Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Relevanta dokument
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Utbudsidan Produktionsteori

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat

MP L AP L. MP L = q/ L

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Föreläsning 4: Produktion

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

Föreläsning 7 - Faktormarknader

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Nationalekonomi för tolkar och översättare

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori

En effektiv miljöpolitik

Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

F7 Produktionsfaktorer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning


a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)


Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Civilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Sammanfattning kapitel 9 Produktion

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Lösningsförslag Fråga 1.

Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.

Övningar i Handelsteori

Q C Indifferenskurvor

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: Derivator

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

F 5 Elasticiteter mm.

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

F4 Konsumen+eori

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

Föreläsning 4- Konsumentteori

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MONOPOLISTISK KONKURRENS

Betalningsvilja. Kostnad

Lösningsförslag Tenta I

ARBETSMARKNADEN. HT Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Institutionen för Samhällsvetenskap. Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin

Varför försäkringar?

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

Föreläsningsnoteringar Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Transkript:

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader på kort vs. lång sikt. Isokoster. Perfekt konkurrens Hur företaget bestämmer produktionsnivå när det befinner sig i perfekt konkurrens. 2 1

Produktionsteori 3 Produktion Definition av produktion En aktivitet som skapar nuvarande eller framtida nytta. Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (outputs) Efterfrågan på produktionsfaktormarknaden Utbud på varumarknaden Simultan bestämning (vinstmaximering) 4 2

Produktionsfunktionen Relationen som beskriver hur inputs transformeras till outputs. 5 Produktionsfunktionen forts. q=f(inputs) Inputs: insatsvaror (material, halvfabrikat, energi). Land Arbetskraft Kapital (realkapital) Förenklad produktionsfunktion: q=f(k,l) 6 3

Produktionsfunktionen Exempel q= 2KL Arbetskraft (L) 1 2 3 4 5 1 2 4 6 8 10 Kapital (K) 2 4 8 12 16 20 3 6 12 18 24 30 4 8 16 24 32 40 5 10 20 30 40 50 7 Definition av kort och lång sikt. Kort sikt Den längsta tidsperioden under vilken minst en insatsfaktor inte kan ändras. Lång sikt Den kortaste tidsperioden som krävs för att alla insatsfaktorer ska vara rörliga. Rörlig (variable) insatsfaktor kan ändras på kort sikt. - Arbetskraft Fast (fixed) insatsfaktor kan ej ändras på kort sikt. - Kapital. 8 4

Viktiga produktionsbegrepp MP L = / L = marginalprodukten för arbetskraft. Visar hur produktionen ökar om mängden arbetskraft ökar marginellt, samtidigt som mängden kapital är oförändrad. MP K = / K = marginalprodukten för kapital. Visar hur produktionen ökar om mängden kapital ökar marginellt, samtidigt som mängden arbetskraft är oförändrad. AP L = /L = arbetskraftens genomsnittsprodukt. 9 Produktion på kort sikt På kort sikt är mängden kapital given: q = f K, L. R2 R1 q= f(l) Lagen om avtagande marginell avkastning. MP L visar storleken på lutningen av produktionsfunktionen. AP L, MP L L AP L visar storleken på lutningen av R. A B C AP L = /L L MP L = / L 10 5

Produktion på lång sikt K kan nu variera fritt: q= f(k,l) Iskokvant visar alla kombinationer av inputs som ger en given nivå av output. Isokvanter som medför högre produktion ligger längre från origo. Isokvanter har negativ lutning och kan ej korsas. Isokvanter är mera krökt ju sämre substitutionsmöjligheterna är mellan K och L. 11 Figur 1: Isokvant K L 12 6

Isokvantens lutning. Lutningen på isokvanten visar MRTS=den marginella faktorsubstitutionskvoten och anger hur mycket mindre insats som krävs av K om man ökar mängden av L marginellt och önskar hålla produktionen oförändrad. MRTS = K/ L MP K K = MP L L MP L MP K = K/ L --> MP L MP K = MRTS 13 Skalavkastning Vad händer med output om samtliga inputs ökar i samma proportion? Konstant skalavkastning Produktionen ökar proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Tilltagande skalavkastning Produktionen ökar mer än proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Stordriftfördelar! Avtagande skalavkastning Produktionen ökar mindre än proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Stordriftnackdelar! 14 7

Kostnader 15 Kostnader Kostnad = alternativkostnad (opportunity cost). Vad en individ, företaget, samhället går miste om genom att resurser används på ett visst sätt och inte på bästa tänkbara alternativa sätt. Exempel 1. Alternativkostnaden ur ett företagsperspektiv. Ett företag använder 1 miljon kr av tidigare vinstmedel för att finansiera ett köp av en maskin. Vad är företagets årskostnad för maskinen? Företaget kunde alternativt som bäst lånat ut pengarna till 5 % ränta det går miste om 50 000 kr i ränta genom valet att köpa maskinen. Maskinen är dessutom mindre värd vid årets slut än vid årets början, antag värdeminskning är 100 000 kr. Total årskostnad 50 000 kr + 100 000 kr = 150 000 kr. 16 8

Kostnader forts. Exempel 2. Ett företag har köpt en särskild maskin till en planta. Maskinen kan inte användas till någonting annat än just denna planta. Sunk cost - Utgifter som inte har någon alternativ användning. Dessa ska inte räknas med som kostnad. 17 Viktiga kostnadsbegrepp FC = fasta kostnader. De kostnader som företaget inte kan förändra på kort sikt. FC = r K (kostnaden för kapital). VC = rörliga kostnader. De kostnader som varierar med output på kort sikt. VC = w L (kostnaden för arbetskraft). TC = Total kostnad. TC = FC + VC = r K + w L. 18 9

Figur 2: Totala, rörliga och fasta kostnadskurvor TC 19 Viktiga kostnadsbegrepp forts. MC = Marginalkostnaden. Visar hur kostnaden ökar om produktionen ökar marginellt. MC = TC/. Exempel: MC=10 innebär att det kostar företaget 10 kr att öka produktionen med en enhet. AFC = genomsnittliga fasta kostnader. AFC = FC/. AVC = genomsnittliga rörliga kostnader. AVC = VC/. ATC = genomsnittlig totalkostnad. ATC = TC/ = AFC + AVC 20 10

Exempel företagets kostnader Kostnadsfunktion. TC = 3 3 120 2 + 1000 + 12000 a) Hur stor är den fasta kostnaden? b) Beräkna funktionen för företagets totala genomsnittskostnad (ATC). c) Beräkna en funktion för företagets marginalkostnad (MC). 21 Genomsnittliga kostnader och marginalkostnad C TC VC OBS! Kostnaderna är givna. FC Med andra uppsättningar fasta produktionsresurser (K) får man andra produktions- och kostnadssamband! MC ATC AVC AFC A B C MC 22 ATC AVC AFC 11

Kostnadssamband på lång sikt forts. K och L kan nu varieras fritt. Givna inputpriser, r, w och given TC (budget). Isokost visar alla inköpskombinationer som medför en viss kostnad. wl + rk = C Lutningen på isokosten: K L = C r C w = w r 23 Figur 3: Isokost K L 24 12

Figur 4: Prisförändring resp. kostnadsändring. K Prisförändring K Kostnadsändring L L 25 Företagets optimala inputkombination Företaget vill minimera kostnaden för en given produktion. Lutningen på isokosten = lutningen på isokvanten Man får samma produktionsökning per krona som man marginellt lägger på inköp av arbetskraft som per krona man lägger på inköp av kapital. 26 13

Figur 5: Företagets optimala inputkombination K L 27 Exempel företagets optimala inputkombination Exempel. Antag att företaget fortfarande vill producera 100 enheter, men att kostnaden för arbetskraft fördubblas. K Figur 6: Exempel företagets optimala inputkombination Kort sikt? Lång sikt? L 28 14

Exempel företagets optimala inputkombination forts. Kort sikt: Företaget måste producera med oförändrad kombination av L och K. Isokosten och isokvanten tangerar ej längre varandra. Kostnaden stiger till 14 000. Lång sikt: Företaget väljer ny kombination av K och L. Isokvanten och isokosten hamnar återigen i en tangeringspunkt. Kostnaden sjunker tillbaka till 13 000. 29 Långsiktiga total-, genomsnitts- och marginalkostnadskurvor. C LTC På lång sikt kan företaget bli av med alla sina kostnader. LMC LAC LMC LAC 30 15

Figur 7: Förhållandet mellan genomsnittskurvor på kort och lång sikt LAC SAC 31 Perfekt konkurrens 32 16

Kriterier för perfekt konkurrens 1. Företagen säljer en standardiserad produkt. 2. Företagen är pristagare. 3. Det finns inga hinder för nyetablering eller för att lämna marknaden. 4. Företag och konsumenter har perfekt (fullständig) information. 33 Vinstbegreppet Intäkter - försäljningsintäkter Kostnader - material,energi, etc. - anställd arbetskraft och egen arbetskraftsinsats. - kapital, oavsett om det är lånefinansierat eller självfinansierat. Eftersom kostnaden definieras som alternativkostnaden så innebär vinst=0 en normal avkastning på verksamheten. 34 17

Vinster Vinster > 0 lockar nya företag att etablera sig. Vinster < 0 får företag att lämna marknaden. Vinstfunktionen med enbart arbetskraft och kapital. π = P w L r K 35 Figur 8: Perfekt konkurrens, företaget är pristagare. P Marknaden Enskilt företag P q P givet D-kurvan oändligt oelastisk. 36 18

Vinstmaximering på kort sikt för ett enskilt företag vid fullständig konkurrens. Två viktiga regler: 1. Vinsten maximeras där MC=MR=P MR<MC minska produktion MR>MC öka produktion. P ATC 2. P > än AVCmin MC P1 P2 MR=D AVC q* 37 q Det enskilda företagets utbudskurva P S = den fetlagda delen av MC MC P1 P2 MR=D AVC q* q 38 19

Marknadens utbudskurva Marknadens utbudskurva erhålls som summan av de enskilda företagens utbudskurva, i princip enligt nedan. p p P S A S B S = S A + S B 20 9 7 8 10 q q 25 15 30 8 10 25 55 Företag A Företag B Företag A+B 39 Vinst för ett enskilt företag på kort sikt P P P1 S P1 AVC VINST ATC MC MR=D D q* q vinst= (P-ATC)*q 40 20

Förlust för ett enskilt företag på kort sikt P P S AVC ATC MC P1 P1 FÖRLUST MR D q* q Förlust: (P-ATC)*q 41 Anpassningar på lång sikt På lång sikt är det möjligt för nya företag att etablera sig på marknaden och för befintliga att lämna marknaden. Om befintliga företag gör vinster nya lockas in (S ökar P ökar). Om befintliga företag gör förluster befintliga lämnar (S minskar P sjunker). Företaget gör NOLLVINST! 42 21

Exempel anpassning på lång sikt för vinstgivande bransch P P S 1 S 2 ATC AVC MC P 1 P 1 MR 1 = D 1 P 2 P 2 MR 2 = D 2 D q* q 43 Långsiktig jämvikt P På lång sikt anpassar företagen sin kapitalstock. Alla företag producerar till lägsta möjliga kostnad. P* SMC LMC SAC LAC * 44 22

Figur 9: Konsument- och producentöverskott Konsumentöverskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och vad de faktiskt betalar. P Producentöverskott: Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad de minst kräver att få betalt. 45 23