Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Relevanta dokument
LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Infektionsambassadör. Vad är det?

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Strama för sjuksköterskor

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!

Multiresistenta bakterier i Primärvård

antibiotikabruk i praktiken

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Multiresistenta bakterier

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

VRI Vårdrelaterade infektioner

Klokt Antibiotikaval. Kvartalsrapport Kvartal SÄS. Södra Älvsborgs Sjukhus

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Rationell antibiotikaanvändning

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Innehåll: Inledning sid 1

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Antibiotika. Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten. Giltighet:

Spondylit. Bertil Christensson Lund

MEQ-fråga 1 Sida 1 (5)

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Multiresistenta bakterier

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Delexamen 4 Infektion MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6)

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning

Här följer en guide till hur man i Diver-portalen kan hitta information om vårdcentralens antibiotikaförskrivning.

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU

MRSA. Information till patienter och närstående

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Miriam 30 år. Aktuellt Sedan igår sveda vid vattenkastning, och feber, uppmätt 39,0 grader. Lite illamående, inte kräkts.

Infektioner hos äldre

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Övre luftvägsinfektioner hos barn

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Riktlinjer för antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr Innehåll

KAD-bara när det behövs

Transkript:

Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation

Övriga???

Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om behov finns för att ha uppgifterna formellt i enhetens verksamhetsplan. Tid avsätts (X tid) för att i kollegiet, till exempel i samband med internutbildningar eller liknande, diskutera kvalitetsarbetet enligt ovan.

Processmål kan vara att Arrangera möte med kollegiet på enheten med syfte att gå igenom och identifiera problemområden som kan angripas i kvalitetsarbetet i framtiden (eg. inför arbetet med nästa års verksamhetsplan). Fortlöpande eller under specificerad tidsperiod registrera infektionsdiagnoser (typinfektioner ex. infekterat bensår, pneumoni) och på ett organiserat sätt gå igenom detta i kollegiet för diskussion i samband med utvecklingstid. Organiserat och (X ggr) i kollegiet gå igenom de 10 senast utskrivna recepten / ordinationerna av specificerat antibiotika (ex Doxyferm, Heracillin, ciprofloxacin eller Claforan ) för analys och diskussion. (X ggr per år) ta ut individuell förbrukningsstatistik för självskattning och analys. Genomföra internt utvecklingsarbete exempelvis i form av AUDIT / journalgenomgångar kring specificerat ämne / fokusområde. Uppdra år kollegiet (individuellt) att gå igenom aktuella vårdprogram och återrapportera för att stärka enhetens rutiner. Arrangera internutbildningsinsats i associerat ämne (vårdhygien, Strama etc) Införa rutiner för användande av PCT-analys vid differentialdiagnostik bakteriell infektion / inflammation av annan genes. Införa rutin att alltid ange diagnos vid infektionsbehandling och aldrig antibiotikabehandla symtom (ex feber) eller lab-prov (ex CRP). Arrangera internutbildning för hela personalen där information om och bakgrunden till målsättningarna med basala hygienrutiner gås igenom. Skapa rutin för att vikarierande personal, till exempel stafettdoktorer, direkt informeras om lokala vårdprogram (ex Strama NLL-app) och rutiner. Arbeta med information exempelvis egenvårdsargument gentemot allmänheten.

Mest för slutenvården Skapa rutin för daglig utvärdering av indikation för KAD-behandling / CVK / annan kateter / annan följsamhet VRISS. Skapa rutin för att alltid dokumentera riskfaktorer enligt ovan. (X vecka/veckor per år) systematiskt gå igenom patienter som erhåller antibiotikabehandling och i kollegiet analysera indikation (och vid behov återkoppla till ordinerande läkare på akuten).

Effektmål kan vara (X %) minskning av den totala antibiotikaförskrivningen på enheten. (X %) minskning av förskrivet mjukdelsantibiotika (markörpreparat Heracillin och Dalacin ) (X %) ökning av förskrivet penicillin (Kåvepenin ) (< X% ex <5% eller ingen ) av patienter som antibiotikabehandlas under diagnos okomplicerad cystit erhåller ciprofloxacin. (> X% ex 80%) av patienter som erhåller primär antibiotikabehandling mot luftvägsinfektion erhåller penicillin. (< X%) av patienter som erhåller diagnos otit erhåller antibiotikabehandling. (< X%) av patienter som erhåller diagnos sinusit erhåller antibiotikabehandling. (< X%) av patienter som erhåller diagnos kronisk prostatit erhåller antibiotikabehandling. (> X% ex >90%) av patienter (utan allergi) som antibiotikabehandlas (primär behandling) för en lobär pneumoni erhåller penicillin. I slutenvården erhåller penicillin som backbone i behandlingen. (> X%) av patienter som erhåller diagnos erysipelas behandlas med vanligt penicillin. (> X%) av alla patienter som ordineras penicillinbehandling (J01C-gruppen eller specificerade preparat) ordineras 4-dos-regim. (> X%) av patienter som erhåller diagnos okomplicerad cystit använder möjligheten att avvakta antibiotika, avvakta odlingssvar, erhålla symtomatisk behandling och erbjudas gratis uppföljning för ställningstagande till antibiotikabehandling efter t ex tre dagar. (> X% alt 100%) av patienter som erhåller antibiotikabehandling har behandlingen kopplad till en i journalen dokumenterad infektionsdiagnos med angivet fokus. (X % ex 100%) följsamhet till klädkod (arbetsdräkt, hår, smycken) enligt basala hygienrutiner i NLL. (X %) följsamhet till basala hygienrutiner i NLL avseende handdesinfektion, handtvätt, användande av handskar, skyddskläder och stänkskydd. (X %) följsamhet till landstingets hygienrutiner avseende infektion hos personal till exempel magtarminfektion, infekterat sår eller bärarskap av multiresistenta bakterier. (X %) följsamhet till landstingets rutin för screening av personal som jobbat på annan ort. (X %) följsamhet till landstingets rutin för screening och handläggning av patient som vårdats utomlands.

Mest för slutenvården (X %) minskning av Claforan -användandet. (eller ciproxin etc) (X %) ökning av användandet av Bensyl-Pc I samband med (>X % alt 100%) av alla antibiotikaordinationer ordineras och dokumenteras planerat/preliminärt utsättningsdatum samtidigt som insättandet. I samband med all antibiotikabehandling görs efter 48-72 timmar alltid ställningstagande till deeskalering av behandlingen (avsmalad behandling efter odlingsbesked, övergång till po behandling efter till exempel svar kliniskt, feberfrihet, CRP vänder). 100% av all antibiotikabehandling anpassas efter svar på mikrobiologisk diagnostik (till exempel odling) inom 24 timmar. (X % ex 100%) av all intravenös antibiotikabehandling föregås av blododling samt odling från adekvat lokal/fokus. (X% alt 100%) av all antibiotikabehandling mot urinvägsinfektion föregås av urinodling.