Varför, vad och hur?
2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. (LPfö Sid 14)
Dokumentation ur ett bristperspektiv Dokumentation - samlande av minnen Pedagogisk dokumentation - att synliggöra pedagogiska processer, i syfte att förändra och utveckla
Ett arbetsverktyg som sedan 1945 utvecklats i Reggio Emilias förskoleverksamhet och som idag används i många förskolor. Begreppet pedagogisk dokumentation är myntat av professor Gunilla Dahlberg. Utgår från vad barnen kan och gör inte från vad barn ännu inte kan eller gör Tar vara på barns idéer och intressen Visar lärandeprocesser, hos både barn och pedagoger Ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet och göra det möjligt att förändra Anna Palmer, Stockholms universitet
DOKUMENTATION: Enbart retrospektiv Det här gjorde jag/vi. Beskriver vad som hänt. PEDAGOGISK DOKUMENTATION Är både retrospektiv och prospektiv: Syftar till att föra arbetsprocessen framåt och förändra och utveckla det pedagogiska arbetet.
För att kunna återvända till en händelse. För att försöka förstå på flera olika sätt. För att tydliggöra barns lärande. För att visa barnen att det de gör är betydelsefullt. För att barnen ska ha möjlighet att återvända och att reflektera tillsammans kring sitt lärande. För att ge föräldrarna större insyn och därmed chans till större delaktighet och inflytande.
Vad är barnen upptagna med här? Vad pågår här just nu? Vad erbjuder dessa verksamheter barnen?
Observationer Vad är barnen upptagna med i sina lekar? Intervjufrågor kring barns intresse Intervjufrågor enskilt eller grupp inför ett temaarbete Barns teckningar/skapande och tankar kring dessa. Pedagogers bilder/filmer/anteckningar.
Att ge många tolkningar är viktigt för att skapa mening och för att hitta vägar som ger utveckling i det vi sett och hört i materialet. Ju fler man kan dela dokumentationen med ju rikare blir materialet. Vi måste skapa ett torg där man kan dela materialet med många. Tillsammans delar vi detta! Det är en form av demokrati. Daniela Lanzi. Pedagogista i Reggio Emilia
Barnen Kollegor Föräldrar Handledning-Pedagogista Reflektionsprotokoll som stöd Reflektionsfrågor som stöd.
De vuxna använder alltså i första hand dokumentationen ihop med barnen; det är barnens reflektioner som ska ligga till grund för hur man väljer att gå vidare. I andra hand träffas arbetslaget för att undersöka dokumentationerna mer på djupet, för att förstå mer om hur barnen tänker och gör. De vuxna kan då identifiera övergripande frågor och problemområden, ta ställning till vad kommande projekt ska handla om och vilket område som man ska fokusera på. På så sätt kan arbetslaget lyfta barnens frågor och funderingar om olika fenomen i deras omvärld och föra tillbaka detta till barnen med hjälp av de bilder och texter som man har samlat in. När dokumentationerna har bearbetats ihop med barnen och i arbetslaget ska de finnas tillgängliga bland barnen i verksamheten. ( Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan.)
En förutsättning för att det ska bli en pedagogisk dokumentation är att den används som utgångspunkt för reflektion (Lenz Taguchi, 1997) Som en skattkista!
Vad är pedagogisk dokumentation? Pedagogisk dokumentation är inte en sann berättelse om vad som har hänt Den är aldrig objektiv och aldrig neutral Innehåller en maktperspektiv ta ansvar för de val som görs
Utmana vår blick Vad ser vi? Vad är det som sker? Finns det fler sätt att tolka? Hur kan vi att gå vidare?
Perspektiv på barn Barnperspektiv: Handlar om att tillvarata barns villkor och verka för barns bästa eller om att skapa en kultur för barn Information från barnen själva är inte nödvändigt Barnets perspektiv: Handlar om att fånga ett perspektiv eller en kultur som är barnets egen Barnet själv är med och bidrar med information (Halldén. 2003)
Perspektiv på barn Barns perspektiv: Det som visar sig för barnet, barnets erfarenheter, intentioner och uttryck för mening Att närma sig barnets perspektiv (Johansson, 2003)
På vilket sätt närmade sig barnen uppgiften? Vilka tillvägagångssätt/strategier använde dem? Hur använde sig barnen av varandra/ dig? Vad var det som var mest intressant för barnen? Vad blev vi pedagoger mest nyfikna på?
Hur kan vi utmana barnen i det som de tyckte var mest intressant? Vilka frågor, vilket material, vilka uppgifter? Hur kan vi använda dokumentationen tillsammans med barnen? Vad lärde sig barnen och vad har du lärt dig? Vad väljer vi att göra nu och varför? På vilket sätt kan vi fortsätta dokumentera?
Hur kopplar vi arbetet till vårt uppdrag i läroplanen? Vad har vi gjort i vår lärmiljö för att hitta kopplingar till projektet/ hela dagen?
REFLEKTIONSPROTOKOLL datum: Vilka: Bakgrund/syfte: Beskriv det barnen gör. Beskriv det barnen säger. Pedagogernas tankar/ reflektioner Tolka/på hur många OLIKA sätt kan vi förstå det vi sett och hört? Vad blir konsekvensen av vår reflektion? Vilka val gör vi? Hur går vi vidare? Vad behöver barnen göra? Vad behöver Pedagogen göra?
Ämne/aktivitet: Datum: Förutsättningar: (miljö, material, vilka barn, pedagogens frågor/kommunikatio n med barnen ) Barnen gör/säger: Reflektioner:
Datum/vecka Förutsättningar (miljö, material, barngrupp) Hur gjorde barnen? Vad sa barnen? Reflektioner Hur ger vi tillbaka till barnen? Koppling till styrdokument
Vad lägger barnen energi på? Vad är intressant och hur är det intressant? Tema/aktivitet: Datum: Vilka nya frågor och funderingar väcks? Hos oss? Hos barnen? Vilka möjliga vägar kan vi fortsätta på/hur går vi vidare?
Etik Barnen ska vara delaktiga i dokumentationen och deras röster ska lyftas fram. Dokumentation, uppföljning och utvärdering ska alltid göras utifrån ett tydligt barnperspektiv (Förskola i utveckling sid 19) Vilken dokumentation tycker barnen är viktig? Gör vi dokumentation som barnen vill eller som vi vuxna vill i vår förskola? Är det möjligt för barnen i vår förskola att kräva att bli dokumenterade eller att slippa det?
Doktorsavhandlingar i ämnet 2013.
Jag Känner att det är ett helt ny, ett helt nytt sätt att arbeta. En helt ny barnsyn på barn. Lyssna på barn, kommunicera. Bara det! Det är en helt fantastisk upplevelse för mig. Faktiskt. Ja. (Förskolebesök 2008-01-25)
Pedagogisk dokumentation kräver: Ledarskap Organisation Förskolärare och arbetslag återanvänder materialet. Handledning. Teoretiska verktyg. Kunskapssyn hur lär barn? Reflektion med barnen. Hjälp att bli en reflekterande praktiker. Att vara mer närvarande i händelser med barnen och bli bättre på båda uppdragen.
Det krävs mycket träning att lära sig dokumentera. Balans mellan närvaro och dokumentation. Man måste vara snäll mot sig själv. Ingela Elfström 2014 oktoberseminariet Malmö stad/högskola.
Källor: Läroplan för förskolan 98/10 Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i läroplanen. Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan stödmaterial från skolverket. Varför pedagogisk dokumentation Hillevi Lenz Tagutchi. Men så kan man ju också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan Karin Alnervik doktorsavhandling 2013. Uppföljning och utvärdering för förändring Pedagogisk dokumentation som kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan- Ingela Elfström doktorsavhandling 2013 Bilder/alster från Flohems och Maria Park förskolor. Målning från Google internet bilder. Reflektionsprotokoll från Birgitta Kennedy, Marianne Lindskog Persson, Birgitta Berseus Pedagogistakollegor och inspiratörer från Reggio Institutet,Sverige.