733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke
Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella människor faktiskt är. Finns det en grundläggande natur hos samtliga i det mänskliga släktet som gör oss till egoistiska, anarkiska, laglösa varelser eller föds vi för att lära oss och anpassa oss till frivillig laglydighet och socialt vänskapliga band individer emellan. Problemformulering Hur kan de båda filosofernas, Thomas Hobbes och John Lockes teorier om människan appliceras på dagens samhälle och den moderna individen? Syfte och frågeställningar Jag fascineras av Hobbes teori om naturtillståndet och den inbyggda egoismen i människan och vill därav undersöka hur djupt den är förankrad i den moderna människan. Det är särskilt intressant idag när både höger och vänsterextrema politiska vindar blåser hårdare än de gjort på länge. Det solidariska välfärdssystemet ifrågasätts till fördel för ett mer anarkiskt och konservativt system där de jämlika, demokratiska värdena inte är lika högt prioriterade som de åsikter som motsätter sig globaliseringsprocesser och transnationellt arbete. John Lockes syn på människan däremot är mer positiv, för att se till Hobbes människosyn som tämligen pessimistisk och primitiv, Locke menar nämligen att människan föds som en tabula rasa, en oskriven tavla. Med detta menade han att människans referensram härleds endast från erfarenheter vilket ger Lockes syn en positivistisk ursprungspunkt. Locke menar även att normen för människan är att leva i fred, undvika våld och det menar han att vi gör majoriteten av våra liv. Syftet med detta arbete är att se huruvida Lockes och Hobbes teorier om människan kan appliceras på dagens samhälle. Hur karaktäriseras individen? Vilka likheter/skillnader finns det i de normer som uppskattas i dagens samhälle respektive de som filosofernas teorier grundar sig på. Hur passar dessa teorier in i dagens extrema motpolssamhälle? Val av metod och design Då detta kommer att bli ett arbete där jag jämför två filosofers arbeten med varandra kommer jag att använda mig av metoder från jämförande studier. Just varför det blir en studie är då jag kommer undersöka hur de båda teorierna kan appliceras på dagens samhälle utifrån de antaganden som görs i Gunilla Ladbergs, Hjärnan, flocken och ensamheten: om människans natur och det moderna livet. En jämförande studie grundar sig på tanken om att slutsatser om orsak och verkan kräver jämförelser och för att kunna jämföra krävs som känt minst två st. variabler, i detta fall två olika teorier om individen och hur de kan appliceras i dagens samhälle. 1 Den jämförande faktorn kommer att vara just de teorier som filosoferna har utformat kring individens uppförande och natur. Hur kan Hobbes respektive Lockes teorier appliceras på den moderna 1 Esiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikan, 2012, pp 108-109
respektive dåtida människan. För att citera Locke så är människan en Tabula rasa och är med detta en produkt av sina omgivningar vilket gör att vi beter oss väldigt annorlunda år 2014 i jämförelse med hur människor betedde sig under 1600-talet. Hobbes däremot menade att vi alla är egoister och styrs av anarkiska beteendemönster om det finns en avsaknad av en suverän där människorna befinner sig. 2 Litteratur: Att fråga och att Svara, Jan Teorell, Torsten Svensson, Metodprktikan, Peter Esiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wängnerud. Leviathan, Thomas Hobbes An Essay concerning Human Understanding, John Locke Hjärnan, flocken och ensamheten : om människans natur och det moderna livet, Gunilla Ladberg Alternativa metoder Ett alternativ till en jämförande fallstudie är Kvalitativ textanalys då jag grundar arbetet på två litterära verk. En kvalitativ textanalys skulle innebära mer fokus på terminologin samt att plocka ut det väsentliga i Leviathan och An Essay on Human Understanding. För att göra detta är en effektiv metod att ställa frågor till texterna, vilka argument vilar den centrala handlingen på och med detta även vilka argument stödjer den teori, jag som författare till arbetet, utformat. Det finns två typer av frågor att ställa, dessa är frågor som syftar till att antingen systematisera innehållet i respektive text och sådana som kritiskt granskar innehållet. Jag hade valt systematiserande frågor för att organisera den fakta från litteraturen som är aktuell i mitt arbete. 3 Detta skulle även fungera på så sätt att de relevanta argument som kan plockas från filosofernas verk analyseras i relation till argument från Ladbergs Hjärnan, flocken och ensamheten. Genom det skulle jag kunna se hur filosofernas teorier kan appliceras på dagens moderna individ. Ytterligare en metod som skulle ha varit effektiv i ett arbete som undersöker filosofers teorier är just en teoriprövande studie. En sådan skulle ha fokuserat på att pröva just de teorier som Hobbes och Locke skapat och på grund av det hade jag valt bort Ladbergs litteratur då den inte hade fyllt någon funktion. Jag hade även valt att kombinera detta med en kvantitativ enkätundersökning för att pröva de båda teoriernas validitet i samhället. Generalisering och avgränsningar Jag har valt Hobbes och Locke som grunden till mitt arbete då jag anser deras arbeten och teorier vara intressanta och värda en djupare analys. Arbetet fokuserar på människan och hur hon interagerar i samhället, på grund av detta har jag endast valt att använda mig av dessa delar respektive filosofs arbete. Jag kommer därav endast använda mig av Hobbes naturtillståndsteori med tillhörande fakta kring samhällskontraktet som känns relevant för att förstå teorin kring naturtillståndet. Jag kommer även av Locke endast använda hans teorier kring individen, vilka baseras på att människan är en social varelse till sin natur. 2 Hobbes Thomas, Leviathan, 2004 3 Esiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, 2012, pp 210-212
Då jag ska undersöka hur dessa teorier kan appliceras på dagens samhälle krävs extensiva generaliseringar, och trots detta kommer så kommer det självklart finnas spektrum av samhället som inte kan täckas av dessa teorier och antaganden. För att jag ska återkoppla till det moderna samhället har jag valt att använda mig av ett verk som är skrivet av Gunilla Ladberg, Hjärnan, flocken och ensamheten: om människans natur och det moderna livet. I denna bok behandlas dagens tekniska och omväxlande liv och hur människan och dess natur hanterar detta. -Resonemang kring källor Validitet och reliabilitet: För att se till validiteten av de källor jag valt så är det en subjektiv diskussion. Jag anser att dessa källor har en hög validitet i sammanhanget, de kommer att ge en intressant infallsvinkel på hur dagens individer fungerar i samhället. Reliabiliteten på de källor jag valt är hög. Locke och Hobbes är sedan länge erkända filosofer vars verk har påverkat stora delar av dagens institutioner. Självklart finns det utrymme att ifrågasätta deras teorier, observationer och eventuella forskningsprocesser men jag anser att deras omfattande inflytande under så många år ger legitimitet till både hög validitet och reliabilitet. 4 Verken som ligger till grund för metoddelen i uppsatsen är studentlitteratur och jag menar att den är pålitlig på grund av detta. Både Metodpraktikan och Att fråga och att svara är skrivna av pålitliga källor. Det förstnämnda verket är skrivet av författare där samtliga är professorer i statsvetenskap medan sistnämna är författat av docenter i statsvetenskap. Gunilla Ladberg är fil.dr. i pedagogik och har med det en stor kunskap i det område som hon har skrivit om vilket gör litteraturen reliabel. Teoriutveckling En teori ska kunna ge en förklaring till den frågeställning författaren för, i detta fall hur redan existerande teorier kring människan kan användas för att förklara människan i dagens samhälle. 5 Min teori baseras på dagens samhälle, individerna i detta samhälle och hur Lockes och Hobbes teorier om människan passar in här. Jag menar att trots de solidariska institutioner som samhället är uppbyggt på så är vi i grunden egoister, precis som Hobbes menar. Då Locke och Hobbes är varandras motsatser när det gäller teorier kring samhällskontrakt och naturliga lagar. Jag har valt att använda deras teorier som begrepp att applicera på det unika fenomen jag valt att studera, den moderna solidariska individen i kontrast till vad som ligger i människans natur. 6 Hur än grymt detta må låta menar jag att exploatering är en del av människans natur, med det sagt stödjer jag Hobbes filosofi om att i naturtillståndet råder anarki i form av: "bellum omnium contra omnes", allas krig mot alla. Detta är självklart i det moderna samhället inte ett alternativ för att se anarkin i sin allra renaste form, men jag anser att det finns kausalsammanband mellan Hobbes teorier och människans beteende i dagens samhälle. Med detta sagt så är min teori att människan, trots teorier likt Lockes som framhåller våra medmänskliga och solidariska sidor, är egoistisk och vinningslysten även idag. Tryckta källor: 4 Teorell, Svensson, Att fråga och att Svara, 2012, pp 55-59 5 Teorell, Svensson, 2012, pp 37 6 Teorell, Svensson, 2012, pp 41
Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. Tredje Upplagan (2007 samt 2010) Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB Ladberg G. Hjärnan, flocken och ensamheten: om människans natur och det moderna livet, 2014, Gunilla Ladberg Pedagogik & Språk Locke J. An essay concerning human understanding Teorell J, Svensson T. Andra upplagan (2012), Att fråga och att svara Samhällsvetenskaplig metod, Malmö: Liber AB Hobbes T. Leviathan, 2004, Bokförlaget Diadalos AB