Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015
2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet Hur ska vi arbeta med barngruppen för att skapa förutsättning för ett positivt möte med andra kulturer?. Under detta läsår har man mer fokuserat på att vi alla är Världsmedborgare och likheter människor emellan. I forskningsartiklar får man stöd i att det är rätt väg att gå att fokusera på likheter istället för olikheter. Eleverna har blivit mer nyfikna på omvärlden och fått större förståelse för människors olika livssituationer i världen. Eleverna har även fokuserat på sina eventuella ursprung i andra länder och det har medfört en stolthet hos eleverna. Personalen har också vidgat sitt perspektiv på nyanlända elevers bakgrund och vikten av att sätta sig in enskilda elevers situation och upplevelser. Där är bl a goda relationen med föräldrarna oerhört viktig och vid behov ta hjälp av tolk Analysen av detta utvecklingsområde visar att personalen har fått större insikt i och förståelse för att skapa goda förutsättningar för barn med flyktingbakgrund. Våra elever har blivit mer nyfikna på världen och ser sig själva i ett större sammanhang än som bara svenskar. Detta utvecklingsarbete har varit mycket positivt och det känns som förhållningssätt och bemötande mellan alla på skolan kommer att leva vidare. Som parentes kan nämnas att åk 6, beskrev sig som en klass som gillar olika. Fritids har under lå 13/14 ansvarat för och erbjudit eleverna på skolan en organiserad rastverksamhet vid flera tillfällen i veckan. Ibland benämns den som meningsfull rast. Detta har varit mycket positivt och uppskattat. Vi kommer att fortsätta med detta under lå 15/16 och förhoppningsvis vid fler tillfällen och också med hjälp av en whiteboard presentera rastens aktivitet. Frän att ha arbetat med alla elever på fritids utifrån likheten mellan oss människor i världen och samtidigt skapa en nyfikenhet på olika kulturer går nu fritids vidare med följande utvecklingsområde: Nyanlända elever och hur vi kan stärka dem i deras språkutveckling och deras samspel med andra kamrater Skolan Arbetslag 1, f-klass - åk 3 (Utifrån resultatet från mätvecka 10, 2015 & NP åk 3) Mätvecka 10: Måluppfyllelsen åk 1 3 i Bild, Mu, No & So: 100% (Id ej redovisat) Måluppfyllelsen åk 1 & 2 i ma,: Osäkert kring 1 flicka och 1 pojke i åk 2 Måluppfyllelsen åk 1 & 2 i sv: Osäkert kring 1 flicka och 2 pojkar i åk 1. Osäkert kring 2 pojkar i åk 2. Måluppfyllelsen i åk 3 : Osäkert kring 3 flickor i matematik och 1 flicka i svenska
3(6) Resultatet från Np, åk 3 vt-14: ämne Ma Sv antal delprov Antal elever som klarat alla delprov /procentuellt Övrig info (t ex klarade delprov ) 7 17 av 19 elever/ 89% 3 delprov 19/19 elever, 2 delprov 18/19 elever och 2 delprov 17/19 elever 5 17 av 19 elever / 89% 4 delprov, full måluppfyllelse 1 delprov: 2 elever klarade inte Överlag har vi en god måluppfyllelse i åk 1-3. Man kan konstatera att det procentuella resultatet från de NP på ett sätt blir missvisande pga. antal elever i klassen och att man måste klara alla delprov när sedan resultatet redovisas. Inom matematiken har vi identifierat två elever som behöver fortsatt stöd. En elev behöver stöd med högre talområden och en elev behöver hjälp med att hitta strukturer i sitt matematiska tänkande. Sedan finns det även andra områden som några elever behöver arbeta mer med under åk 4. Detta förmedlas till läraren i åk 4. Inom svenskan har vi full måluppfyllelse i Läsa och förstå berättande text Läsa och förstå fakta text Skriva berättande text Tala Intressant och positivt är att vi har full måluppfyllelse inom delproven, Läsa och förstå. Arbetslaget tar ett gemensamt ansvar för alla elever, följer upp elevernas utveckling utifrån svenskplanen, diskuterar hur man ska gå vidare med elever i behov av extra stöd och arbetar med eleverna i intensivperioder. Kan i detta sammanhang nämnas att detta är första klassen som gått ur åk 3 och började med ASL i åk 1. En flicka i åk 3 har kartlagts av vår specialpedagog och det tyder på att de har specifika läs- och skrivsvårigheter. Där har man arbetat med extra anpassningar och stöd som gett mycket goda resultat. Periodvis kommer detta att fortsätta i åk 4. Det finns ett område inom svenskan där två elever inte klarade målet: Skriva fakta text Att skriva faktatexter har varit läsårets utvecklingsområde och där ser vi att eleverna har gjort stora framsteg. Eleverna har lärt och fått större insikt i vad en faktatext är. De har själva fått varit med och formulerat vad som utmärker en faktatext. Eleverna har fått processa skrivandet av faktatexter ihop med läraren genom cirkelmodellen. De har också fått hjälp av ett underlag, en mall när de skrivit fakta texter. Pedagogerna har fått ökad förståelse för vad som menas med kunskapskravet: Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter
4(6) Tycker inte att man kan dra någon slutsats angående skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor. Utifrån arbetslagets analys av arbetet med eleverna och resultat på NP i åk 3 lå 14/15 har arbetslaget valt att: Låta eleverna möta fler och längre faktatexter med nya begrepp. Träna eleverna i att förklara begrepp både muntligt och skriftligt Utveckla elevernas förmåga att återberätta, diskutera och beskriva naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga samband och begrepp. Ha ett tydligare språkligt perspektiv i alla ämnen, matematik, bild, musik mm I arbetslaget analysera läroplan och kommentarmaterial för att få en samlad bild av vilka begrepp och samband eleverna ska kunna beskriva, analysera, jämföra, samtal och berätta om i NO, SO och matematik med flera. Arbetslag 2, åk 4 6: (Utifrån resultatet från mätvecka 10, 2015, NP & betyg åk 6) Måluppfyllelsen åk 4 & 5 i bild, id, ma, mu, NO-ämnena, SO-ämnena, slöjd och teknik: 100% Måluppfyllelsen åk 4&5 i eng: Ser bra ut. Viss osäkerhet kring 1 pojke i åk 5 Måluppfyllelsen åk 4 &5 i sv: Osäker kring 2 pojkar i åk 5 Måluppfyllelsen i åk 6 (23 elever): 100% i alla ämnen förutom eng där två elever, 1 flicka och 1 pojke, inte fick godkänt betyg i ämnet. Resultat från NP åk 6, vt 2015 ämne antal delprov/ moment Antal elever som klarat alla delprov /procentuellt Övrig info (t ex klarade delprov ) Ma 5 22 av 22 elever = 100% Alla godkända i alla moment Sv 2 22 av 22 elever=100% Alla godkända i alla moment Eng 3 17 av 22 elever=77% Muntliga delen:21 av 22elever= 95% Skriftligt: 17 av 22 elever= 77% Läsförståelse: 17 av 22 elever=77% Ge 2 22 av 22 elever= 100% Fy 3 22 av 22 elever=100% En förklaring till vårt resultat i engelskan kan vara att vi har haft flera lärarbyten i detta ämnet det senaste året. Förhoppningsvis kommer vi att få en bättre kontinuitet i undervisningen av engelska i framtiden. Det planeras också inom BoU att berörda lärare i ämnet engelska ska få fortbildning i ämnet. Utifrån dessa resultat kan man inte se en tydlig skillnad gällande resultatet för flickor och pojkar om man
ser till alla elever i åk 4-6. Man kan också konstatera att resultatet från de NP på ett sätt blir missvisande pga antal elever i klassen och att man måste klara alla delprov när sedan resultatet redovisas. Resultatet i engelska är ett tydligt exempel på detta. Utifrån arbetslagets analys av arbetet med eleverna och resultat på NP 14/15 har arbetslaget valt att fokusera på: Eleverna ska få utveckla sin förmåga att resonera, se frågor ur olika perspektiv, dvs resonemangens bredd Utveckla förmågorna i de olika ämnena, inkl engelskan och även pedagogernas förståelse av dessa. 5(6) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Under lå 14/15 har två stycken fall av kränkningar på skolan rapporteras in. Båda ärendena är avslutade. Skola och Fritids har utvärderat sina mål för lå 14/15 och satt upp nya för lå 15/16. Fler konkreta förebyggande punkter har lagts till i våra planer. Där har vi bland annat tagit hjälp av eleverna i samband med elevrådet 15 05 27. Vi får också många bra synpunkter från föräldrar och elever i samband med trivselenkäterna som genomförs två gånger per läsår och de är inte anonyma. Planen mot diskriminering och kränkande behandling lå 15/16 finns att läsa på vår hemsida. De nya målen i våra Planer mot diskriminering och kränkande behandling är ju i sig utvecklingsområden. Alla nya elever ska känna sig välkomna och att vi tar hänsyn till deras bakgrund och behov Det ska finnas rastaktiviteter så att alla elever har något att göra på rasterna. Rasten ska vara trevlig och avkopplande Vi ska ta fram nya former gällande fadderverksamheten. Vi ska tydliggöra för föräldrarna att vårt arbete med planen har lika mycket fokus på diskriminering och kränkningar, som mobbing. Hanteringen och efterarbetet av våra Trivselenkäter ska tydliggöras för föräldrarna Hammarnskolan kommer under lå 15/16 att ha två pedagoger som är utsedda att vara utredare. Detta kommer förhoppningsvis leda till att vårt arbete med att utreda förbättras när de två pedagogerna kommer att kunna samarbeta och stödja varandra i detta arbete. Barn i behov av särskilt stöd Att ansvaret för alla elever på Hammarnskolan är allas känns väldigt självklart idag. Arbetet kring eleverna i behov av särskilt stöd utvecklas hela tiden. Arbetslagen är den första viktiga gruppen kring våra elever med behov av särskilt stöd. Sedan har vi tillgång till lilla elevhälsan där kurator, skolsköterska och specialpedagog ingår. Alla veta vilka som hör till vår elevhälsogrupp och när de finns på skolan. Vi har även tillgång till psykolog för handledning vid behov. Under läsåret har vi försökt att sätta oss in i skillnaden mellan extra anpassningar och åtgärdsprogram. Vi har mallen där vi dokumenterar extra anpassningar. Rektor och specialpedagog träffas varje vecka och följer upp arbetet kring elever med behov av särskilt stöd. Ca var tredje vecka träffas lilla elevhälsan tillsammans med rektor. Under lå 14/15 hade ingen elev åtgärdsprogram. Rätt eller fel?
Vi tycker oss se en tendens att fler och fler elever kommer till oss på skolan med tal och språkstörningar. Inför läsåret 15/16 har en speciallärare anställts som bl a ska ha fokus på våra elever med NPF. Hon kommer att kontinuerligt fortbildas inom området och även bidra med sin kunskap på enheten. All personal på Hammarnskolan erbjuds att gå en Uppdragsutbildning från SPSM för att känna igen och få förståelse för neuropsykiatriska funktionshinder. 6(6) Bli än klokare kring Extra anpassningar och åtgärdsprogram. Se till att Lilla elevhälsan ges möjlighet att besöka resp arbetslag ggr/termin Två pedagoger fördjupar sin kunskap kring elever med språkstörning. De kommer att medverka i en tvådagarskurs i SPSMs regi. Fördjupad kunskap om NPF och skapa förutsättningar för lärande och delaktighet för denna elevgrupp. Detta sker dels genom att personal erbjuds gå kursen i SPSMs regi och dels med hjälp av vår nya pedagog med kunskap kring NPF. Hammarnskolan 3/9 2015 Rektor Eva Uvesten