1. Anpassad IT i vardagen

1. Anpassad IT i vardagen Mora Folkhögskola Landstinget Dalarna Projektledare Kerstin Gatu e-postadress info.mora@folkbildning.net Tel 0250-710 07 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Detta projekt syftar till att utveckla en kombinerad distansutbildning för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och deras stödpersoner Anpassad IT i vardagen. Projektet behöver undersöka vilka plattformar som finns idag och hur de skulle vara möjliga att anpassa för målgruppens behov. Projektet avser att erbjuda målgruppen en pilotkurs där anpassade programvaror introduceras och används för att underlätta vardagsaktiviteter inom områdena Hälsa Kultur Natur. Mora Folkhögskola och de aktiviteter som idag finns används som arena. Kursen byggs utifrån deltagarnas önskemål och intressen och anpassad IT teknik används för att genomföra olika aktiviteter och för att dela erfarenheter. Projektet avser också att utbilda stödpersoner som fungerar som stöd både under närträffar på Mora Folkhögskola samt i personens hem miljö. Efter avslutat projekt ska det finnas ett koncept för tvåårig kombinerad distansutbildning för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och stödpersoner, en förstudie vilka funktioner en anpassningsbar plattform behöver och hur den ska kunna utvecklas, dokumenterade metoder för introduktion av kompenserande programvaror och målgruppens upplevelse av hur anpassad IT kan ge stöd i vardagen, samt metoder för hur folkhögskolemiljön kan göras tillgänglig. 3. Projektets målgrupper/deltagare Kursen riktar sig till unga vuxna personer med utvecklingsstörning som har ett intresse för IT, och som är i behov av tydliggörande pedagogik och kompenserande programvaror i form av anpassade program med möjlighet till bildstöd, förenklad navigation, uppläst text mm. Personer som något år tidigare slutat gymnasiesärskolan, har daglig verksamhet/jobb, har flyttat hemifrån och som behöver/önskar utvecklas och få nya erfarenheter och intellektuella utmaningar. Kursen riktar sig också till personer i den nära omgivningen, här kallade stödpersoner, som är en viktig komponent för att möjliggöra hållbara lösningar. Kursens åtta platser hade sju deltagare i åldrarna 20 till 46 år från fem olika kommuner, Stockholm, Hedemora, Falun, Mora och Orsa. De stödpersoner som gått kursen har varit anhöriga, gymnasielärare, särvuxlärare, ledsagare samt personal från dagligverksamhet och gruppbostad. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Hela kursens upplägg utgår från deltagarnas individuella förutsättningar. Ingen detaljerad kursplan har använts, utan utifrån kursens tre teman Hälsa - Kultur - Natur, har ett provapå- program utformats. Inom tex hälsa och kost har de tre gångerna haft olika inriktning, ensam hemma, ordna en fest och laga mat med en kompis. Dessa aktiviteter har också varit läxa till nästa tillfälle. Anpassade bildrecept har funnits tillgängliga på personens egen dator. Datorn har i projektet setts som ett redskap för att dokumentera, ett redskap för att minnas och kunna återberätta samt ett redskap för kommunikation. Deltagarna har haft sina egna datorer och egna digitala kameror under kursen, varav fem datorer var bärbara och två var stationära. Stödpersonernas roll under hela kursen har varit att lära sig programvaror och tänket runt kompenserande hjälpmedel för ökad självstädighet och delaktighet. De

har även jobbat konkret med att lägga in material, anpassa sökvägar och ändra inställningar i deltagarnas datorer. Stödpersonerna har kommit till kursen en dag tidigare än deltagarna med funktionsnedsättning. Eftersom de utbildningsplattformar som finns idag inte kunnat användas har programmet Easy mail använts för att skicka e-post både till varann och till kursledarna. I kursen har också andra aspekter av IT beaktats, tex möjligheter och risker med Internet, speciellt med tanke på att kursdeltagarnas funktionsnedsättningar ger en ökad social sårbarhet. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Projektet startade med informations och marknadsföringsinsatser både internt och externt. En specialiserad tekniker från Gotland, samt tre erfarna folkbildare på Mora folkhögskola, rekryterades och bildade staben tillsammans med projektledaren som har erfarenhet att anpassa IT för målgruppen. Tidigt gjordes en SWOT-analys för att identifiera projektets styrkor och svagheter. Under hela våren kontaktades en mängd intressenter från hela landet, men endast en anmälan inkom våren 2011. Kursstart var planerad till maj 2011 men framflyttades till hösten 2011. Under sensommaren intensifieras marknadsföringen i närområdet och diskussioner fördes om kursen kunde starta med endast två deltagare. Kursen startade vecka 39 2011 och då hade sju deltagare med stödpersoner anmält sig. Ett stort problem har varit att få stödpersoner som haft möjlighet att genomföra utbildningen. Det har varit många samtal med enhetschefer och föräldrar och några tackade nej/tillfrågades ej på grund av att stödet inte kunde lösas. Några av stödpersonerna hade inte möjlighet att delta hela tiden/blev sjuka, så projektet kontaktade SPSM och fick på så sätt tillgång till en extra stödperson med hög IT-kunskap som kunde hjälpa till att anpassa datorerna under de två sista träffarna på skolan. Kursupplägget har planerats efterhand och utifrån de erfarenheter mötet med de funktionshindrade gav vid våra träffar. Eftersom det inte funnits tid att samlas för gemensam planering har projektledaren haft en samordnande funktion. Det har funnits många idéer och önskemål så dessa har fått prioriterats. Enkla material i form av informationsbrev, recept och arbetsbeskrivningar har framställts. Eftersom funktionshindren medför att det är svårt att på egen hand ta sig för med något när man kommer till en ny miljö har program erbjudits från klockan 8 på morgonen till kl 21 på kvällen. Kursen har kontinuerligt utvärderats. Stödpersoner och deltagare har även kontaktats via e-mail mellan träffarna. Möjlighet till distanssupport har givits mellan träffarna på skolan. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Två parallella kurser har givits där vissa aktiviteter varit gemensamma. I vissa aktiviteter som att laga mat, prova fysiska aktiviteter och naturkunskap har deltagarna varit ensamma med respektive pedagog för att främja självständighet. Stödpersonerna har endast fått delta en kort stund för att fotografera och filma i syfte att dokumentera. När det gäller sång, dans, promenader, fest och samkväm har vi varit alla tillsammans. Stödpersonerna har arbetat med deltagarnas datorer när deltagarna haft andra aktiviteter och när vi haft gemensam datalektion har stödpersonen introducerat och visat deltagaren vad som tillkommit i dennes dator. Material både till deltagare och stödperson har förenklats genom bildstöd. Den mesta undervisningen har varit individuellt anpassad. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Att arbeta med deltagarens privata dator har inneburit en del extra arbete men i gengäld har inställningar varit klara när personen kommit hem. En framgångsfaktor har varit att visa att det är deltagarens dator som stödpersonen endast lånat för att iodningställa. Kombinationen av egna och gemensamma aktiviteter har gett en stark gruppkänlsa och en naturlig nyfikenhet som stimulerat sammarbete och kommunikation. Att använda skolan som arena och tex fadderfika har gett många positiva möten som också medverkat till den positiva inställningen till kursen.

Något som var överaskande för oss som pedagoger var den höga motivationen för de läxor som gavs. Vi såg också en markant utveckling på endast tre träffar. Här märktes tydligt om man inte haft närhet till sin stödperson. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Kursen har använt sig av programmen Easy mail, Starta ett förenklat skrivbord, Bildfabriken, främst Fotostudion och Ord och Bildstudion samt talsyntesen Vital. Dessa program har lånats ut av företagen under kurstiden och ska avinstalleras om inte programvarorna förskrivs som hjälpmedel efter avslutad kurs. Samtliga datorer har varit internetuppkopplade. Stödpersonerna har förutom att lära sig dessa specialprogram arbetat med säkerhet på Internet, ljud och filmredigering, rippning av musik, sökande efter motiverande webbplatser mm. Tre tillfällen under tre månader är alldeles för kort tid att introducera ett sådant här stort tekniskt utbud. Detta skulle kunna räcka för en tvåårig utbildning. Utan en specialutbildad tekniker på plats och tillgänglig mellan träffarna, som klarar att avhjälpa de flesta tekniska svårigheter direkt, skulle det inte gå att driva denna kurs. Ett önskemål skulle vara att datorn ingår i kursen. Då skulle den vara färdigkonfigurerad och det skulle vara möjligt att undvika många av de tekniska fel som uppstod under kursen. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Det här är ett område som är i sin linda. Det har inte varit något problem för deltagarna att använda programvarorna men det återstår många tillfällen att använda och upptäcka möjligheter innan användningen av IT blir ett naturligt inslag. Något som framgår med tydlighet är behovet av stöd från fler. Inställningen och kunskapen hos personal har en avgörande betydelse hur detta kommer att utvecklas för deltagarna. Det behövs fler och längre kurser i olika former. Programmen behöver användas och utvecklas. En utmaning om vi anser att även personer med dessa funktionsnedsättningar ska få leva som alla andra. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Utvärderingar och erfarenheter från kursen har verkligen bekräftat att detta behov finns, och att det är möjligt att göra IT tillgängligt för personer, som idag står utanför de digitala möjligheterna. Att ge möjlighet till lärande utifrån våra teman och att få läxor har också uppskattas. Många har uppvisat en stolthet att få gå på skolan bland andra studerande och också uttryckt sin besvikelse att inte få fortsätta. De konkreta målen som formades inför kursstarten att kursen skulle vara motiverande, att man skulle känna att man klarade av både uppgifter och att använda programmen, att man skulle ha något att berätta när man kom hem samt att man skulle vilja komma tillbaka, har infriats med råge. Målet att datorn skulle vara ett redskap för dokumentation, fungera som stöd för minnet samt möjliggöra kommunikation har också uppfyllts. Likaså har stödpersoner fått kunskaper och support för att kunna möjliggöra IT- användning i vardagen. De har under kursen lärt känna sin adept och fått nya insikter. Däremot har det inte funnits utrymme för att undersöka vilka utbildningsplattformar som finns och hur de skulle kunna anpassas. Att rekrytera kursdeltagare var en mycket mer krävande utmaning än vad vi kunnat förutse. Främst beroende på att kursen krävde en stödperson som skulle gå tre gånger fyra dagar. Kursen startade inte förrän v. 39 2011, och avslutades v 49. Vi är dock mycket tacksamma att kursen kunde starta och allt positivt det fört med sig. Ett förslag på utbildningskonceptet kommer att framgå av den metodbok som ska utarbetas våren 2012.

11. Vad har ni lärt av projektet? Vilken potential det finns både hos deltagare, stödpersoner och pedagoger inom folkbildningen om möjligheter skapas och förutsättningar finns. Detta är ett område för folkbildningen med dess tillåtande klimat, sitt flexibla lärande och sina fantastiska mötesplatser. När man har roligt lär man sig bäst 12. Hur har projektet kommit till nytta? De deltagare som gått kursen visar alla på en positiv utveckling både inom IT men även inom andra områden. Stödpersonerna har fått ökad kunskap som även kommer att komma andra brukare till del. Arbetsplatser och organisationer som indirekt kommit i kontakt med projektet har påbörjat processer om digital delaktighet och möjlighet till livslångt lärande. Skolan har fått en positiv erfarenhet att bygga vidare på. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Vi visste att deltagarna hade skilda förmågor och erfarenheter. En utmaning har varit stödpersonernas olika grad av IT-erfarenhet/kunskap. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Den främsta tillgången har varit stabens positiva inställning till kursen i samverkan med en bred och djup kompletterande kompetens. Deltagarnas smittande glädje och motivation. Stödpersonernas energi och vilja att lära sig för att stödja deltagaren. Skolans bemötande och möjligheter som välkomnat denna kurs. Ledningen stöd. Det har varit utmanande med synpunkter om kursupplägg från externa personer, kontinutitet för vissa stödpersoner samt att de tekniska förutsättningarna varierat. Det har också bitvis varit svårt att få tid att arbeta med projektet under pågående verksamhet. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Under varje kurstillfälle har både personer med funktionsnedsättning och stödpersoner tillfrågats om hur de upplever projektet. Deltagarna har varit mycket positiva, något de visat både i ord och kroppsspråk samt även bekräftelser av personer på hemmaplan. Stöd-personer har också varit positiva till kursinnehåll och möjligheter för målgruppen, men synpunkter om att det varit svårt att få tid både att delta på närträffar och ge stöd mellan kurstillfällen har framkommit. Några stödpersoner har önskat att det skulle vara personal på boendet, som finns närvarande i vardagen, som gått kursen. Det har också varit en hel del tekniskt krångel som varit frustrerande. De pedagoger som medverkade i kursen har uttryckt sig mycket positivt att få handleda denna motiverade målgrupp. Den specialiserade tekniker som främst stöttat stödpersoner är också mycket positiv till kursens upplägg t.ex. att programvarorna används i ett konkret sammanhang. Personalen på skolan har gett positiva enkätsvar, både vad kursen betytt för skolan och att många önskar en fortsättning. Även de faddrar (studerande på Mora folkhögskola) som engagerats i kursen är positiva till sitt uppdrag och önskar att de haft mer tid med deltagarna. En enkät har skickats ut till kringpersoner som haft anknytning till projektet anhöriga,

personal, tjänstemän och beslutsfattare. Svar håller på att komma in och det varierar från mycket positiva omdömen till ifrågasättande om hur vi kunde starta denna kurs utan att först förankra upplägget med enhetschefer 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden I olika sammanhang har behovet av denna form av utbildning påtalats. Kontakter har tagits med olika aktörer hjälpmedels institutet, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, brukarorganisationer, företag m fl. och tankar på fortsatta diskussioner finns. Att söka ytterligare projektmedel och undersöka möjligheter för finansiering har diskuterats. Projektledaren verkar för att de specialprogramvaror som använts under projektet och som deltagarna haft nytta av ska förskrivas som personliga hjälpmedel så personerna kan fortsätta använda IT även efter avslutad kurs. Det innebär stöd till stödpersoner och med förskrivare. Vidare funderar vi på att starta ett nätverk med workshops för stödpersoner som ett led i det EU-projekt som startar nu. En återträff för denna grupp är planerad till våren 2012. Se även fråga 17. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? En utförlig metod rapport med olika exempel kommer att sammanställas under våren 2012 och ligga till grund för en ansökan om en tvåårig distansutbildning för målgruppen. En erfarenhet är att det behöver finnas olika kompetenser, både pedagogiska och tekniska för att driva en sådan här utbildning. Kompetenser skolan delvis har köpt in externt under projektet. Tillika behöver det finnas stöd utanför kurs tiden på skolan till exempel på kvällar och nätter.ytterligare en förutsättning är att ha en utbildningsplattform, något en enskild skola inte har möjlighet att utveckla, men som skulle kunna passa fler målgrupper som är i behov av förenklingar och anpassningar. Mora folkhögskola sökte medel från Flexlär 2012 för att utifrån detta projekts erfarenheter utveckla en distanskurs för stödpersoner men den antogs inte. Projektets erfarenheter kommer att spridas i det EU projekt om ilearning för personer med funktionsnedsättning som Mora folkhögskola är partner i. I detta projekt kommer olika aktiviteter för målgruppen utarbetas och kunskapen kommer att spridas på en webbportal på sju språk. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Metoden med att erbjuda både personer med funktionsnedsättning och deras stöd-personer kunskapsutveckling anser vi vara en förutsättning för att den funktionshindrade ska få både pedagogiskt och tekniskt stöd på hemmaplan. Att endast ha en stödperson har inte varit tillräckligt, deltagaren behöver stöd inte av bara en förälder, av en personal eller av en lärare. Stödet och uppmuntran behöver kunna ges i de olika miljöer personen befinner sig. Det är dock kostnadskrävande att skicka personal på utbildning. Det är dessutom svårt att göra en gemensam utbildning, stödpersonerna i projektet visade sig ha oerhört olika datamognad (från nybörjare till programmerare). Därför har vi utformat ett förslag att göra en distansutbildning för stödpersoner med de olika moment som ingått i kursen. Projektet har fått förfrågan från daglig verksamhet om att starta en liknande utbildning på dagtid. Att erbjuda denna målgrupp både möjlighet till folkhögskolan som arena, folkbildningens flexibla lärande, möjlighet till livslångt lärande och gå bland andra har varit mycket positivt och uppskattat.

19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Det pågår fler projekt på skolan, nyligen har medel tilldelats distanskursen Trädgård i Norr. Flera ur personalen har deltagit i FBR utbildningar kring flexibelt lärande, nätpedagogik och nätverktyg. Skolan satsar internt på information via Facebook och på en ny webbplats. Samtlig lärarpersonal har erhållit bärbara datorer och utbildningsinsatser planeras. När det gäller Anpassad IT i vardagen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar kommer ytterligare ansökningar göras för att försöka få igång en tvåårig distansutbildning samt utveckla en anpassningsbar utbildningsplattform. Distanskursen Autism ett annorlunda sätt att tänka utvecklas ständigt. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Information om denna målgrupps behov har givits redan i informations och rekryteringsarbetet inför projektet. Det märks på utvärderingar att processer startat hos tjänstemän och personalgrupper. Under första träffen bjöds lokalpress och lokalradio in till skolan vilket resulterade i två artiklar och ett radioinslag. På tredje träffen hade en ombudsman från riks-fub inbjudits vilket kommer att resultera i en artikel i deras medlemstidning som går ut till 26 500 medlemmar samt förhoppningsvis till forsatta diskussioner om samverkan kring denna utveckling. Information har getts på folkhögskolan både till övriga studerande och personal, vilka även omfattats av en utvärdering. Erfarenheter från projektet kommer att redovisas både i landstinget Dalarna och på FKSs (Föreningen kognitivt stöd) inspirationsdagar mars 2012. Information har lämnats till olika nätverk och studiegrupper i anslutning till projektledaren. Den film som gjordes som bilaga till ansökan om möjligheter med anpassad IT spreds så att Mora folkhögskola kontaktades och erbjöds att vara partner i ett EU-projekt om ilearning för personer med funktionsnedsättningar. Ett projekt som antogs sommaren 2011 och startade 111101. 21. Övriga kommentarer om projektet Oerhört positivt 1 Svarar mot de målgrupper FBR anser vi bör ha ur ett demokratiskt perspektiv. Genom att göra information och IT tillgänglig minskas den digitala klyftan och möjliggör för fler att delta i samhällslivet. 2 Ger folkhögskolorna och dess flexibla skolform ytterligare dignitet. 3 Stärker landstingsdriva Mora folkhögskola genom att i än högre grad närma sig LT Dalarnas mål om att öka folkhälsan. 4 Höjd kompetens bland skolans personal både i bemötande, pedagogik och IT mot personer med särskilda behov.

Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 22. Kostnader Verksamhet 32600 Personal 188200 Övrigt 3300 Summa kostnader 224100 23. Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter 8000 Sökandes egen insats 66100 Beviljat bidragbelopp 150000 Summa intäkter 224100 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten I den ekonomiska rapporten har posten intäkter samverkanspartners tagits bort. Den ursprungliga posten var på 25 000 i ansökan. Den avsåg de programvaror som företag försett kursen med och som vi skulle haft kostnader för. Ingen debitering har förts över dessa poster därför tas de inte upp. Om vi inte hade fått tillgång till dessa program hade kostnaden för projektet stigit. Det som finns angivet på posten övriga är bidrag från SPSM för stödperson något som söktes under hösten 2011. Den egna insatsen är högre än det som angavs i ansökan. En post har varit kostnader för mat och logi, något som vi beslutade att skolan skulle bekosta eftersom det var svårt att rekrytera deltagare i syfte att undanröja att det skulle vara ekonomiska hinder för att kunna delta. Den kostnaden uppgår till 18 000:- 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Örjan Fridner Epost info.mora@folkbildning.net Telefon 0250-710 07