Steg och impuls. ρ(x) dx. m =

Relevanta dokument
3. Om matematisk beskrivning av signaler

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

9. Bestämda integraler

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

Föreläsning 7: Trigonometri

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. Från labben: Informationsteknologi. Beräkningsvetenskap I/KF

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

1.1 Sfäriska koordinater

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Generaliserade integraler

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].


I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Komplexa tal. j 2 = 1

13 Generaliserade dubbelintegraler

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Sfärisk trigonometri

1 Elektromagnetisk induktion

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Sammanfattning, Dag 9

Sidor i boken

Lösningar till Matematisk analys IV,

Antal uppgifter: Datum:

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Polynominterpolation av kontinuerliga

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

3 Rörelse och krafter 1

Matris invers, invers linjär transformation.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Grundläggande matematisk statistik

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Matematiska uppgifter

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Kontinuerliga variabler

uhx, 0L f HxL, u t Hx, 0L ghxl, 0 < x < a

Repetitionsuppgifter

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Finaltävling den 20 november 2010

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

TENTAMEN HF1006 och HF1008

IE1204 Digital Design

Gör slag i saken! Frank Bach

Föreläsning 19: Fria svängningar I

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

2. Ange dimensionen (enheten) hos följande storheter (använd SI-enheter): spänning, töjning, kraft, moment, förskjutning, deformation, vinkeländring.

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Integraler och statistik

Kan det vara möjligt att med endast

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

SF1625 Envariabelanalys

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

System, Insignal & Utsignal

System, Insignal & Utsignal

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

SF1625 Envariabelanalys

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Materiens Struktur. Lösningar

Transkript:

Seg och impuls Punkmssor, punklddningr och punkkrfer hr llid en viss ubredning även om den är lien. En mer verklighesrogen beskrivning v en punkmss m är en densie ρ(x) som är skild från noll på e mycke lie inervll < x < b. y ρ(x) b x m = ρ(x) dx Om mn isälle nvänder en enhespuls p(x) med dimensionen m och med p(x)dx = så kn en punkmss m beskrivs som densieen ρ(x) = mp(x). På smm sä kn då en punklddning q beskrivs som lddningsäheen (densieen) qp(x) och en punkkrf F som krffördelningen (densieen) Fp(x). En liknnde siuion är en srömbryre där srömmen slår om från ill direk. I verkligheen måse de en viss id och en rimligre beskrivning v srömmen är därför funkionen s() där srömmen går från ill på en mycke kor id. s() Av figuren ser vi luningen, dvs derivn, går från ill e mycke sor värde och därefer illbk ill. Derivn får useende s () Dessuom gäller s ()d = [ ] s() = s( ) s() = =. De innebär s () är en enhespuls v smm yp som vi nvände för beskriv punkmssor. För få enkl räkningr pproximers ofs srömbryren v en segfunkion (Hevisidefunkion).

om < Definiion: θ() = odef om = om > θ() Mosvrnde pproximion v derivn skulle då bli en explosion (impuls) i origo. om < Definiion: δ() = θ () = om = om > δ()d = δ() Probleme är de ine är en funkion un en så klld generliserd funkion eller disribuion. För sådn finns en memisk eori som vi ine går in på här. Vi klrr oss med änk på δ() som en funkion med lie ovnlig egenskper. Räkneregler för δ: θ = δ δ( )d = f()δ( ) = f()δ( ) f()δ( )d = f() Följnde exempel visr uräkningr kn förenkls krfig om vi nvänder oss v dess pproximioner. Exempel: Hsigheen v() hos en bil som rullr på frigång uppfyller differenilekvionen mv +cv = f, där f är bromskrfen, m mssn och c dämpningskonsnen. Vi nr m = c = och f ges v en enhespunkkrf vi e smp på bromspedlen vid iden = (> ). Lösningen ill differenilekvionen besäms med inegrernde fkor och den kn skrivs som v() = v()e e e τ f(τ)dτ. Med f(τ) = δ(τ ) kn inegrnden förenkls: e τ δ(τ ) = e δ(τ ). De följer v() = v()e e e δ(τ )dτ = v()e e e [ ] θ(τ ) = e v() e ( ) θ( )). Om vi ine hde pproximer punkkrfen med en delfunkion skulle vi få svår beräkn inegrlen. v()

Exempel: I e slue rör, med längd L, diffunderr e gifig ämne. Från börjn vr ll gif sml i mipunken. Besäm koncenrionen u(x,). Modell för < x < L, > : Sndrdlösningen är där k = L L u Du xx = u x(,) = u x(l,) = u(x,) = Cδ(x L ) u(x,) = + k= k e Dk π L cos kπ L x Cδ(x L )cos kπ L xdx = C L cos kπ, k =,,3,..., och = C L. 3..4 3.6 x 4.8 5 Språngfunkioner kn skrivs med hjälp v θ. Om y = f() är en godycklig funkion så kn e vsni v den skrivs som y = f()(θ( ) θ( b)). b Derivn v en språngfunkion kommer innehåll δ. y () = f ()(θ( ) θ( b))+f()(δ( ) δ( b)) = = f ()(θ( ) θ( b))+f()δ( ) f(b)δ( b). 3

Den förs ermen är den vnlig derivn, dvs luningen, men så illkommer språngsorlek gånger delfunkion för vrje språng! Exempel:, < < Funkionen f() =, < <, för övrig kn dels upp i vå språngfunkioner: f = + f() = (θ() θ( ))+( )(θ( ) θ( )) Deerivorn f och f kn beräkns genom derivion men de är läre ri figurer och änk på luning och bidrg från sprången. f f δ() δ( ) δ( ) Övningr. Beräkn ) e (+) δ()d, b) e δ( )d.. Ri funkionen, deriver den grfisk och deriver den enlig derivionsreglern. ) e θ(), b) θ() θ( ). 3. Skriv med hjälp v segfunkioner ) b) 3 4. En vägg v jocklek L hr vid x = L/ e un skik med värmeslingor. Båd sidorn hålls hel iden vid noll grder och begynnelseemperuren är också noll grder. Besäm emperuruvecklingen i väggen. Räkn endimensionell. 5. E gifig ämne diffunderr i e slue rör, x L. Från börjn vr ll gif sml i en end punk x =. Besäm koncenrionen i punken x vid iden. 4

Svr. ) e b) e 4. ) f() = e θ() b) f() = θ() θ( ) e f () = e θ()+δ() f () = δ() δ( ) δ() δ() e δ( ) 3. ) (θ() θ( )) + θ( ) b) (θ() θ( ))+(θ( ) θ( ))+(3 )(θ( ) θ( 3)) 4. Modell: Lösning: u(x,) = u u xx = Cδ(x L ), < x < L, > u(,) = u(l,) = u(x,) = k= C sin(kπ/) Lk Ω ( e k Ω )sinkωx, Ω = π L 5. Modell: u Du xx =, < x < L, > u x (,) = u x (L,) = u(x,) = Cδ(x ) Lösning: u(x,) = C L + k= CcoskΩ e Dk Ω coskωx, Ω = π L L 5