Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Transkript

1 Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation - Förskola i Sverige kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 1

2 INNAN och EFTER 1998 Socialstyrelsen Skolverket Daghem Arbetsplaner Ett andra hem Förskola Lpfö-98 Kompletterande 2

3 År 1993 Stockholmsprojektet Gunilla Dahlberg professor emeritus Stockholms universitet 3

4 Det handlar inte främst om att skriva, fotografera eller spela in det som barnen gör eller hur något händer. Grunden är att lyssna aktivt på vad barnen säger och tänker och har för hypoteser. Och att sätta fokus på processen, inte på resultatet. Dokumentationen kan användas på många sätt. Den kan hjälpa pedagogerna att få syn på de tänkesätt som de tar för givna och ge dem ett vidgat perspektiv på lång sikt. Den kan ge föräldrar och ledning tillgång till förskolans processer och inbjuda dem till delaktighet. Den kan också användas för uppföljning och utvärdering gentemot kommunala beslutsfattare. 4

5 Det handlar inte främst om att skriva, fotografera eller spela in det som barnen gör eller hur något händer. Grunden är att lyssna aktivt på vad barnen säger och tänker och har för hypoteser. Och att sätta fokus på processen, inte på resultatet. Dokumentationen kan användas på många sätt. Den kan hjälpa pedagogerna att få syn på de tänkesätt som de tar för givna och ge dem ett vidgat perspektiv på lång sikt. Den kan ge föräldrar och ledning tillgång till förskolans processer och inbjuda dem till delaktighet. Den kan också användas för uppföljning och utvärdering gentemot kommunala beslutsfattare. Mäktar förskollärare och lärare med en så intellektuellt krävande pedagogik? Ja, det tror Gunilla Dahlberg. Tusentals svenska förskollärare har besökt Reggio Emilia för att inspireras av verksamheten där. År 1993 etablerades det så kallade Stockholmsprojektet där Gunilla Dahlberg och andra svenska forskare samarbetade med pedagoger vid sju förskolor i södra Stockholm som var inspirerade av pedagogiken i Reggio Emilia. Forskarnas och praktikernas synsätt befruktade varandra. Projektet inspirerade ytterligare ett hundratal förskolor runt om i Sverige att börja arbeta på liknande sätt. Den meningsskapande pedagogikens starka hållning kring det kompetenta barnet, lyssnande och pedagogisk dokumentation ger pedagogerna mer lust. Och då orkar de, säger Gunilla Dahlberg. kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 5

6 6

7 Lpfö-98 reviderad 2010 och

8 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner Arbetslaget ska Kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens intentioner kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 8

9 Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 9

10 Organisation Pedagogisk dokumentation Genomförande Innehåll 10

11 i förskolans läroplan finns inga individuella kunskapskrav som anger vad ett barn skall uppnå vid en viss tidpunkt eller ålder. (Skolverkets allmänna råd om systematisk kvalitetsarbete s. 22.) 11

12 Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras 12

13 Varför pedagogisk dokumentation? Genom arbetet med pedagogisk dokumentation kan den egna praktiken granskas och synliggöras och blir på så vis ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande. (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Skolverket 2012 sid.5) kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 13

14 Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation hör ihop med ett specifikt arbetssätt ett utforskande arbetssätt. De vuxna medskapare av kunskap. Ta tillvara olikheterna som finns i enskilda barns sätt att tänka och göra, och att utforska konsekvenserna av olika sätt att tänka och göra. När barn och vuxna ses som medkonstruktörer av kunskap blir kreativitet och fantasi centrala aspekter av det utforskande arbetet. Skolverket 2012 kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 14

15 Pedagogisk dokumentation En demokratisk mötesplats Ett förändringsverktyg Det som finns emellan formuleringsarenan och realitetsarenan Mötesplats för teori och praktik Göra de osynliga synligt Närhet och distans Ett kollegialt reflektionsverktyg 15

16 16

17 Retrospektiv Dokumentation Retrospektiv & Prospektiv Pedagogisk dokumentation 17

18 Den pedagogiska dokumentationens uppgift INTE att i första hand beskriva och slå fast att det här har hänt Utan underlag för våra reflektioner. INTE för att i första hand återberätta Utan för att lära oss något nytt kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 18

19 19

20 Reflektion: Förslag på frågor till dokumentationen: Vad håller han på att undersöka? Vilka frågor skulle vi kunna tänka oss att han (hypotetiskt) ställer sig? Hur skulle man kunna utmana vidare? Djupare? 20

21 Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Lpfö-98/16 21

22 Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Lpfö -98/16 22

23 Organisation Pedagogisk dokumentation Genomförande Innehåll 23

24 I mitt material visar det sig i hur fo rskolla rarna i arbetslaget utifra n den dokumentation de gjort sta ller sig sa dana fra gor Vilket inneha ll? Varfo r? Vilken blir relationen till uppdraget/la roplansma len? Hur ska fo rmiddagarna organiseras veckan dagen vilka barn go r vad hur utmana och vidga barnens fo rsta elser? Hur pa verkar mitt saẗt att fra ga och arrangera aktiviteter? kvalitetsaspekter ingela.elfstrom@buv.su.se Ingela Elfström 2013 kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 24

25 i avhandlingen har jag utga tt fra n en fo rsta else av pedagogisk dokumentation som formativ utva rdering ur ett la roplansteoretiskt perspektiv samtidigt som redskap fo r att utmana dominerande diskurser ur poststrukturella perspektiv Ingela Elfström 2013 kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 25

26 Förskolepersonal som arbetar med pedagogisk dokumentation börjar diskutera frågor som handlar om hur barn lär och hur förutsättningar för barns lärande skapas. Det uppstår också diskussioner om hur man ser på verkligheten och hur barns beteende tolkas. Som en följd av detta börjar man förändra sitt arbetssätt, vilket medför att motsättningar uppstår i verksamheten Karin Alnevik: Hur bidrar pedagogisk dokumentation till en förändrad förskola? kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 26

27 Skillnad mellan Observationer av hur barnen är och Observationer av processer vad barnen gör 27

28 Vi kan inte skilja barnet ifrån verksamheten 28

29 Han har svårt att koncentrera sig. Svårt att sitta stilla i samlingen. Går från den ena saken till den andra Han är aktiv och undersöker på flera sätt med hjälp av olika material. Han kommunicerar med materialet utan ord men genom handen och genom att pröva och utforska Han prövar sina erfarenheter i olika sammanhang kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 29

30 Situationsanpassat tänkade Tänker att barn blir olika, beroende av vilka aktiviteter och sammanhang som erbjuds Barns förmågor och svårigheter kan förändras, beroende av vilka aktiviteter och sammanhang som erbjuds Barns förmågor och svårigheter kan förändras oavsett barnets ryggsäck, hemförhållanden, uppväxt och tidigare erfarenheter 30

31 Vårt uppdrag: Dokumentera barnens förändrade kunskap } Om den här typen av utforskande återkommer blir det möjligt att urskilja förändringar över tid. Vilka upptäckter gör barnet i morgon? Om en månad? Om ett år? } Det blir möjligt att dokumentera hur barnet omvandlas i sig själv blir annorlunda sig själv i olika möten med material, vuxna och andra barn. Källor: Palmer, Lenz - Taguchi kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 31

32 32

33 Ett rhizomatiskt tänkande gör det möjligt att beskriva hur lärandet, likt rhizomer, går i oförutsägbara banor, och inte på något sätt är linjärt eller progressivt. Gilles Deleuze och Félix Guattari (1987) kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 33

34 Pedagogisk dokumentation är inget i sig utan blir det man gör det till Hillevi Lenz Taguchi 2013 kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 34

35 Ett arbete med pedagogisk dokumentation börjar alltid i mittenmitt i den praktik som redan pågår. Hillevi Lenz Taguchi 2013 kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 35