Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-02-25 Dnr: 2012/530-BaUN- 027 Barn- och ungdomsnämnden Peer Asistance program för Västerås stads skolverksamheter Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner att programmet för Kollegialt lärande ska erbjudas till de skolor som önskar delta. Programmet har tidigare beskrivits under det amerikanska namnet Peer assistance programe vid nämndens sammanträde 2012-12-12. Om intresset blir så stort att alla skolor inte kan erbjudas deltagande direkt ska en plan för gnomförande tas fram där skolor med särskilda behov prioriteras. Ärendebeskrivning Skolverket beskriver kollegialt lärande som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Mot bakgrund av detta har proaros genomfört ett pilotprojekt för framtagande av en modell som är anpassad för Västerås stads skolor. Under december 2011 till januari 2012 har underlag för klassrumsobservationer tagits fram. Ett pilotprojekt har genomförts med 23 lärare på 9 grundskolor. Syftet med programmet för kollegialt lärande, alltså att lära från de bästa pedagogerna för att på bred front: förbättra elevernas studieresultat ge alla elever lika möjligheter att uppnå goda resultat utarbeta en systematik i att ständigt utveckla det pedagogiska arbetssättet Duktiga ämnespedagoger med rätt ämneskompetens ska utses och utbildas för att kunna delta i programmet för kollegialt lärande. De ska kunna vara rektorerna behjälpliga i att höja undervisningskvaliteten inom skolområdet, men också bistå andra skolområden. Tjänsterna ska kunna ses som en möjlig karriärväg. Projektet föreslås finansieras via utvecklingsmedel och budgetreserv. Bilagor Förslag till ett Program för Kollegialt lärande i Västerås stads skolverksamheter 2012/530-BaUN Skickad av: Erik Wässing - aw546
VÄSTERÅS STAD Förslag till ett Program för Kollegialt lärande i Västerås stads skolverksamheter Irene Ekström/Majvor Mårts 2013-02-18 Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer
Bakgrund Enligt Skolverket är ett kollegialt lärande en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling och publicerade detta på hemsidan om forskning i skolan i mars 2012. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan idag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. Lärare arbetar ofta ensamma i undervisningssituationer och många saknar en regelbunden återkoppling som ger möjlighet till pedagogisk reflektion. I John Hattie s metastudie om vad som påverkar elevernas lärande utgör läraren och lärarens undervisningsmetoder en viktig faktor som kan förändras. Lärarens ledaregenskaper är betydelsefulla för hur läraren kan skapa struktur och ordning i klassrummet. Hur läraren kan skapa en pedagogisk miljö som främjar goda sociala relationer och organisera undervisningen som främjar elevernas lärande och utveckling är en annan viktig del i lärares arbete som finns med i Hattie s studie. Under 2012 har ett pilotprojekt genomförts på 9 grundskolor och 23 lärare har deltagit i att använda en modell för kollegialt lärande. Modellen bygger på Charlotte Danielsson s Framwork for proffessional Practice. Att lära ut är en mycket komplex aktivitet, bestående av olika områden av kompetenser, som läraren behöver utveckla för att bli expert. För att fånga dessa kompetenser har Charlotte Danielsson delat upp lärande i fyra olika områden eller domäner. 1. Planering och förberedelse: hur organiserar läraren innehållet och vad förväntas eleven lära sig 2. Klassrumsmiljö: interaktionen i klassrummet 3. Lärandet: själva undervisningen och elevens engagemang 4. Professionellt ansvarstagande: lärarens ansvartagande utanför klassrummet. Framgångsfaktorer Resultatet av pilotprojektet visade att det fanns ett antal framgångsfaktorer. Lärare på skolor som hade högre måluppfyllelse hade flertalet av dessa faktorer uppfyllda till skillnad hos lärare på skolor med lägre måluppfyllelse som endast hade några av dessa faktorer uppfyllda. Engagerade lärare Relationellt ledarskap Lärarna jobbade i arbetslag runt ett antal elever, de satt tillsammans och kunde snabbt informera varandra om eleverna. Lärarna hade en mycket nära och mjuk attityd till sina elever, såg varje individ utifrån sina förutsättningar och tyckte inte att eleverna var jobbiga eller besvärliga.
Höga förväntningar Positiv förstärkning Öppenhet/involvering Gemensamt ansvar Tydlig struktur Tydliga mål och syften Utvärderar tillsammans Lärarna hade höga förväntningar på att alla elever skulle klara sina uppgifter i och med att de differentierade alla arbetsuppgifter efter vilket mål eleven satsade på. Lärarna påpekade ofta och tydligt när någon elev gjorde något bra och negligerade vissa negativa beteenden eller pratade enskilt med den eleven om detta. Det fanns ett väldigt öppet klimat mellan lärarna och mellan lärare och elever. Lärarna gjorde stor del av planeringen tillsammans med eleverna så att de kände stor delaktighet. Detta gällde också om eleverna kom med förslag eller ändringar. Lärarna tog ett stort ansvar för elevernas hela skolsituation. De hade arbetat fram gemensamma normer och samverkade om det inte var något som fungerade både vad gällde studiesituationen som den sociala samvaron. Lärarna hade kommit fram till vissa gemensamma temaområden som eleverna tyckte var lustfyllda. De hade schematider uppskrivna på tavlan att hänvisa till. När eleverna arbetade självständigt viskade lärare och elever till varandra för att inte störa. Tydlig början och slut på lektionen, det förekom inget indroppande av elever i efterhand. Läraren kollade att eleverna visste vad som gällde både i sitt eget ämne och för nästa lektion vid lektionens slut. Lärarna hade utarbetat och gick igenom med eleverna kontinuerligt vilka mål de arbetade med och vilka kunskapskrav som gällde. De kollade noga av vid lektionens slut vad som hunnits med och att eleverna visste vad de skulle fortsätta med. De satte in sitt ämne i ett större sammanhang. Lärare och elever utvärderar helt kort vid lektionens slut om vad de gjort och gör en större utvärdering när hela arbetet är genomfört. Detta skedde både skriftligt och muntligt, enskilt och i grupp. De engagerade lärarna arbetade tillsammans och tog ett gemensamt ansvar, de hade erfarenhetsutbyte och ett reflekterande förhållningssätt som enligt Scherp är avgörande för att ta vara på de erfarenheter som sker och omsätts i handling jämfört med lärdomar som förmedlats av andra. Ett relationellt ledarskap där varje individ blir sedd och att undervisningen genomförs med stor delaktighet och utifrån varje individs inre motivation som drivkraft ger ökad vilja till lärande (Scherp, 2003). Lärare hade tydliga mål och syften med sin undervisning. De återkopplade för att synliggöra vägen mot målet som enligt Giota är ett sätt för individen att kunna se sina egna framsteg och att utvecklingen går framåt (Giota, 2002). Den bästa undervisningen sker när den är flexibel och individuellt anpassad, där flera metoder används för lärande (Grosin, 2003).
Vi har dock sett några områden som kan utvecklas ytterligare: Elevinflytande Början och avslut Lust att lära Reflektion över lärande Återkoppling och lärande Eleverna skulle kunna vara mycket mer involverade i planering för att känna större delaktighet men framförallt för att förstå målen och kunna ta större ansvar för sitt eget lärande. Undervisningspass som kännetecknas av en tydlig början och slut där lärarna handledde eleverna att kort säga vad som gjorts och vad de ska göra härnäst hade ett större fokus på inlärning och mål. De lärare som gav eleverna möjlighet till större delaktighet hade oftast mer variation på metoder som de arbetar efter och som leder till större lust att lära. Fler lärare skulle kunna arbeta med samarbetsinlärning och grupprocesser. De lärare som arbetade med detta hade oftast mer involverade elever, de planerade och reflekterade tillsammans om hur det hade gått och vad de hade lärt sig. Genom att reflektera över processen får eleverna förståelse över hur de lär och vilken inlärningsstil de använder och som ökar deras förståelse inför nästa moment. Lärare och elever skulle kunna arbeta mer medvetet med vad de lärt sig kring varje avsnitt, och koppla lärandet till målen och vad de uppnått. Eleverna själva kan anlysera och kommentera varandras arbeten både muntligt och skriftligt. Använda olika metoder, för självvärdering och fortsatt inhämtning av kunskaper som att komplettera prov eller göra sammanfattningar. Vi behöver reflektera mer tillsammans om hur det går och vad eleverna lärt sig. Enligt Scherp ökar elevernas förståelse av sin omvärld genom utmanande möten mellan elevers erfarenhetsvärld och de ämneskunskaper som skolan bidrar med. För att nå fram till lust att lära och få ett större elevinflytande bör enligt Hattie lärarens förhållningssätt måna om intellektuella krav, utmaningar som föder intresse, engagemang och högre nivåer av tänkande som gör att eleverna vill investera i sitt eget lärande. För att öka elevers prestation och lärande ska enligt Grosin återkopplingen alltid utgå från elevens framgång och möjligheter till ständig rörelse mot bättre resultat. Hur processen kommunicerats pro Aros verksamhetsmodell, där pilotprojektets upplägg för Kollegialt lärande ingick i ledarskapsdelen, presenterades vid ledarskapsdagarna för grundskolans och gymnasieskolans rektorer samt förskolechefer 21-22 september. Där framkom önskemål om att genomföra detta program som stöd för lärarnas utveckling och ökad måluppfyllelse. Viktigt att detta blir ett komplement till rektors pedagogiska ledarskap. Resultatet av pilotprojektet presenterades sedan vid ledarforum i december och januari för både grundskolans och gymnasieskolans rektorer. Det framkom önskemål om fortsatta besök med klassrumsobservationen och även att gymnasieskolan ska ingå i projektet. Dessutom skall ett försök med utveckling av hela arbetslaget ske på en grundskola. Där kommer upplägget ske med dialog i grupp och gemensamma reflektioner utifrån analysschemat. Ev. tillkommer uppföljande lektionsbesök för individuell återkoppling. Fortsatt besök där rektorer och lärare vill få stöd i utvecklingsprocessen kommer att erbjudas. Pilotprojektet har
också presenterats vid Barn och ungdomsnämnden samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Det framkom önskemål om att ta fram en mer detaljerad beskrivning av programmet för Kollegialt lärande. Programmet har tagits fram i samråd med de fackliga representanterna för lärare och skolledare utifrån dialog vid ledarforum. Syfte/avgränsningar Det övergripande syftet med ett program för kollegialt lärande är att starta en process till en kultur som kännetecknas av att lärare lär av varandra och utvecklar den pedagogiska verksamheten utifrån det som sker i det dagliga arbetet. Lärare måste själva bestämma om de vill ha kollegavägledning för att vara mottagliga och vilja arbeta aktivt med sin egen utveckling men rektor behöver motivera och inspirera lärare vid medarbetsamtal till detta. I förlängningen kan programmet leda till: Att förbättra elevernas studieresultat Att ge alla elever lika möjligheter att uppnå goda resultat Att utarbeta en systematik i att ständigt utveckla det pedagogiska arbetssättet Programmet är planerat att pågå under 2013 2014 med möjlighet till förlängning ytterligare ett läsår för grundskolan och gymnasiet. Projektledare förläggs till skolstrategiskt stöd under tiden som projektet pågår. Effektmål Programmet kollegialt lärande ska bidra till ökad måluppfyllelse. 10 st. lärare från gymnasiet och 10 st. från grundskolan blir kollegavägledare på 20 % av sin tjänst. Programmet gör att ca.400 lärare får ta del av kollegial vägledning. En lärandevänlig kultur skapas, där antalet kollegiala samtal om undervisning och besök på varandras lektioner ökar. De lärare som fått kollegial vägledning känner sig mer än nöjd med stödet. Organisation och roller Projektet är en försöksverksamhet som ska pågå under 1,5 år, med möjlighet till ytterligare förlängning 1 år. Försöket genomförs på grundskolan och gymnasiet. Efter försöket och genomförda utvärderingar tas ställning till eventuell fortsättning. Det har framkommit önskemål att omarbeta analysschemat så att det bättre passar även för förskolans medar betare, vilket vi ser är fullt möjligt och skulle kunna ingå i projektledarens uppdrag. Det förutsätter att projektledaren har erfarenhet från förskola och grundskola. Styrgrupp I styrgruppen ingår beställare från Skolstrategiskt stöd, verksamhetschefer för grundskolan och gymnasiet samt projektledare. Kontakt är tagen med Mälardalens högskola för att möjliggöra en samverkan i projektet.
Projektgrupp I projektgruppen ingår projektledare och utvecklingsledare för grundskola och gymnasium. Projektledare Projektledare utses av verksamhetscheferna. Tillsammans med skolans rektor ska projektledaren Se över måluppfyllelsen och hur det på bästa sätt kan stödja utvecklingen av elevers lärande. Vara vägledare, rekrytera, utbilda, stödja och dra lärdomar av Kollegavägledarna. Samverka med övriga utvecklingsinsatser samt göra skolbesök. Anordna utbildning för Kollegavägledarna i coaching, lärande samtal och ge återkoppling utifrån analysschemat. Ge stöd till Kollegavägledarna i sin nya roll genom regelbundna träffar i lärgrupp. Leda lärande samtal i lärgrupper utifrån de möjligheter och svårigheter som de upplever i att vara kollegial vägledare. Stödja rektor i det fortsatta arbetet att införa kollegialt lärande på den egna enheten. Kollegavägledare Lärare får del av sin tjänst med uppdrag som kollegavägledare. De ska med pedagogisk skicklighet starta en process mellan sig själv och lärare, där de ges möjlighet att reflektera över lärandet och mötet med eleven. Det är viktigt att lärare som arbetar som kollegavägledare också själv är förankrad i egen undervisning. Kollegavägledarens uppdrag: Ställa coachande frågor och vara en förebild. Komma med förslag på förändring och praktiska lösningar utifrån egen erfarenhet. Genomföra observationer, återkoppling i reflekterande samtal utifrån analysschema. Dokumentera de nya lärdomar som uppkommit och synliggöra skolans framgångsfaktorer och vad som kan utvecklas på kort och/eller lång sikt. Resonera över pedagogisk utvecklingsnivå, nulägesanalys och utvecklingsområden/pedagogisk idé. Arbeta för en förändrad kultur för ett fortsatt kollegialt lärande på den egna enheten och vara ett stöd till rektor i pedagogiskt ledarskap och utveckling. Kollegavägledarna rekryteras från de kommunala skolorna. En kravprofil för kollegavägledare tas fram och urvalet sker efter samråd med rektorerna. 20 % av sin heltidstjänst förläggs till uppdraget inom en begränsad tid. Rekrytering av 10 lärare från grundskolan och 10 lärare från gymnasiet sker under våren.
Omfattning och tidplan 1,5 år + 1år Budget 2013 2014 Projektledare 0,6 miljoner 0,3 milj 0,3 milj Lärare gr 1,0 milj 0,5 milj 0,5 milj Lärare gy 1,0 milj 0,5 milj 0,5 milj Totalt 2,6 milj Medfinansiering skolan 0,3 0,3 50% av projektledare 0,6 milj Referenslitteratur Berg, G.,Grosin, L., Scherp, H-Å. (2003) Skolutvecklingens många ansikten Myndigheten för skolutveckling: Kalmar Giota, J. (2002) Skoleffekter på elevers motivation Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg 7 nr 4 s 279 305 issn 1401-6788 Hattie, J. (2011) Synligt lärande (Håkansson, J. övers.) Sveriges kommuner och landsting: Modintryckoffset Scherp,H-Å. (2003) PBS, Problembaserad skolutveckling. Karlstad: Universitetstryckeriet Scherp, H-Å. (2007) Lärande och skolutveckling Karlstad: Universitetstryckeriet