DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

Relevanta dokument
1. Enhetens verksamhets idé

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

Plan för småbarnsfostran

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Planen för småbarnsfostran

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Överby daghems. arbetsplan

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

DAGHEMMET FYRKLÖVERN. Arbetsplan för förskolan

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Mjölnargränds förskola

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Orange Centrals Förskola

ÖVERBY DAGHEM ARBETSPLAN

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

Arbetsplan för Pjukala förskola

Arbetsplan för Ängen,

Barn med behov av särskilt stöd... 16

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Överby daghems arbetsplan

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Plutos verksamhetsplan

Arbetsplaner Förskolan Gläntan, avd Hajen läsåret

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Alunskolansforskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht18/vt19.

Arbetsplan för Pjukala förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Plutos verksamhetsplan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Transkript:

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

INLEDNING Daghemmet Arken är ett köpservice daghem som startades hösten 2000. Vi har 21 platser att erbjuda kommunen. Vi har en barngrupp i åldern 1-5 år. Personalen består för tillfället av två barnträdgårdslärare, en barnskötare och ett daghemsbiträde. Arken ägs av Betaniaförsamlingen i Sibbo r.f. och verkar i deras utrymmen. Vårt daghem baserar verksamheten på kristen grund. Vi försöker lära barnen tryggheten och styrkan i den kristna tron. Värderingar som kärlek, tålamod, glädje, vänlighet och självbehärskning är viktiga att föra vidare till barnen.

1. VERKSAMHETENS IDÉ Daghemmet Arken är ett heldagsdaghem som vill erbjuda en positiv och trygg miljö att vistas i. Vi övar med barnen att ta hänsyn till varandra, ge utrymme för varandra, visa omtanke, följa daghemmets regler osv. Vi låter barnen bli medvetna om närområdet genom mindre utfärder till bibliotek, lekparker och mindre evenemang i byn. Vi går till skogen för att bekanta oss med naturen, lära oss att akta och ta hand om den på rätt sätt. Vi vill erbjuda en förtroendeingivande fostringsgemenskap mellan personal och föräldrar. Vi vill stöda och uppmuntra föräldrarna i deras vardag. Genom växelverkan med vuxna vill vi ge barnen vård, fostran och undervisning till att bli självständiga och trygga individer.

2. ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ Huset där daghemmet verkar är ljust och barnvänligt. Vid behov kan vi använda tilläggsutrymmen i övre våningen, vilket ger större möjlighet till indelning i smågrupper. Dessa utrymmen bildar en trygg och rymlig helhet för barn och vuxna att tillsammans ge uttryck för fantasi och kreativa idéer. Alla anställda är medvetna om vår kristna grund och de värderingar av kärlek, omsorg och hänsyn till varandra detta innebär, vilket gör att vi har en varm atmosfär med rum för känslor och humor. Daghemmet finns mitt i byn och det möjliggör besök i bibliotek, lekparker och butiker. Ungdomsgården på andra sidan vägen används varje vecka för gymnastikstunder. Vi har även skogen, naturen samt konditionsbanan på gångavstånd. Även vintertid finns det pulkabacke samt skidspår, skridskobana och ishall nära, som utnyttjas flitigt. Allt det här möjliggör omväxling i de dagliga rutinerna. Betaniaförsamlingens kyrksal och serveringsutrymmen används vid större fester, där barnen övas i att tillsammans stå på scen inför släkt och vänner. Ibland har vi också ordnat barnkonserter i kyrksalen. Säkerhetsplanen finns som bilaga. 3.FOSTRINGSGEMENSKAP Personalen har en tät kontakt med föräldrarna. Vi samtalar när de för och hämtar barnen, berättar om dagen, hur vi haft det och om det har hänt något speciellt; om barnet varit trött, nedstämt eller glad och lycklig osv. Varje månad delar vi ut ett månadsbrev, där vi berättar om vad vi kommer att göra under den kommande månaden. Dessutom har vi en anslagstavla i tamburen där vi berättar och informerar om olika saker som är på gång. Ett föräldramöte hålls i början av varje hösttermin. Där går personalen och föräldrarna tillsammans igenom de dagliga rutinerna och planerar för verksamhetsåret. Föräldrarna har då möjlighet att säga sina åsikter och påverka daghemmets verksamhet. Vi erbjuder också ett utvecklingssamtal en gång per termin, där vi går igenom barnets egen Plan för småbarnsfostran.

Föräldrarna bjuds under året på flera fester, där barnen uppträder med sång, daghemmet bjuder på kaffe och föräldrarna har möjlighet att umgås med varandra. På det här sättet blir föräldrarna bekanta med varandra och det skapar en fin stämning Personalen har möjlighet till en barnfri arbetsdag en gång om året, då vi i lugn och ro kan sätta oss ner och planera för terminen. Vi försöker planera in olika tema-veckor och har veckoschema på anslagstavlan för föräldrarna. Personalen försöker att i mån av möjlighet hålla planeringsmöten där vi diskuterar verksamheten och går igenom barnens behov. Daghemmet har ett gott och givande samarbete med kommunens specialbarnträdgårdslärare, som regelbundet besöker oss. Vid behov har vi möjlighet att konsultera barnskyddet. 4. BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Varje barn har sin egen individuella Plan för småbarnsfostran, där barnets olika färdigheter, egenskaper och ev problem kommer fram. Vi tillämpar egen-vårdar-systemet vilket innebär att varje vårdare har 6-7 barn som hon håller extra bra kontakt med. Ibland delar vi upp oss i dessa grupper med sysselsättning och program. Utvecklingssamtalen hålls med barnets egenvårdare och föräldrar, där man går igenom barnets egen Plan för småbarnsfostran. Finns det specialbehov eller andra problem, så talar man igenom dessa och funderar tillsammans med föräldrarna på hur vi fortsätter Utvecklingssamtalen hålls en gång per termin. Samtalen är viktiga även för förtroendet mellan personalen och föräldrarna. 5. ENHETENS VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING Daghemmet är svenskspråkigt, men i gruppen finns även tvåspråkiga barn. Vi strävar till att på alla områden stärka barnens svenska språk med hjälp av sagor, sånger, rim, ramsor och lekar. Och naturligtvis genom att diskutera mycket med barnen, både enskilt och i grupp. Vi leker både utomhus och inomhus. Barnen får ofta leka fria lekar för vi tror på barnens fantasi och vill ge dem tid och utrymme att leka sina egna lekar. De lär sig genom leken och övar olika färdigheter samt bearbetar upplevelser genom den. Ibland har vi även ledda lekar. En gång i veckan har vi ledd gymnastik med olika teman. Vi går på promenader, besöker

lekparker, biblioteket, affären och går till skogen. På vintern går vi till pulkabacken, skidspåret och skridskoplanen. Barnen får utveckla sina färdigheter inom konst genom att de får rita, måla, modellera och pyssla. Vi lyssnar på musik, sjunger och spelar rytminstrument med dem. Barnen har också möjlighet att delta i en musiklekgrupp en gång i veckan under daghemstid. Gruppen ordnas av Sibbo Musikskola. Vi deltar också flera gånger om året i olika konserter och teatrar som ordnas både i hemkommunen och på andra orter. Vi bekantar oss med matematiken genom morgonsamlingen då vi tittar i almanackan och funderar på vilket nummer dagen idag har. Vi brukar räkna antalet barn i samlingen. Också när barnen syr på våffeltyg får de lära sig att räkna stygnen. Vi går till skogen under olika årstider för att bekanta oss med och utforska naturen och djuren. Vi läser böcker om djur och natur och ordnar ibland temaveckor med naturen som tema. Vi funderar också på hur livet tedde sig förr i världen. Vi använder våra sinnen ute och inne, genom lekar, sånger och uppgifter. Vi doftar och gissar vad vi får för mat, vi känner vad som finns i sagopåsen eller sångpåsen. Vi limmar sand, pinnar, ull och andra material. Vi går i skogen och hör fåglarna sjunga eller vinden susa, vi känner hur det är vått efter ett regn och doftar gott. Vi övar etiken genom att fungera tillsammans som grupp och individer. Vi försöker vara artiga och vänliga, lär oss att respektera varandra och vänta på vår tur. Vår kristna tro vill i dela i vardagen genom morgonbön, bordsbön och diskussioner samt har kristna sånger och berättelser i samlingarna. Vi besöker kyrkan vid jul och påsk och pratar om olika högtider med barnen. Verksamheten planeras i början av terminerna. Vi bestämmer teman, sätter upp mål och delar idéer. Varje vecka planerar vi programmet närmare och sätter upp dagsprogrammet på anslagstavlan så att föräldrarna vet vad vi sysslar med under dagen. Vi åker på utfärder och ordnar olika fester. 6. ENHETENS SAMARBETE Daghemmet är privat, men har ett nära samarbete med Sibbo Kommun. Vi har tillgång till specialbarnträdgårdsläraren som besöker oss regelbundet. Vi samarbetar med rådgivningen och talterapeuten. Föreståndaren deltar i möten som ordnas av kommunens bildningssida. Vi har ett bra samarbete med Nickby Barnträdgårds förskola, där många av våra barn fortsätter efter att de slutat på Arken. Vi ordnar utfärder och teaterbesök tillsammans då

och då. På vintern får vi utnyttja Förskolans skidspår. Dessutom gör vi besök hos varandra ibland. Detta gör att Förskolan och dess personal är bekanta för barnen då de går börjar i förskolan. Samarbetet med den andra förskolan vill vi gärna förstärka, men eftersom den ligger lite längre bort så är det inte lika lätt. Eftersom vår kommun är tvåspråkig så försöker vi även hålla kontakt med den finska sidan. Vi brukade bjuda Kotimäki daghem på Lucia-program (tyvärr har det daghemmet nu upphört) och så brukar vi få besök av Huvikummun päiväkoti som framför ett Kalevala-program för oss varje år på Kalevala-dagen. Detta ger oss ett kulturellt utbyte över språkgränsen. 7. UTVÄRDERING Barnen och deras utveckling och situation utvärderas främst genom utvecklingssamtalen som i regel hålls två gånger per läsår. Vi följer upp barnens utveckling genom barnobservationer och diskuterar med föräldrarna då de för och hämtar barnen. Vid behov är också specialbarnträdgårdsläraren med i utvecklingssamtalet. Personalen utvärderar verksamheten på planeringsdagen en gång per år och vid planeringstillfällen under terminen. Aktuella saker tas också upp under de vardagliga samtalen vid kaffekoppen. Föräldrarna får ibland en utvärderingsblankett från kommunen som de får fylla i och har på så sätt möjlighet att säga sin åsikt om dagvården. Daghemmet får sedan ta del av resultatet och kan även därifrån utvärdera vårt arbete. Vid den dagliga tamburskontakten tar personalen också emot idéer och förslag eller diskuterar missnöje och problem. Vi försöker möta våra barn och föräldrar efter bästa förmåga.

8. ANTIMOBBNING Inget barn ska behöva utsättas för mobbning! Vi talar regelbundet i morgonsamlingarna tillsammans med barnen om hur viktigt det är att vi alla är goda kamrater med varandra. Man får absolut inte säga kränkande och sårande saker till eller om varandra. Man får heller inte använd fysiskt våld mot varandra. Personalen försöker att genast ta itu med saken, då någon retas, slåss, bråkar eller fryser ut ett annat barn. Däremot är det tillåtet för barnen att ha en bästis eller en närmaste kompiskrets som man leker med. Vi tvingar inte barnen att ha nära relationer till alla de andra barnen i gruppen, eftersom vi anser att det inte är möjligt. Man måste förstå att det kan vara svårt för en 5- åring att gilla en lek där det mest ingår 2- och 3-åringar. Däremot får inte de större barnen retas eller slåss med de yngre barnen, utan också småbarnen måste respekteras och få ro att leka i fred. Eftersom vi har tre rum, där barnen kan vistas under sina lekar, så försöker vi dela på barnen i mindre grupper så att lekarna flyter bra och utan konflikter. Vi försöker också dela upp barnen då vi har olika aktivitet på så sätt att man inte alltid är i samma grupp som sin bästis. På så sätt lär sig barnen att umgås med olika sorters kompisar och får möjlighet att upptäcka nya kamrater. Det finns också bra barnlitteratur som tar upp de här sakerna. Efter att man läst en sådan bok i barngruppen, brukar vi diskutera bokens innehåll och fundera på hur det fungerar för oss och vad man ska göra för att undvika att sådant händer. Eftersom vi är ett daghem med kristna värderingar, så har vi också möjlighet att ta upp ämnet ur en kristen synpunkt om Gud tycker om alla och accepterar oss alla, då är det också vår skyldighet att vara vänliga och hjälpsamma mot varandra. Vid svårare fall av mobbning, t.ex. då ett barn utsätts för systematisk och fortgående mobbning eller då ett barn alltid retas och bråkar med de andra, så talar vi med föräldrarna om saken. Vi har också möjligheter att få råd och hjälp av kommunens specialbarnträdgårdslärare, om vi har svåra problem med den här saken.