuna samt rimversbok. Vi har under året utökat arbetet med VISOL även i år 1 med mer undervisning med lärplattor enligt ViSol-modellen, där eleverna både enskilt och i par arbetat med läsning och skrivning. Exempelvis har eleverna skrivit berättelser som de satt ihop med tillhörande bilder, vilka de tagit själva eller använt i speciella program. Eleverna har tränat på att, både enskilt och i par, att skriva enkla texter, intervjua varandra för att sätta ihop enklare faktatexter m.m. Lärplattorna har även använts för att på ett lustfullt sätt genom exempelvis matematik- och ordspel öka sina kunskaper inom dessa områden. Åk 2 och 3 har haft som klassprojekt att arbeta med läsning och bokrecensioner. Efter varje läst bok har eleverna analyserat böckerna och skrivit bokrecensioner, vilka samlats i en boktipspärm som fungerar som inspiration för eleverna i klassen. Längs projektets gång har klassen haft olika delmål, för att på ett lustfyllt sätt motivera eleverna till fortsatt läsande. Åk 3 har parallellt med det nationella provet i svenska haft en läsutmaning (se Skolans övriga mål, mål 2). Under verksamhetsåret 2012/2013 har samtliga årskurser arbetat med olika läs- och Skrivprojekt, för att öka läsförståelsen och skrivförmågan. I åk 2 och 3 har eleverna ökat tempot i läsningen och enligt gemensamma projekt bearbetat en stor mängd textmaterial. Enligt det nationella provet i åk 3 kan vi se att läsförståelsen ökat, förhoppningsvis som ett resultat av den ökade frekvensen av läsning. Lärdomar Vi har sett att eleverna i åk 1 och 2 kan producera bättre och längre texter tack vare användningen av ipad enligt ViSol-modellen. Vi har även sett ett ökat intresse för läsning och skrivning enligt VISOL-modellen. I åk 2 och 3 har vi sett att läsprojekt av olika typer bidrar till en ökad läsglädje. Genom att arbeta tillsammans i projekten ökas gemenskapen och det bidrar till att det är lättare att nå målen. Fortsätta utveckla samtliga läs- och skrivprojekt. Vi kommer också att använda oss av det rikstäckande läsprojektet En läsande klass (som utvecklats av bland annat författaren Martin Widmark) för inspiration i läs- och skrivundervisningen. 7 Likabehandlingsplanen Barn- och utbildningsförvaltningens mål Alla skolor har en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning av elevernas trivsel och trygghet samt om det finns risk för inslag av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Indikator 19(23)

Det finns en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning Kyrkskolans har en aktuell likabehandlingsplan som reviderades senast i augusti 2013. et från föregående läsårs trygghetsenkät finns inte integrerat i likabehandlingsplanen, men återfinns däremot som bilaga på Sundsvalls kommuns hemsida under fliken kvalitet. Vi arbetar med kamratskap för att förtydliga och klargöra hur en god kamrat är. I förskoleklassen och i skolklasserna har vi visat likabehandlingsplanen och berättat om vad den innebär. Vi har samtalat om vad mobbing är, vad man kan göra om man antingen själv känner sig utanför eller ser att någon annan är det. På fritids arbetar vi alltid aktivt för att uppmärksamma och direkt hantera all typ av kränkande behandling. Pedagogerna i förskoleklass upplever att barnen generellt sett är goda kamrater med varandra. Vi ser inga tendenser till mobbing. Enkätresultat Enkätresultat i grundskolan F-2 2012/2013 2013/2014 index Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (index Förskoleklass) Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (index Fritidshem) Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (index åk 1-2) 82 - - - - - OBS: Inget resultat finns för 2013/2014 p.g.a. för låg svarsfrekvens. Enkätresultat i grundskolan åk 3 2011/2012 2012/2013 2013/2014 % Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa 100 100 behandlad (retad eller mobbad) Vi har arbetat i vår klass med likabehandlingsplanen? 45 20(23)

Då vi inte har något tillförlitligt enkätresultat drar vi slutsatser i analysen utifrån observationer av gruppen samt utvecklingssamtalen. Pedagogerna i förskoleklass upplever att samtliga barn vågar be om hjälp i sociala situationer, vid konflikthantering m.m. Under nästkommande läsår kommer vi att öka frekvensen och pröva nya sociala lekar, för att stärka grupp och individ. 8 Elever i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsförvaltningens mål Alla elever i behov av särskilt stöd i grundskolan stimuleras till utveckling och lärande Fritidshem I fritidsverksamheten har det i år funnits en resursperson knuten till barn i behov av särskilt stöd. Lena! Får detta stå utskrivet? Varken jag eller fritidspersonalen vet vad vi ska skriva här annars. I verksamhetsplanen för detta läsår fastställdes att information som framkom under EHT-möten vid behov skulle vidareföras till fritidshemmets personalgrupp. Detta har fungerat i liten utsträckning och vi ser det som ett utvecklingsområde inför nästa läsår. En person från fritids deltar i EHT för att kunna föra tillbaka nödvändig information till personalgruppen på fritids, samt för att delge EHT kompletterande information, för att kunna bemöta barn i behov av särskilt stöd på bästa sätt. Förskoleklass Specialpedagogen finns i förskoleklass för observation 1 förmiddag med jämna mellanrum. Specialpedagogen finns till hands för särskilda behov i kontakt med STU och Habiliteringen. Pedagogerna i förskoleklass gör en diagnos hos samtliga barn i förskoleklass gällande den språkliga utvecklingen, för att kunna avgöra vilka barn som är i behov av extra insatser. Åsa Hoffman från STU har även varit behjälplig i 21(23)

sensomotorisk observation. Efter observationen har ett program upprättats för vidare rörelseövningar. Specialpedagogen finns till hands för observation av grupp och individ samt stöttning i kontakt med ex. STU och Habiliteringen, vilket skapar en bra grund för fortsatt arbete med eleverna i åk 1. Arbetet i förskoleklass har gett oss en god uppfattning om vilka typer av särskilt stöd som kommer att behövas i åk 1. En del av det stödet har redan påbörjats i förskoleklass. Ovanstående beskrivet arbete skapar god kontakt mellan specialpedagog och eleverna. Det skapar även goda förutsättningar för att se förändringar i barnens utveckling. En stabil grund finns redan att stå på för blivande åk 1, då en stor del av det stöd som kommer att behövas redan är påbörjat. Under nästkommande läsår blir det ny personalorganisation i förskoleklass samt en ny specialpedagog på skolan, vilket i sig skapar utmaningar. Personal i förskoleklass kommer att medverka i ett utbildningsprojekt, Utveckla förskolan inifrån. Grundskola Då läraren ser ett behov av särskilt stöd hos specifik elev kontaktas i ett första läge rektor. Rektor tar sedan kontakt med specialpedagog som kartlägger elevens kunskaper och behov. På skolan finns specialpedagog på heltid, som arbetar för att stödja både elever och de lärare som önskar handledning angående barns behov av särskilt stöd. har 16 elever fått stöd av specialpedagog under läsåret, och 5 av dessa behöver fortsatt stöd under nästa läsår. 2013/2014 Indikator Flickor Pojkar Antal elever med åtgärdsprogram 7 8 15 Antal elever i särskild undervisningsgrupp - - - Antal elever i enskild undervisningsgrupp - - - Antal elever med särskilt stöd i klass - 1 1 Antal elever med anpassad studiegång - - - Antal elever med handledning på modersmål 1 4 5 22(23)

Elever i behov av särskilt stöd har möjlighet att möta specialpedagog för stöd varje dag, minst 30 min/gång. Då det är en liten skola med få elever finns det praktisk möjlighet för samtliga elever i behov av stöd att få extra stöd. För att skapa struktur för både klasslärare, elever och specialpedagog har samma tid avsatts varje dag för undervisning hos specialpedagogen. En förmiddag per vecka har specialpedagogen avsatt för observation i förskoleklass, vilket har fungerat bra. Då nuvarande specialpedagog går i pension under kommande hösttermin kommer ett stort fokus att läggas vid ett kvalitativt överlämnande till den nya specialpedagogen. 23(23)