Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se Tora Hammar, doktorand, ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet tora.hammar@lnu.se
Innehåll Beslutsstöd EES vad är det? Kvalitén av läkemedelsbehandling hos dospatienter Nyttan med EES vid läkemedelsgenomgångar för dospatienter Slutsats
Vad är Elektroniskt expertstöd (EES)? Regeldatabas Hög dos Påverkar sjukdom Äldre Barn Dubbelmedicinering Läkemedelsinteraktion Könsspecifikt e-recept till receptdepån EES Signal Tolkar resultat och vidtar åtgärd Bättre läkemedelsanvändning och ökad patient säkerhet
Registerstudie: Syfte och metod Vilka potentiella läkemedelsrelaterade problem identifieras med EES hos alla dospatienter? Registerstudie alla dospatienter (n=180 059) Alla sparade recept 2013-06-12
Resultat registerstudien Medelålder: 75,8 (1 110 år) Könsfördelning: 62 % kvinnor, 38 % män Antal läkemedel: 10 (1 53 läkemedel) EES ger signal hos 76 % av alla dospatienter I snitt 2 signaler per individ (0-27 signaler) Antal signaler relaterade till antal läkemedel, ålder, kön 5
Registerstudien ålder och antal signaler, läkemedel mean number of drugs mean number of alerts 12 10 Number 8 6 4 2 0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 66-70 71-75 76-80 81-85 86-90 91-95 96-100 101-105 106- Age group
Registerstudien signaler och läkemedel 7
Slutsats registerstudien EES signalerar om potentiella läkemedelsrelaterade problem hos de flesta dospatienter Oklart hur kliniskt relevanta signalerna är och vilken nytta de har kliniskt 8
Klinisk studie: Syfte och metod Hur bedöms EES signaler av läkare som stöd vid läkemedelgenomgångar för dospatienter? Läkarnas bedömning av relevans och angiven åtgärd för varje signal Användarnas uppfattning av nyttan
Metod Dospatient 65 år 5 läkemedel 2 läkemedelsrapporter vid utskrivning eller 1 mån efter lm genomgång Tidsperiod: Februari - november 2013 Västerbottens läns landsting Geriatrisk klinik & primärvård Kalmar läns landsting Geriatrisk klinik & två hälsocentraler 10
Studiepopulation 254 patienter 64 % kvinnor, 36 % män Genomsnitt ålder 84 år (kvinnor 85, män 82) Genomsnittligt antal läkemedel 11,3 (5-23) Genomsnittligt antal signaler 2,9 89 % av alla patienter hade 1 signal 13
Relevansbedömning av EES signalerna 68 % av signalerna bedömdes som relevanta För 37 % av signalerna angav läkarna en åtgärd För 11 % av signalerna genomfördes mätbar åtgärd För 61% av de signaler där en mätbar åtgärd anges genomförs åtgärden 14
Angiven åtgärd fördelad på signaltyp 300 annan åtgärd 250 utsättning antal 200 150 100 50 dosökning dosminskning byte/insättning samtal analysera ingen åtgärd 0 Signaltyp 15
Relevans och åtgärd fördelat på signaltyp 100 80 60 relevans åtgärd angiven åtgärd genomförd % av alla signaler 40 20 0 16
10 vanligaste substanserna bland alla läkemedel i populationen (%) 10 vanligaste substanserna i signalerna (%) 10 vanligaste substanserna i genomförd åtgärd (%) paracetamol 6,8 acetylsalicylsyra 7,5 morfin 6,4 acetylsalicylsyra 4,2 citalopram 6,6 propiomazin 6,4 furosemid 3,7 enalapril 4,5 tramadol 5,3 cyanokobalamin 3,5 warfarin 3,3 citalopram 4,3 omeprazol 3,3 sertralin 3,2 gabapentin 4,3 makrogol, kombinationer 2,7 paracetamol 2,9 enalapril 3,2 folsyra 2,5 furosemid 2,5 laktulos 3,2 metoprolol 2,2 gabapentin 2,5 risperidon 3,2 oxazepam 2,2 morfin 2,5 simvastatin 3,2 glyceryltrinitrat 2,1 zopiklon 2,4 alimemazin 2,1 17
Intervjuer Upplevd nytta Värdefullt vid läkemedelsgenomgångar Blir uppmärksammade på problem Lär sig av signalerna Signalerna olika relevanta och värdefulla Äldrevarningar och dosvarningar värdefulla Dubbelmedicinering och interaktioner mer komplicerade Förbättringsbehov
Intervjuer Nästan alla upplever ett stort behov Önskelista beslutsstöd Integrerat Minimera brus Kunna anpassa till individ eller arbetsplats Stänga av enstaka signaler/signalkategorier Mer patientspecifik (ex njurfunktion) System som ser till helheten och patientens behov
Slutsats EES identifierar läkemedelsrelaterade problem varav majoriteten anses relevanta Skillnader i relevans mellan olika typer av signaler Frågor som kvarstår Hur ska den användas och integreras? Nytta vid integrerad form i vårdprocessen? Andra patientgrupper? Hur väl kan EES möta vårdens (och apotekens) behov? Kan man inte kombinera moduler i EES med andra kunskapsmoduler? 20
Birgit Eiermann birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se www.ehalsomyndigheten.se Tora Hammar tora.hammar@lnu.se Lnu.se/ehalsoinstitutet