Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport 2015/2016 Gymnasiesärskolan Beslutad Lindesberg 20160818 Reviderad 20160920 1
Systematiskt kvalitetarbete gymnasiesärskolan Kvalitetsrapport 2015-2016 1. GRUNDFAKTA Särskolans organisation inom Lindesbergs kommun består av både grundsärskola och gymnasiesärskola som leds av en rektor. 1 januari 2016 genomfördes ett rektorsbyte inom särskolan. Utöver elever från Lindesbergs kommun tar gymnasiesärskolan emot elever från Ljusnarsberg kommun och Nora kommun som behöver gymnasiesärskola. Elev från annan kommun kan också komma i fråga vid speciella omständigheter. Gymnasiesärskolan är integrerad i Lindeskolans gymnasieskola som ligger i Lindesberg. Det finns två olika huvudinriktningar, individuella programmet och nationella programmet. De olika programmen huserar i två olika byggnader på skolan. På individuella programmet erbjuds följande programinriktningar: Verksamhetsträning (VTR) Yrkesträning (YTR) På nationella programmet erbjuds följande programinriktningar: Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för hälsa, vård och omsorg Programmet för samhälle, natur och språk. Samtliga uppgifter gäller för den 15 okt. - Gymnasiesärskola inriktning individuella programmet - 7 st elever (4 st från Lindesberg, 2 st från Nora, 1 st från Stockholm) - 4 pojkar och 3 flickor, varav 2 elever med annan kulturell bakgrund. - 1,4 tjänster lärare - 100 % lärare med högskoleexamen 2
Samtliga uppgifter gäller för den 15 okt. - Grundsärskola inriktning nationella programmet (placering Lindeskolan) - 9 st elever (7 från Lindesberg, 1 från Nora, 1 från Ljusnarsberg) - 7 pojkar och 2 flickor - 2,95 tjänster lärare - 100 % lärare med högskoleexamen Utöver ovan personalbeskrivning finns lärare med praktiskt estetisk inriktning, ämnes- och yrkesinriktade lärare som har sin huvudanställning på Lindeskolans gymnasieskola eller som arbetar inom särskolans organisation. Det finns också ett antal elevassistenter inom särskolan utifrån elevers och verksamhetens behov. Elevassistenterna stödjer eleverna både i undervisningssituationer och i andra sammanhang där behov finns. 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Då gymnasiesärskolan är integrerad på Lindeskolan gymnasiekola har man här långt följt Lindeskolans plan mot diskrimerande och kränkande behandling trots att den verksamheten har en annan skolledning med och olika elevhälsoteam. Utgångspunkten för undervisningen inom gymnasiesärskolan är att utbildningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov där eleven känner trygghet och möjlighet till gemenskap. Inom gymnasiesärskolan är elevernas förutsättningar att på ett medvetet sätt hantera frågor inom området normer och värden varierande. Många gånger när elever inte agerar inom de ramar som man förväntar sig har de inte förmågan att hantera olika situationer som uppstår utifrån sina personliga förutsättningar. Utöver klassgemensamt arbete gällande värdegrundsfrågor som grund arbetar därför personalen hela tiden aktivt med varje enskild elev för att hjälpa eleven att befästa ett bra agerande gentemot sin omgivning. Värdegrundsarbetet går i huvudsak ut på att öka förståelsen för varandra och de olikheter som finns samt att alla är lika mycket värda. Personalen har kontinuerliga samtal inom arbetslagen gällande normer och värden samt strävar efter att ha ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med eleverna, allt för att underlätta och tydliggöra för eleverna vad de kan förvänta sig i sina vardagliga kontakter med all personal. Under ht 2015 genomförde eleverna på nationella programmet en kombinerad trygghetsvandring och enklare trivselenkät med stöd av personalen. Eleverna på individuella programmet genomförde bara en enklare trivselenkät som användes som grund i samband med utvecklingssamtalen. På individuella programmet genomfördes ingen trygghetsvandring utifrån att personal alltid finns med eleverna samt att det är svårt för eleverna att berätta om hur de upplever gällande otrygghet, något som personalen istället får bedöma utifrån elevens agerande. 3
Utifrån personalens bedömning gör elevernas komplexa förutsättningar att det är svårt att genomföra trygghetsvandringar och enkätundersökningar som ger ett resultat som kan ge ett rättmätigt underlag att dra slutsatser av då de inte går att genomföra utan personalens stöd. Inga föräldraenkäter har genomförts gällande elever på gymnasiesärskolan. Föräldrar som har kontaktat verksamheten med frågor som går att knyta till brister i verksamheten inom området normer och värden har varit ytterst få och gällande frågeställningar som inte varit komplicerade. Resultat: Nationella programmets trygghetsvandring och trivselenkät visar följande: - Alla tycker att klassrum, gymnastiksal, matsal och skolgård fungerar bra. - Toaletterna närmast vårt klassrum i A-huset upplevs som stökiga och ostädade av några elever. De väljer att inte gå på toaletten vissa dagar. - Matsalen upplevs vid vissa tillfällen som stökig med matrester och tallrikar, glas och bestick kvarlämnande på borden. - Eleverna känner sig trygga i klassrum och hittar dit de behöver på skolan. - Ingen känner sig retad eller retar någon annan. - Om eleverna känner att de vill prata med någon om viktiga saker kan alla namnge en eller flera personer de kan gå till. - I det stora hela känner eleverna sig trygga och nöjda med sin skolsituation. - Ingen uttrycker att det finns otrygga platser eller miljöer på skolan. Analys: Det finns inget statistiskt säkerställt underlag att göra en analys av. Enklare elevundersökningar och personalens uppfattning och slutsatser av den verksamhet som bedrivs får ligga till grund för de slutsatser som kan dras. Detta är inte tillfredsställande då det blir svårt att få ett underlag som är tillräckligt underbyggt för att kunna dra slutsatser och över tid kunna följa verksamhetens kvalitet och utvecklingsresultat. Att gymnasiesärskolan följt Lindeskolans plan mot diskriminerande och kränkande behandling är inte helt lyckat. Bl.a. har inte särskolan samma elevhälsoteam även om vissa funktioner används på båda enheterna. Särskolans elever har specifika behov som inte möts i gällande plan och delaktigheten i framtagandet av planen är heller inte tillfredsställande. Särskolan bör ha en egen plan mot diskriminerande och kränkande behandling som i sig förhåller sig till den skola man är integrerad på ett sätt som matchar varandra då man ingår i ett större sammanhang i många situationer. Utifrån tillgängliga underlag syns en tendens att eleverna känner sig trygga i skolan, får ett bra bemötande av personalen och att det är arbetsro. Situationen som råder med toaletter och matsal gynnar inte elevernas inlärningssituation och behöver lösas tillsammans med Lindeskolans gymnasieskola. Det är uppenbart att personalens förhållningssätt gentemot elever har en stor betydelse för hur eleverna både upplever och kan bidra i skolan inom området normer och värden. 4
Åtgärder: - Ta fram en egen plan mot diskriminerande och kränkande behandling som förhåller sig på ett naturligt sätt till den plan som gäller för den skola man är integrerad på för att eleverna fortsättningsvis ska också ska vara trygga överallt på skolans område. - Ta fram ett enkätunderlag riktat till elever som fungerar för dem och deras förutsättningar att besvara. - Personalen fortsätter arbetet med att skapa ett gemensamt förhållningssätt baserat på lågaffektivt bemötande med boken beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén som självstudiematerial. - Insatser för att ordna upp situationen gällande toaletter och matsal behöver göras och följas upp under hela läsåret 2016/2017. 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Grundläggande för utbildningen är att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov för att få dem att känna trygghet och möjlighet till gemenskap, grunder som är bärande för att lyckas med sin kunskapsutveckling utifrån läro- och kursplanernas mål. Grunden i detta är att varje elev har en arbetsplats där den känner sig trygg och hemmastadd, har en individuell studieplan där det framgår vilka konkreta mål eleven har. Det är viktigt att dessa mål tydliggörs för eleven utifrån elevens förmåga och förutsättningar. Målen ska kontinuerligt utvärderas och förnyas utifrån hur de uppnåtts. Varje elev har ett individuellt anpassat schema och undervisningen sker individuellt eller i mindre grupp i lugn takt med lämpliga hjälp-och läromedel. Inom de olika programmen finns olika lösningar för att få till undervisningen. Specifika ämnes- eller yrkeslärare tas in från Lindeskolans gymnasium och eleverna på nationella programmen läser vissa delar av utbildningen integrerade i gymnasieskolans ordinarie undervisning eller anpassat på individnivå. Resultat: Alla elever som har följt kursplanerna för gymnasiesärskolan har uppnått målen. Elevunderlaget i de olika undervisningsenheterna är för litet för att måluppfyllelsen ska kunna presenteras på ett mer detaljerat sätt i denna kvalitetsrapport. Integrering av elever från nationella programmet som läser vissa delar av sin utbildning i den ordinarie gymnasieskolan har varit lyckad. Det gäller både för att vi därmed har lyckats att få till anpassade program för varje elev samt att de kunnat delta i gymnasieskolans ordinarie undervisningsgrupper och därmed fått arbeta tillsammans med elever som tillhör en annan målgrupp. Särskolans elever har upplevt detta positivt och personalens bedömning är att det har gynnat elevernas kunskapsutveckling. En första kartläggning gällande hur IT används som ett viktigt redskap när det gäller att förbättra elevernas möjligheter att nå målen visar att det inte finns någon tydlig struktur och plan inom särskolan. Det handlar om personalens inställning och kunskaper om IT som lärverktyg i undervisningen vilka förutsättningar en elev får. Analys: Det är bra att eleverna inom gymnasiesärskolan når målen, men ambitionsnivån med den undervisning som erbjuds måste vara högre än så. Det saknas tydliga redskap för 5
pedagogerna inom särskolan att använda när det gäller att kartlägga och planera elevernas kunskapsutveckling både på grupp- och individnivå. Sådana gemensamma verktyg inom hela särskolan är viktiga för att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar och behov under hela sin skolgång. Det handlar om verktyg som är kvalitativt bra, ex lokala pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner och bedömningsmatriser. Behovet av en gemensam IT-strategi är också stort då IT ger just särskolans målgrupp stora möjligheter när det gäller att underlätta inlärning och redskap som kan underlätta vardagen också efter avslutad skolgång. Ledarskapet i klassrummet är ett viktigt område som ständigt behöver stödjas och utvecklas. En trygg ledare i klassrummet ger särskolans målgrupp större möjligheter att lyckas ta till sig undervisningen. För all personal är det centralt att den specifika yrkeskompetenen utifrån uppdraget förtydligas och ges möjlighet till kompetensutveckling så att eleverna får rätt stöd i undervisningen. Åtgärder: Utifrån krav och förväntningar i läroplan och kursplaner arbeta fram och använda gemensamma verktyg när det gäller pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner och kunskapsbedömning. Framarbetade pedagogiska verktyg ska ge bättre möjligheter till bra samarbete med vårdnadshavare eller motsvarande när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Pedagogerna ska utveckla sitt ledarskap i klassrummet. Upprätta en IT-plan. Förtydliga och utveckla yrkeskompetensen gällande assistentrollen, teckenstöd och kunskapen om utvecklingsstörning/autism. Fortsätta att utveckla samarbetet med Lindeskolans gymnasium och deras utbud när det gäller utbildning. 2.3 Elevinflytande och demokrati (inkl samverkan skola-hem) Inom gymnasiesärskolan är elevernas förutsättningar att på ett medvetet sätt vara delaktig när det gäller elevinflytande och demokrati är varierande och därför en utmaning för skolan. Personalen jobbar utifrån att eleverna får göra egna val efter sin förmåga, ofta baserat på två eller flera valmöjligheter vid t.ex. lektioner eller andra aktiviteter. På individuella programmet har man också försökt att föra in klassråd 1 gång/månad som ett steg att utveckla elevernas möjlighet till inflytande och demokrati, något som har varit svårt att genomföra utiifrån den befintliga elevgruppens förutsättningar. Eleverna på gymnasiesärskolan, som nämns under 2.1, genomförde t.ex. en trygghetsvandring och en enkätundersökning under Ht 15 där de aktivt fick genomföra en demokratisk process som också tränar dem i elevinflytande. 6
Resultat: Nationella programmets trivselenkät innehöll inga frågor som riktar sig till att ta reda på hur eleverna upplever sin möjlighet till elevinflytande och att vara delaktig i demokratiska processer. Detta är inte bra så här är det viktigt att enkätunderlagen till kommande läsår ger eleverna en bra möjlighet att lämna sina åsikter. Personalen på gymnasiesärskolan upplever att de har ett bra samarbete med vårdnadshavare eller motsvarande och baserat på vardagskontakter och utvecklingssamtal. Kontakten med hemmen sker genom informationsbrev, kontaktböcker, mejl och telefon. Dessa verktyg ger en bra och väl fungerande kommunikation med vårdnadshavare eller motsvarande. Vid de tillfällen vårdnadshavare eller motsvarande på individuella programmet är inbjudna till olika evenemang är det god uppslutning bland föräldrar. Däremot har det varit sämre uppslutning på informationsträffar riktade till vårdnadshavare eller motsvarande. Till viss del kan detta förklaras med att en del elever är myndiga. Analys: Området elevinflytande och demokrati är ett svårt och utmanande område att jobba med när det gäller särskolans målgrupp. Förutsättningarna att vara delaktig inom dessa områden är olika för respektive individ. Det betyder att varje individ måste mötas på detta område utifrån sin förmåga, något som personalen upplever att de lyckas bra med. Då det inte finns några riktiga enkätresultat att basera slutsaster gällande hur vi lyckas inom området är det av vikt att vi utvecklar enkäter och arbetet med besvarande av enkäter i framtiden så att personalens upplevelser inte blir basen i bedömningen av hur skolan lyckas. Åtgärder: Skapa förutsättningar så att vi får full medverkan i elev- och föräldraenkäter kommande läsår. Kartlägga hur vi jobbar med elevinflytande, demokrati och samverkan med hem. 2.4 Enhetens egna prioriterade mål Inför läsåret 2015/2016 upprättades ingen lokal verksamhetsplan för särskolan. Resultat: Inom särskolan har det inte funnits någon tydlig gemensam vision att förhålla sig till i arbetet. Under vårterminen påbörjades ett gemensamt arbete med att ta fram en vision med målet att vara klar inför läsåret 2016/2017. Då inga enhetsmål har satts finns inga mål att ta fram något resultat av. Den kartläggning som tillträdande rektor genomförde under vårterminen 2016 ledde fram till att ett mål sattes under slutet av vårterminen. Målet är att hela särskolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt som baseras på lågaffektivt bemötande. Kurator och skolpsykolog inledde arbetet med en workshop tillsammans med all personal. boken beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén kommer att fungera som grund för utvecklingsarbetet som fortsätter under läsåret 2016/2017. Analys: Avsaknaden av en gemensam vision och en verksamhetsplan har påverkat både det praktiska arbetet och utvecklingsarbetet inom särskolan negativt. Däremot har det kartläggningsarbete av särskolans verksamhet som genomförts av rektor under vårterminen 2016 bidragit till att en gemensam vision och en tydlig verksamhetsplan för läsåret 2016/2017 kan tas fram. 7
Åtgärder: En gemensam vision för hela särskolan för läsåret 2016/2017 tas fram. En tydlig lokal arbetsplan för hela särskolan för läsåret 2016/2017 tas fram. 2.4 Skolinspektionens enkäter 2016 Elever och personal inom särskolan erbjöds inte att besvara skolenkäten. REKTORS SAMMANFATTNING Min bedömning som rektor är att gymnasiesärskolan erbjuder en bra verksamhet där eleverna känner sig trygga, att det är arbetsro, får ett bra bemötande av personalen och trivs. Bedömningar får till största del grundas på enkla enkätundersökningar och personalens uppfattning och slutsatser. Detta är inte bra när det gäller att säkerställa verksamhetens kvalitet och planera förbättringsområden. Personalens förhållningssätt gentemot elever och föräldrar är viktigt för att skapa en trygg skolmiljö. Ett arbete har påbörjats när det gäller att all personal i grunden ska ha samma förhållningssätt baserat på lågaffektivt bemötande. Eleverna inom gymnasiesärskolan når målen. Vi behöver dock höja ambitionsnivån när det gäller elevernas måluppfyllelse. Information om elevernas utveckling och lärande samt vårdnadshavares eller motsvarandes delaktighet i elevernas skolarbete behöver förbättras. Det behövs tydliga redskap för pedagogerna att använda sig av när det gäller undervisning, kartläggning och planering av elevernas kunskapsutveckling både på grupp- och individnivå. Det handlar om ledarskapet i klassrummet, lokala pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, bedömnings-matriser samt en gemensam IT-strategi Elevinflytande och demokrati är ett utmanande område att jobba med när det gäller särskolans målgrupp. Min uppfattning är att personalen lyckas bra när det gäller att skapa goda förutsättningar till delaktighet genom att anpassa för respektive elevs förutsättningar men vi behöver genomföra en fördjupad kartläggning för att se hur vi jobbar med elevinflytande, demokrati och samverkan med hemmen. Den kartläggning av särskolans verksamhet som jag genomfört under min första termin som rektor visar att avsaknaden av en gemensam vision och en verksamhetsplan har påverkat både det praktiska arbetet och utvecklingsarbetet inom särskolan negativt. Det är av största vikt att en gemensam vision och en tydlig verksamhetsplan för läsåret 2016/2017 tas fram. 8
1. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Följande prioriterade åtgärder för nästa läsår ska leda till förbättring i verksamheten som helhet: En gemensam vision för hela särskolan. En egen plan mot diskriminerande och kränkande behandling som förhåller sig på ett naturligt sätt till den plan som gäller för den skola man är integrerad på och som precis som för övriga skolor i kommunen följer kalenderår. En tydlig lokal arbetsplan för hela särskolan för läsåret 2016/2017. Full medverkan i elev- och föräldraenkäter kommande läsår - Enkätunderlag som fungerar för eleverna och deras förutsättningar. - Hitta former där föräldrar besvarar föräldraenkäten. En kompetensutvecklingsplan för personalen inom särskolan för perioden ht 2016 vårterminen 2019 tas fram. I planen ska följande saker finnas med: - Fortbildning och framtagande av arbetsverktyg när det gäller pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner och kunskapsbedömning och som förbättrar samarbetet med föräldrar när det gäller elevernas kunskapsutveckling. - IT-plan - Ett gemensamt förhållningssätt baserat på lågaffektivt bemötande. - Utveckling av pedagogernas ledarskap i klassrummet. - Förtydliga och utveckla yrkeskompetensen gällande assistentrollen, teckenstöd och kunskapen om utvecklingsstörning/autism. En kartläggning hur vi jobbar med elevinflytande, demokrati och samverkan med hem. 2. PRIORITERADE MÅL FÖR KOMMANDE PERIOD Mål för läsåret 2016/2017 tas fram under inledningen av ht 2016 och presenteras i den lokala verksamhetsplanen. 3. UNDERSKRIFT Beslutad i Lindesberg 20160818 och reviderad 20160920 Gunnar Stengarn Rektor särskolan i Lindesberg 9