Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell förändring respektive procent av arbetskraften 15-74 år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken
Inflationen för låg 2 1,5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 2 1,5 1 1 0,5 0,5 0 0-0,5-0,5-1 12 13 14 15-1 Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Punkterna visar utfall för april. Källa: SCB
Fortsatt expansiv penningpolitik Köper mer statsobligationer 40-50 mdr t.o.m. september Sänker räntebanan Reporäntan kvar på -0,25 Anm. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken
Viktigt att värna inflationsmålet Har skapat stabila spelregler för pris- och lönebildningen sedan 90-talet Man ska kunna lita på att inflationsmålet uppfylls Skapar förutsättningar för en god och långsiktigt hållbar tillväxt
Orosmoln Centralbanker i otakt?? Låg inflation länge. Hur snabbt stiger inflationen?? Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången Osäkerhet kring utvecklingen i omvärlden
Riskerna ökar med låg ränta under en lång tid Hushållens skuldsättning en risk för svensk ekonomi Skuggbanksektorn växer
Hushållens skuldsättning Anm. Procent av disponibel inkomst. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken
Skuldsättning: var hittar vi balansen? Risker för samhällsekonomin Välfärdsvinster av krediter
Tidigare små incitament att amortera Förmånligt att spara genom att investera i finansiella tillgångar Låg volatilitet på bostadsmarknaden Högt pensionssparande Fördelaktigt skattemässigt Låg ränta
Skuldsättningen skiljer sig åt mellan olika grupper 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Anm. Procent. Källor: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken
Verktygslåda för att hantera riskerna med hushållens skuldsättning Efterfrågan på lån Amorteringskrav Bolånetak Skuldkvotstak Utbudet av lån Generella permanenta kapitalkrav Kontracykliska kapitalbufferten Sektorvisa kapitalkrav Tak för skuldtjänstkvoten Kvar-att-leva-på-kalkyler (KALP-kalkyler) Räntebindningstider
Stor exponering mot de finansiella marknaderna bland hushåll 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 23% 15% 8% 11% 6% 15% 0 Likvida medel & inlåning Fonder (direktsparande) Pensionssparande utöver fondförsäkring Noterade aktier & strukturerade produkter Premiepension + fondförsäkring Onoterade aktier Anm. Hushållens finansiella tillgångar 2014, miljarder kronor. Källa: SCB
Jakt på avkastning påverkar fondsparandet? 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 Penningmarknadsfonder Övriga fonder 3-månader Stibor Anm. Månatliga fondflöden som andel av fondförmögenhet, procent. Källor Fondbolagens förening och Macrobond
Skuggbanksektorn växer i Sverige Övriga finansinstitut 498 Penningmarknads -fonder 105 Obligationsfonder 123 Blandfonder 317 Värdepappersbolag 12 Värdepapperiserings -institut 4 Övriga fonder inkl. hedgefonder och vissa ETF:er 484 Övre gräns svenska skuggbanksektorn: 1500 miljarder kr Anm. December 2013, miljarder kronor. Källa: Hansson, Oscarius & Söderberg (2014) Skuggbanker ur ett svenskt perspektiv, Sveriges Riksbank
Ställer ökade krav på företagsobligationsmarknaden 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Anm. Genomsnittlig månatlig emissionsvolym, miljarder kronor. Statistiken innehåller data till februari 2015. Med lägre kreditvärdighet, high-yield på engelska, avses obligationer med ett kreditbetyg som är lägre än BBB-. Källa: Dealogic
Sammanfattning Fortsatt expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga Viktigt att värna inflationsmålet Hushållens skuldsättning utgör en risk Åtgärder behövs Jakt på avkastning leder till strukturella skiften i finansiella placeringar Övervaka risker i hela det finansiella systemet, inkl. fonder
Tack!
Extrabilder
Extra: Hushållens skuldsättning
Stigande bostadspriser Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: Valueguard
Stor andel rörliga lån Anm. Procent, andel bolån. Källa: SCB
Skuldkvot för hushåll med bolån per kommun Anm. Procent. Källa: Riksbanken
Hushållens tillgångar har ökat 700 600 500 400 300 200 100 0 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 Totala tillgångar Reala tillgångar Finansiella tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Anm. Procent av disponibel inkomst. Källor: SCB och Riksbanken
Bolåneräntor till hushåll i Sverige Anm. Procent. Källa: SCB
Förändring av konsumtionen bland danska hushåll vid olika skuldkvoter 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6-8 -8-10 -10 0 100 200 300 400 500 600 700 Anm. Minskning av konsumtion/disponibel inkomst. Diagrammet visar hur konsumtion som andel av inkomst hos olika högt skuldsatta danska hushåll utvecklades mellan 2007-2009. Källa: Andersen et al, Danmarks nationalbank (2014)
Extra: Företagsobligationer
Likviditeten på marknaden för företagsobligationer kan ifrågasättas 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 okt-14 jan-15 apr-15 Företagsobligationer Statsobligationer Bostadsobligationer Anm. Månatlig omsättning på sekundärmarknaden i förhållande till utestående volym. Källa: Riksbanken
Allt fler obligationer med negativ kupong 300 250 252 300 250 200 200 150 150 100 110 93 100 64,7 65 50 38,9 50 0 +3 till -10-11 till -20-21 till -30-31 till -50 < -50 Okänt Nivå på Stibor 3-månader då kupongen blir negativ (räntepunkter) Banker och bostadsinstitut Icke-finansiella företag Kommuner och landsting 0 Anm. Miljarder kronor. Stibor 3-månader - 20 rp. Källa: SVDB
Andra finansinstitut litet i Sverige i global jämförelse 400 350 I förhållande till BNP 300 I förhållande till banksystemet 250 200 150 100 50 0 USA Euroområdet Storbritannien Globalt (i FSB) Sverige Anm. 2013, procent. Källor: FSB och SCB
Extra: Penningpolitik när räntan är nära noll
Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Penningpolitiken kompletteras med andra åtgärder De mest närliggande alternativen för Riksbanken: Negativ reporänta Köp av statsobligationer Lån till företag via banker Valutainterventioner