Kvalitetsrapport Förskolan Koppom-Adolfsfors-Skillingsfors. Charlottenberg Thea Kristiansson Förskolechef

Kvalitetsrapport 2015-2016 Förskolan Koppom-Adolfsfors-Skillingsfors Charlottenberg 2016-10-18 Thea Kristiansson Förskolechef 1

Innehållsförteckning Åtgärder för utveckling (förskolan)från tidigare års kvalitetsrapport 2014/2015...3 1. Kvalitetsrapport för tidsperioden läsåret 2015/2016...3 2. Kvalitetsrapporten omfattar (område, enhet) grundfakta om enheten...3 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen...3 4. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse...3 5. Arbetet i verksamheten...4 6. Övergripande bild av måluppfyllelsen samt en analys...6 7. Uppföljning av likabehandlingsplan...13 8. Åtgärder för utveckling:...13 Bilaga 1...15 2

Åtgärder för utveckling (förskolan)från tidigare års kvalitetsrapport 2014/2015 Följa vår utvecklings plan för förskolan Språk i ett helhetsperspektiv. Arbeta så att hela läroplanens olika områden införlivas i den dagliga verksamheten. All pedagogisk personal deltar i studiecirkel under läsåret av boken Att undervisa i förskolan. Studiecirkeln led av processledaren på vardera förskola. Fortsätta införliva kvalitetsarbetet samt utveckla och fördjupa det genom att synliggöra hur de arbetar med alla målen och få barnen delaktiga i kvalitetsarbetet. 1. Kvalitetsrapport för tidsperioden läsåret 2015/2016 2. Kvalitetsrapporten omfattar (område, enhet) grundfakta om enheten Kvalitetsrapporten omfattar fritidshemmet och förskolan Duvan i Skillingmark, förskolan Hagåsen (avdelningarna Gul, grön, Blå och Stjärnan), förskolan Kohagen (avdelningarna Kohagen, Kalvdansen och from feb-16 även Ferdinand) samt korttidstillsyn på Kvarnforsplan i Koppom. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. Redovisningen bygger på förskolans Stöd och rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete, bildnings verksamhetsmål, bildnings prioriterade verksamhetsmål Alla lärare fokuserar på barns/elevers språk- och kommunikationsutveckling, vår utvecklingsplan för förskolan och på nationella styrdokument som Skollagen och läroplanerna. Underlagen är från egna månadsrapporter och egna observationer, föräldraråds- och föräldramöten, arbetsplatsträffar, RUS samtal, PUG möten och protokoll, Skolinspektionens föräldraenkät, iakttagelser och frågor ställda på peda träffar, avdelningens/arbetslagens månadsuppföljning, utvärdering från småbarnspedagogik och bokcirkel. 4. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Mina och mina förskolors, fritidshemmets och korttidstillsyns gemensamma förutsättningar när det gäller ledning och styrning har bla handlat om Ledarforum, ledarskapsdagar med Lennart Hammarsten, materialet för att genomföra RUS, utbildningen Fortbildning för förskolechefer genomförd vid Karlstadsuniversitet, bildnings ledningsgruppsmöten, möten med förskolechefer/bo som handlat om placeringar, barnhälsoteam och om Stöd och rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi är tre förskolechefer, med varsitt ansvarsområde, som tillsammans bildar kommunens förskoleverksamhet. Mina verksamheter är spridda i Adolfsfors, Koppom och Skillingmark medan jag som förskolechef har kontoret på biblioteket i Charlottenberg. För förskolornas övergripande planerade förutsättningar för att klara uppdraget kan nämnas bokcirkel Att undervisa barn i förskolan, utsedd processledare och PUG möten, Itansvarig per förskola en specialpedagog anställd på 80%, en halvdags utbildning om lärplatta, småbarnspedagogik där tre medarbetare deltog, likabehandlingsutbildning som pågår där fem medarbetare deltar. 3

Kohagen och Hagåsen är byggda, anpassade, lokaler för att möta förskolans uppdrag medan Duvan är en tidigare skolbyggnad, men samtliga förskolor är belägna så att naturen kan nyttjas. Kohagen och Hagåsen har även en närhet till grundskolan. Stjärnan ligger intill Hierneskolan, centralt i Koppom, medan Duvan bedrivs i Gunnerud, skolans tidigare lokaler, mer avsides från andra verksamheter än övriga och består både av förskola och fritidshem. Den skillnaden mellan förskolorna innebär att Duvan har förskolebarn i åldern 1-5 år samt fritidsbarn 6-12 år. Förskolan Kohagens och förskolan Hagåsens avdelningar har åldersindelning med yngre och äldre barn. När det gäller personella förutsättningar (grundbemanning på varje avdelning är tre personal, två förskollärare och en barnskötare) så är vi försörjda med förskollärare på varje avdelning, men de flesta avdelningar har en förskollärare, det finns en högre andel på Stjärnan och på Kohagen än på de övriga förskoleavdelningarna. Förutom förskollärare så finns barnskötare anställda, flera med lång yrkeserfarenhet, men det finns även anställda barnskötare med liten erfarenhet av förskola. Duvans fritidshem/förskola saknar fritidspedagog, arbetslaget består av en förskollärare och två barnskötare. Vissa av fritidsbarnen har oregelbunden och låg närvarotid. Barnantalet på avdelningarna skiljer, beror bl.a. på ålder och på barnens behov, men även utifrån verksamhet och lokalernas utformning. Under detta läsår så har bristen på förskoleplatser varit stor. Det har inneburit, en hel del möten med personal och vårdnadshavare bla att skriva arbetsmiljökonsekvensbeskrivningar, att Duvan och Hagåsen avdelning blå har anställt mer personal för att kunna ta emot fler barn medan Kohagen har startat en femårsgrupp, avdelningen Ferdinand, i skolans lokaler. Det har under året varit svårt att få tag i vikarier, främst då på korta vikariat såsom vid sjukdom och vid utbildning eller om behov av vikarier behövs under planering eller möten. Vid rekrytering så är det färre sökanden än tidigare, och de flesta saknar utbildning och erfarenhet av förskola. Det som skiljer Duvan och Kohagen från Hagåsen är att de förstnämnda finns i lokaler som inte är kommunens utan det är en förening som är hyresvärd samt att Duvan och Kohagen har egen anställd städpersonal. Hagåsen har Eda Bostad AB som hyresvärd och är en förskola där städningen sköts av städföretaget ISS. Gemensamt är att lunchen köps av kommunens kostsektion medan frukost och mellanmål köps in och planeras av förskolan själva, men med gemensamma kommunala riktlinjer för vad som ska serveras. Den verksamhet som skiljer sig allra mest åt från de övriga är korttidstillsyn, 9:7 LSS, och som bildning ska verkställa. Vårdnadshavare söker och får sin ansökan om korttidstillsyn utredd av en handläggare inom LSS. Verksamheten bedrivs i en lägenhet på Kvarnforsplan i Koppom, där Eda Bostad AB är hyresvärd. Det är två heltidsanställda fritidsledare som arbetar med en ungdom efter skoltid och på skolloven utifrån den beviljade ansökan som är gjord. Fritidsledarna är anställda av bildning, men ska var tredje månad lämna in en genomförandeplan, hur har man arbetat (journalanteckningar), till handläggaren som förvarar dokumentationen. Förutsättningar för att möta samhällets krav och förväntningar är SIP möten, två träffar med Anders från Solhagagruppen, en fortbildning för oss här och ett som studiebesök i Hagfors, Direkta förutsättningar för fritidsledarna är kontakten med vårdnadshavarna via hämtning och telefonsamtal, samverkan med skolans lärare, handledning av psykolog. 5. Arbetet i verksamheten De insatser som genomfördes gemensamt för kommunens förskoleverksamhet läsåret 15/16 var en utbildningsdag med yrkesetik, pedagogiska träffar,där höstens handlade om boken Att undervisa barn i förskolan som även lästes och diskuterades av samtliga anställda i förskolan, och bokcirkel på tidigare nämnda boktitel. De pedagogiska träffarna inleddes med fokus på frågan vad är undervisning i förskolan och genomfördes av oss förskolechefer. Cirkeln leddes av processledare och las på personalmöten, det fanns frågor som stöd för att genomföra bokcirkeln, som hade utarbetats av specialpedagogen. Vårens pedagogiska träffar bestod av hur vi på förskolan skapar goda villkor för barnen utifrån SPSM:s tillgänglighetsmodell, triangeln med hörnen pedagogisk, social och fysisk miljö, där det optimala lärandet är triangelns mittpunkt. Vi hade under tidig höst även en föreläsare för våra It- ansvariga, läsplatta i förskolan. Inom mitt 4

område så har även tre personal deltagit på småbarnspedagogik som Kau anordnat, dessa tre är fördelade på mina tre olika förskolor. En annan utbildning som Kau har är inom likabehandlingsområdet där fyra personal har medverkat, och som är klar i november 2016. Förskolans tre förskolechefer har även haft PUG möten med processledarna, ibland gemensamt och andra tillfällen inom vardera förskolechefsområde. På dessa möten har vi bla tittat igenom processledarens arbetsbeskrivning och roll, brister vi fick 2011 av Skolinspektionen, likabehandlingsarbete (vad är ett likabehandlingsärende), vart är vi idag och vart ska vi? Vi har lyft begrepp som processer, undervisning, beprövad erfarenhet och på vetenskaplig grund. På den träffen med de två sistnämnda orden hade vi bjudit in Susanne Liljedahl som med sin kunskap kunde utveckla våra tankar, beprövad erfarenhet är mer än individens och den egna förskolans erfarenheter. PUG mötena har även haft fokus på att rapportera vilka processer är på gång, pedagogisk kvalitet, behov och arbetsglädje. Processledarna har lämnat månadsrapporter till förskolechef med dessa tre rubriker och hur de arbetat med bildnings verksamhetsmål, de som gäller förskolan. I januari genomfördes ett gemensamt likabehandlingsmöte med samtliga förskolor där vi diskuterade vad ett likabehandlingsärende kan vara och hur detta ska följas upp när det uppstår. Vad gäller systematisk kvalitetsarbete så har vårterminens pedaträffar och pugmöten än mer riktats mot kvalitetsarbete där vi har använt Skolverkets stödmaterial Kvalitetsarbete i praktiken. Under hösten 2015 gavs feed back till varje förskola och arbetslag på den kvalitetsrapport och den verksamhetsplan som skrevs efter genomförd utvärdering i juni, fortlöpande har förskolechef även gett återkoppling på avdelningarnas månadsuppföljningar. I juni reviderade förskolecheferna Stöd och rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete och som togs upp som en punkt på läsårets första PUG möte. Samtliga av dessa aktiviteter har genomförts med syfte att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. På arbetsplatsträffar har vi haft stående punkter såsom arbetsmiljö, likabehandling, organisation och information. Arbetsmiljön har tagits upp utifrån den psykosociala skyddsronden, hur mår vi och vad behöver vi göra för att ha en god arbetsmiljö hos oss? Arbetsmiljöverkets nya regel (AFS 2015:4), främjande likabehandlingsarbete samt inspektioner från miljö och hälsa bidrar till att området får ett bra utrymme. Vi har tillbud, avvikelser och brister att rapportera för att synliggöra arbetsmiljön, dessa tas bla upp på APT. När det gäller arbetet med bildnings prioriterade verksamhetsmål 2016 Alla lärare fokuserar på barns språk och kommunikationsutveckling så har förskolan Kohagens avdelningar haft språket som eget verksamhetsmål där målkriterierna har handlat om att följa barns kommunikation i leken, hur ordförrådet och meningarna utvecklas. På Duvan har förskolan haft målet att barnen ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter genom lek, sång och musik medan fritids arbetat med att skapa läsintresse, båda målen med syfte att utveckla barnens språk och sociala samspel. Förskolan Hagåsen har haft målet utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Förskolorna har arbetat med att ge förutsättningar till språk- och kommunikationsutveckling i vardagen där samtal är i fokus och som innebär material som Babblarna, talarbacken, sagor, samtal i leken där man möter barnen i deras intresse. Arbetslagen har allt från att tillverka bakelser av garn för att stimulera leken för att gynna lärandet till att låta barnen planera och genomföra ett tillfälle för föräldrar att köpa kakor och kaffe. Förskolorna och fritidshemmet har valt ett verksamhetsmål utifrån sin förskolas perspektiv (intresse, behov, barngrupp mm), men även med insikten om att bildning har ett prioriterat mål om språket som ska prioriteras. Språk och kommunikation är även en stor del av läroplan för förskolans innehåll och personal har en stor kunskap om att språk är en förutsättning för barns fortsatta lärande och för att kunna skapa relationer och ha möjlighet i att delta i/på olika sociala arenor. Detta område är dessutom ett område som vi trycker på i vår utvecklingsplan för förskolan i Eda kommun. Vi skriver i vår utvecklingsplan att vi ska arbeta med språkutveckling i ett helhetsperspektiv men har tappat bort arbetet med att ge modersmålsstöd. En reflektion som dyker upp är det jag läste för flera år sedan Barn med flera språk av Gunilla Ladberg: 5

Det är alltså inte samma sak att vara flerspråkig i en enspråkig miljö som i en flerspråkig. Om omgivningen uppmuntrar flerspråkighet och ser det som självklart och värdefullt, blir det naturligt för barn att använda alla sina språk. Men i svenska miljöer uppmuntras det mer sällan. Ett språk ses som det naturliga, flerspråkighet blir snarast något besvärligt. En man från Eritrea berättar: När vi bodde i Afrika talade mina barn fem språk mer eller mindre dagligen. Alla talade många språk. Men när vi kom till Sverige var det bara svenska som gällde. Ingen frågade efter barnens kunskaper i andra språk. Min dotter var väldigt frustrerad över att allt det andra hon kunde aldrig räknades. (s.31) Fortfarande hör jag ofta sådana repliker som: modersmål, ja men är det inte bättre att de lär sig svenska ordentligt? (s.14) Forskarna Gunilla hänvisar till är eniga, det är till fördel, både för modersmålet och svenska språket, att barnen får modersmålsstöd. Flerspråkighet i sig är alltså inte något speciellt eller besvärligt, inget undantag i mänskligt liv utan högst normalt - minst lika normalt som enspråkighet.(s.15) Korttidstillsyn har arbetat utifrån elevens behov (mål med korttidstillsyn)och med ett nära samarbete med vårdnadshavare och skola. Vid två tillfällen under läsåret 15/16 har det skett handledning med externa som har erfarenhet av korttidstillsyn, men mer regelbundet genom bildnings barn och ungdomspsykolog. Det är handläggaren som efter utredning tar beslut om korttidstillsyn samt mål med verksamheten där eleven finns. För att ha kontakt med handläggare inom LSS så har förskolechef haft möten med handläggaren, som även bjudits in på en arbetsplatsträff. Förskolechefen har deltagit på SIP möten där förutom skola och vårdnadshavare, även BUP och IFO medverkar. 6. Övergripande bild av måluppfyllelsen samt en analys Resultat Yrkesetiken ledde till att vi sammanfattade hur vi skulle hålla etiken vid liv och kom fram att det kan göras på personalmöten, arbetsplatsträffar, via loggbok, i månadsuppföljningar och genom dagliga diskussioner och reflektioner. Kort sagt yrkesetiken ska precis som likabehandlingsarbete genomsyra verksamheten. Analys:Föreläsningen som var intressant och med livliga diskussioner om etiska dilemman hade kunnat ge en högre måluppfyllelse om vi hade hållit bättre tag i arbetet/följt upp, som nu blev det ett genomförande och det som finns kvar ute verksamhetens arbete är säkert mycket olika vad och i hur hög grad. Hur fort gjort det är att genomföra en aktivitet utan att hålla i och utan att följa upp! Efter genomförd bokcirkel fick Kohagen, Duvan och Hagåsen svara på utvärderingsfrågor se bilaga 1: Ett arbetslag ansåg boken tråkig och upplevde pekpinnar, gör inte så här utan så här. Samma arbetslag tyckte ändå att boken gav en del bra förslag och aha-upplevelser. Den har påverkat deras arbetssätt genom att påminna om självklara saker, men även upplyst att det finns många olika sätt att nå ett läroplansmål, att reflektera och analysera på vad som fungerar med ditt sätt, dina egna idéer och bokens förslag. Lärdomar man tar med sig är att arbetet ska vila på vetenskaplig grund. En del kände att boken var trögläst och att det var svårt att hinna läsa eftersom om man läser snabbt glömmer man vad man läst. Att genomföra en ny bokcirkel var tänkbart om man väljer bättre böcker annars föreslogs föreläsningar och studiebesök för att lära mera. I ett arbetslag hade endast en svarat på enkäten. I ett tredje arbetslag tyckte man att boken gjorde en mer medveten om undervisningssituationer som man faktiskt skapade, det hade man inte tänkt på tidigare, blivit mer seende i vad man gör. Boken har gett ett möte med det teoretiska 6

och som man inte har haft så mycket kontakt med, men boken var svår att tränga in i, det var först efter en tids läsande som boken blev lättare. Boken gav tankar om hur man utmanar barnen och hur man arbetar med variation och med från lokalt till ett expansivt språk. Det har varit givande att få diskutera med varandra, som har gett nya tankar och hur de vardagliga samtalen kan ha för ett undervisande värde. Analys och bedömning: Utvärderingsfrågorna efter genomförd bokcirkel gjordes av processledarna för att dela ut samma frågor, men den inlämnade sammanställningen skiljer sig åt. Ett arbetslag lämnade inte in enkätsvar eftersom endast ett svar kom in, vad kan det bero på? Enkätsvaren visar att någon tyckte boken var bra, medan andra tyckte det var svårt att komma in i boken, att den var väldigt teoretisk. En av förskolorna skriver mer om att arbetssättet har förändrats efter att ha läst boken, man har blivit mer medveten och att pedagogen kan utnyttja vardagens samtal för ett expansivt språk och någon nämner principerna för undervisning. Lärdomarna som beskrivs är också skiftande och som tillsammans med upplevelserna från boken troligen visar att vi har olika erfarenheter av att läsa forskning eller hur vi omsätter teori till praktik? Det kan även bero på att vi i förskolan har olika yrkesroller med olika utbildningar. Enkätsvaren kan även bero på hur man läste, hur man lade upp bokcirkeln och hur man genomförde själva bokcirkeln och dess diskussioner. Vi förskolechefer gav en heldag för att läsa boken och var och en fick styra själva läsningen av boken, specialpedagogen skrev ner frågeställningar som om man ville eller behövde kunde använda. Själva bokcirkeln planerade processledaren på vardera förskola. Hur mycket betydde upplägget av bokcirkeln tex hur många kapitel man skulle läsa inför varje diskussion, hur mycket betydde ledningen av diskussionen för hur boken upplevdes och vilka lärdomar man fått samt om hur boken har påverkat arbetssättet. Detta är svårt att veta, för att gå mer på djupet behöver förskolechef och processledarna hjälpas åt för att följa upp sina olika lärdomar/erfarenheter av vad som kan ha varit mer framgångsrikt och betydelsefullt att tänka på. Bedömningen är att förskolechef försöker att (2.7 Förskolechefens ansvar) personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, men att det behövs mer arbete som fördjupar kunskapen om läroplan för att samtliga medarbetare och arbetslag ska kunna ha verktyg och kunskap för att utföra uppdraget. Det behövs kontinuerlig, och mer riktad fortbildning samt tid att diskutera uppdraget utifrån läroplan, som är att professionellt kunna utföra sina uppgifter. Vi är olika hur vi lär och förstår uppdraget, vi får även nya medarbetare under tiden. Målet är delvis nått. Pedagogiska träffar hösten 2015 och våren 2016: Under höstens och vårens pedagogiska träffar fick grupper (som för dagen var grupperade) svara på frågan om vad är undervisning så att vi hade två tillfällen att jämföra en eventuell utveckling. Under hösten lyfte vi begreppet undervisning och under våren var rubriken att skapa goda villkor för lärande. Parallellt med detta genomfördes bokcirkeln med titeln Att undervisa barn i förskolan. 2015 Tillfälle 1 Vad är undervisning? Här presenteras en del av svaren vi fick från det första tillfället: Lärande sker hela tiden - men när det gäller undervisning har pedagogen tänkt igenom ev utifrån Lpfö 98, vad barnen ska lära sig utifrån ett lärandeobjekt. Att vara förberedd, medvetet vad vi vill framföra till barnen Det ska vara planerat är det inte det så är det utbildning vi har ett mål som vi strävar emot När vi har bestämd aktivitet/ ett mål när vi planerar när barnen är i en aktivitet och vi gör dom nyfikna och hjälper dem vidare i aktiviteten positivt lärande Vi har ett mål som vi strävar emot vägen dit sker genom undervisning. Det kan se olika ut ifrån vilken barngruppen man har. Vilka intressen de har. Hur vi lyssnar? Tar barnens tankar vidare. Hur barnen samtalar mellan varandra. Medvetet vad vi vill framföra till barnen 7

Det ska vara planerad är det inte det så är det utbildning Undervisning: undervisar på olika sätt Planerad undervisning vara förberedd, vet vill Lära ut. Har vi ett bestämt mål ska vi försöka hålla oss till uppgjord plan. När barnen kommer in på andra spår försöka komma tillbaka till det vi planerat. Undervisning har det alltid skett efter gamla tradition genom på visning i pappersform. Förskolan har förändrats under lång tid strävans mål inte så lätt att påvisa lärande sker under lång period mera praktiskt arbete mera i barns nivå. Barn lär hela tiden under vardagliga situationer vuxna måste ge möjlighet till lärande. Lärande sker hela tiden men när det är undervisning har pedagogen tänkt igenom ev utifrån LPFÖ 98 vad barnen ska lära sig utifrån ett lärande Leken, temaarbete, dokumentationsarbete, planering, reflektion, analysera, utvärdera Annat än katederundervisning, undervisning i fri lek, konsten att peka ut, arbete utifrån lpfö fånga barnens intresse, intresserade vuxna, utmana till att vilja sig lära mer när man har en planerad aktivitet i förskolan tex ett tema, planering reflektion, lär hela dagen i leken och samtal, (undervisning?) att ge igenkännande 2016 Tillfälle två Vad innebär undervisning? Här är några av svaren: Att ta tillfälle i akt när tillfälle ges, att vid planerade tillfällen utifrån läroplanens utmana, utveckla och ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper och lust att utveckla kunskaper När vi medvetet skapar förutsättningar/miljö, syfte till vad vi ska lära. lärande sker hela tiden på olika sätt men det blir undervisning först när vi gr det medvetet och synligt. Vi fångar barnen och gör lärandet synligt Ta vara på barnens intresse/nyfikenhet. Barns inflytande har ökat för oss pedagoger. Vi pedagoger har blivit mer medvetenhet att vi undervisar hela tiden. Vi undervisar i alla situationer ute/inne. I alla situationer under dagen sker undervisning både medvetet och omedvetet. Det sker ett lärande i allt vi gör. Medveten planering utifrån ett mål, i vårt förhållningssätt arbetar vi tex med att synliggöra mönster utveckla expansivt språk Du är medveten om att du kan använda varje situation till ett lärande. Ta tillvara på barnens intresse och nyfikenhet och utveckla det vidare. Vi får in undervisning både i planerade och spontana undervisningstillfällen i förskolan Hur man inleder en aktivitet att men berättar hur o varför, men Även vad vi kommer att lära Att fånga barnen där de befinner Utgå från deras intresse o kunna utmana dem Undermedvetet lärande, barnen utvecklas i allt dom gör i all lek Viktigt att barnen får göra det dom vill och inte känna att dom blir tvingade till något då kan det bli negativ effekt Anpassad till varje barn, vi har ett syfte med det vi gör, miljön, material. Allt vi gör är egentligen undervisning, men framförallt vår planerade verksamhet. Har vi bra lärande miljöer, då kan vi undervisa barnen. Analys och bedömning: En reflektion vi gör är att vi ställt frågan olika vid första och andra tillfället. Vid första tillfället frågar vi vad är undervisning i förskolan och vid andra vad innebär undervisning i förskolan. Orsaken till detta kan vara att vi inte helt har haft syftet klart för oss när vi planerade de pedagogiska träffarna. I några av svaren kan man se att man svarar på hur man gör t ex planerar aktiviteter, dokumenterar arbetar med tema. Det skulle kunna bero på att man inte har kommit i kontakt med undervisningsbegreppet tidigare, det kan också bero på att i förskolan är man i ett görande. 8

Vi ser att flera tänker att undervisningen skall vara planerad, det är något man gör medvetet, någon nämner att det är utifrån Lpfö eller mål. Något som återkommer är att man utgår från barnens intressen, men man nämner inte vad barnen har rätt till enligt läroplanen. Budskapet att vi ska utgå från barnens erfarenheter och intressen tolkar vi att man har tagit till sig. Vi behöver lyfta att barnen enligt läroplanen har rätt till målen som står där. Vi kan inte se att det skett några större förändringar om vad undervisning är i svaren vid andra tillfället 2016. Det vi kan se är spår av förändringar som exempel. Allt vi gör är egentligen undervisning men framförallt vår planerade verksamhet. Man kan ta vara på ex matsituationen för att skapa en undervisningssituation. Att vid planerade tillfällen utifrån läroplanens mål utmana, utveckla och ge barn möjlighet att utveckla kunskaper och lust att lära. Men vi kan också se att man fortfarande tänker att undervisning sker hela tiden som exempel I alla situationer under dagen sker undervisning både medvetet och omedvetet. Det sker ett lärande i allt vi gör. Vi tänker att vi måste utmana och diskutera vad undervisning begreppet innebär och vad är skillnaden på undervisning och lärande (Skolinspektions rapport). Det känns också viktigt att diskutera vidare vad innebär undervisningsbegreppet för förskolan. Hur ska förskolan bedriva undervisning? Vid andra tillfället skriver någon. Viktigt att barnen får göra det dom vill och inte känna att dom blir tvingade till något då kan det bli negativ effekt. Detta skulle kunna tolkas som ett uttryck för en oro att undervisning är lika med att vi ska styra barnen eller att det då inte längre är lustfyllt och roligt. Kan också vara att man har erfarenhet av sin egen undervisning och tänker skola när man hör ordet. Därför blir det viktigt att fortsätta diskutera begreppet undervisning och vad det innebär för förskolan. Samtidigt som vi behöver utveckla förståelsen för läroplanen, att vi har bestämda mål att jobba med och att barnen har rätten att få utvecklas utifrån läroplanens mål. Bedömningen är att arbetet med begreppet undervisning, vara medveten/att veta när det sker undervisning, och när det inte sker, behöver fortsätta. Bedömningen görs utifrån 2.7 Förskolechefens ansvar (första och sista punkten), att förskolechefen behöver ge fortsatt kontinuerlig kompetensutveckling för alla, men att tänka på att det är olika i hur vi lär och förstår uppdraget, samt att vi får nya medarbetare under tiden. Undervisningsbegreppet, målstyrda processer under ledning av lärare, är enligt svaren på frågorna inte helt framme, se Skollagen 1 kap. 3. Målet är delvis nått. Resultat från föreläsning Lärplatta i förskolan : Resultat direkt utifrån föreläsningen är svår att riktigt veta något om, men en lista på användbara appar till förskolans arbete delades ut. Vi har lärplatta på varje avdelning, den används både av arbetslag för att dokumentera verksamheten, barnens utveckling och lärande, och av barnen själva. Vi har en It-plan och en itansvarig på varje förskola. Analys och bedömning: Vi har inte haft ett tydligt syfte eller klart för oss hur vi skulle följa upp genomförandet. Detta blev en aktivitet som vi ville ge förutsättningar i, såg behövdes utvecklas och efterfrågades i verksamheten. Utan syfte/vad vi ville svårt att veta resultat, utan resultat kan ingen analys göras! Bedömningen är att målet 2.7 Förskolechefens ansvar om kontinuerlig kompetensutveckling samt att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får en bra miljö och material för utveckling och lärande inte var klart uttalat som syfte. Målet är därför inte nått även om utbildningen i sig var bra (skulle kunna säga att det första målet om kompetensutveckling är nått, men gav det förutsättningar att klara uppdraget mer professionellt?) så vet vi inte vilket resultat den hade, det andra målet om bra lärmiljö och material vet vi heller inte mycket om vad det betydde för barnen ute i verksamheten. 9

Resultat från utvärdering av småbarnspedagogik: -Vilka nya erfarenheter har du fått: att använda appar, hur man använder musiken, tänker annorlunda om småbarns kommunikation och vad man i vardagen kan genomföra med de yngsta. -Har du ändrat något i din barnsyn och i ditt arbetssätt: granskar mig själv Hur gör jag egentligen? Hur kopplar vi detta till läroplan?, jobbar på ett annat sätt i sångsamling och i hallsituation, mer närvarande i barngruppen och att leken ska finnas i alla rum. Mindre gränser, färre nej! -Vilka lärdomar tar du med dig? Nya idéer som jag vill genomföra både i hur jag använder ipad, lek och musik, ett nytt arbetssätt, att man kan börja arbeta tidigt med barnen, de har en nyfikenhet i sig och har lätt att lära. Analys och bedömning: Det verkar som att småbarnspedagogiken har gett nya tankar när jag läser utvärderingen, jag hör även att man nämner utbildningen och boken Lärande genom möten med varma ord och det gav mig mycket. Om det däremot har gett effekt i arbetet direkt med barnen har jag inget underlag för. Det kan bero på att de som genomförde kursen är utspridda i olika arbetslag så att de inte mer än på utbildningens lärmöten diskuterar och utvecklar sina tankar. Hur tar man hand om/använder sig av kollegor som kursar kanske är en fråga att fundera på? Bedömningen är att målet delvis är nått, efter kompetensutvecklingen har nya tankar kommit, men om man har fått kunskap för att professionellt utföra uppgifterna har inte direkt utifrån småbarnspedagogiken som ett genomförande kunnat kopplats. Resultat utifrån förskolornas arbete med läroplan och Resultat utifrån bildnings prioriterade mål barns språk och kommunikationsutveckling ur och läroplan för förskolan: Fritidsbarnen på Duvan har utvecklat uttrycksförmågor, sociala kompetenser såsom att ta initiativ och att redovisa för varandra, parallellt som det märks att självförtroenden ökat. Duvans förskola: Barnen har individuellt utvecklat sitt ordförråd, tal och språk. Barnen har även individuellt utvecklat sitt ordförråd, tal och språk, de kan förmedla sina tankar och åsikter bättre. De har utvecklats socialt, konfliktsituationer har minskat, barnen har börjat kunna säga nej, att sätta gränser. De tar gärna möjligheten till att berätta för varandra, att stå på talarbacken. Kohagen: Barnen 1-3 har fått ett rikare språk, intresse för antal, färger, former och musik. Deras rumsuppfattning har utvecklats. Många av barnen har utvecklat ett stort intresse för Babblarna, detta har vi fått berättat för oss av föräldrarna samt att vi märkt det på avdelningen då barnen ofta velat se på Babblarna, sjunga sången, önskat att lyssna på böckerna eller lekt med figurerna. Barnen tar mer ofta initiativ till läsning, sång och dans. Barnen 3-5 år har blivit bättre på att reflektera över hur vi ska vara mot varandra men har inte alltid lika lätt att omsätta det i praktiken. Utifrån våra mål ser vi att barnen har lättare för att leka och samarbeta i olika gruppsammansättningar. Vi vuxna har arbetat bra med att dela in i olika grupper vilket också gör att vi blir mera närvarande med barnen. Hagåsen avdelning blå, gul och grön: Förskolans valda mål under läsåret är, skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Samtliga tre avdelningar har märkt att filmer, bilder, böcker, lärplattan och egna tagna kort ökar kommunikationen. De har även sett att det har betydelse att de vuxna är närvarande och att vart man är, vad som filmas (den pedagogiska miljön) och av vad det tas kort på har betydelse. En barngrupp fylld av energi får en bättre lärmiljö tex i skogen, om det ges utrymme (den fysiska miljön) och det är en bra gruppindelning (den sociala miljön). Bokintresset har ökat och barnen har, då pedagoger tänkt till om material gett ett ökat inflytande för barnen som hämtar, tar egna initiativ. Stjärnan:Valet av prioriterat mål för verksamheten påverkades till viss del av kommunens satsning på språk men främst på grund av att vi vill att barnen ska känna glädje av att kunna förmedla sina tankar och erfarenheter och förstå att språket har en viktig betydelse. De valde målet- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, kommunicera med andra och uttrycka tankar. Resultatet har varit tydligt att barnen med nya 10

(erbjudits aktiviteter) erfarenheter utvecklat nya ord, nya begrepp, man ställer frågor och samtalar på nya sätt. Ett exempel är när brandmännen kom på besök där de nyfiket ställde frågor och visade att de hade kunskaper om brand genom att använda nya ord och begrepp i sina frågor. Resultat ett systematisk kvalitetsarbete 2.7 Förskolechefens ansvar; systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Vad har hänt med månadsuppföljningar? Det har hänt mycket med månadsuppföljningarna från augusti 2015 till juni 2016. Det är en bättre struktur idag, det finns läroplansmål, målkriterier samt att förutsättningar och aktiviteter beskrivs. Alla arbetslag beskriver sitt arbete, vad de erbjuder och resultat. Några arbetslag kan även redovisa resultat, efter att ha dokumenterat/samlat underlag systematiskt, och som kopplas till målkriterierna/målet tydligare. Det som behöver utvecklas är att välja dokumentationsunderlag (vem,när var och hur) som lämpar sig till målet, det som man vill följa/få syn på, att det görs systematiskt för att få fram resultat och som ska analyseras. Det är analyserna av utvärderingens resultat som ska peka ut väsentliga utvecklingsområden (se läroplan s.14). Det är analysen som både i månadsuppföljningar och i utvärderingar tydligast behöver utvecklas eftersom denna direkt kan påverka vilka utvecklingsområden man kommer fram till. Att analysera resultatet utifrån hur/vilka förutsättningar, genomföranden, samspel och förhållningssätt, miljöer, material och val av dokumentationsunderlag har betytt. Det finns mycket att analysera för att försöka få fram vad som gett resultatet för att komma fram till åtgärder för förbättring. Detta arbete behöver utvecklas Vad har hänt med förskolans verksamhetsplaner? Jag ser att idag använder alla i sin verksamhetsplan mål ur Läroplan och samtliga skriver in/arbetar fram målkriterier. Kolumnen verksamhet är mer fylld för att visa vad som ska in i verksamheten för att gynna måluppfyllelse samt att flertalet tar in forskning för att vila på vetenskaplig grund. Många är vi som diskuterar och funderar på hur kan vi ha ett prioriterat mål i verksamhetsplan samtidigt som samtliga mål ska visa hur de integreras med varandra. Forskaren Christian Eidevald är medveten om dilemmat att om vi ser till en liten del, analyserar en liten del av verksamheten samtidigt som det systematiska kvalitetsarbetet ska bedömas som en helhet. Hur gör vi? Han menar trots detta att det kan vara svårt att göra en samlad analys av läroplanens samtliga mål och hela verksamheten, byggd på systematisk dokumentation och analyser, utan att just bryta ner dessa till delar där olika delar i verksamheten utvärderas i relation till olika målområden i läroplanen. Vad har hänt med utvärdering/kvalitetsrapporten? Det är fler avdelningar som juni 2016 jämfört med juni 2015 som har en tydlig struktur, som redovisar mål från läroplan, kriterier, resultat och resulterar i en analys. Det är i stort sett en bättre spegling av året och som ska leda till att finna sina styrkor samt utbildningsbehov. Att analysera är fortfarande något som kan bli bättre. Den förväntade utvecklingen är att underlag väljs ut utifrån vad man vill följa, samlas in systematiskt, resultat analyseras för att komma fram till åtgärder för utveckling. Analys: Vad beror resultatet på? Jag tror att Stöd och rutiner är ett stöd, jag tror även att vi kan se att vi har hållit på med ett systematiskt kvalitetsarbete under några år har gett resultatet vi idag kan se. Det kan även bero på att vi har utsedda processledare som får träffa andra processledare samt att de har mer tid att processa fram förändring samt att några i de olika arbetslagen har läst en universitetsutbildning som handlar om dokumentation. Resultatet mellan arbetslagen skiftar och det kan bero på att vi människor är olika, har olika kompetenser, utbildningar och erfarenhet med oss. Det kan även handla om att förutsättningarna ser olika ut i arbetslagen såsom barnens behov, närvarotider, lokaler eller att man fått nya kollegor mm. Klart framstår att förutsättningarna inte är optimala och jag tänker då främst på byten av personal, brist på vikarier och på förskollärare och på tiden att dokumentera, att gemensamt få diskutera, reflektera och analysera. Det kan även vara ovant och svårt att få ner sitt arbete skriftligt, man kanske även önskar att det ska ska bli så rätt, formellt skrivet. Resultatet gör även att jag tror att just analysförmågan tar tid att utveckla. Frågan som Christian Eidevald ställer i sin bok, - Hallå hur gör man, är det är möjligt att hitta former för detta så att det inte blir något som tar tid från verksamheten, utan istället blir en 11

aktivitet som utvecklar verksamheten. Att göra barnen delaktiga i kvalitetsarbetet, i den pedagogiska dokumentationen, kan vara en arbetsform som kan leda åt detta håll. Förutsättningar som förskollärare, tid och vikarier sticker ut och kan visa på att resultatet ändå är bra. Min bedömning är att målet är på väg att nås, men vissa områden i målet som handlar bla om att analysera kan utvecklas, men att få planering (PUT, gemensam reflektion) kontinuerligt saknas. 2.7 Förskolechefens ansvar Resultat utifrån Pug dagordningar och minnesanteckningar: Underlagen visar att väsentliga områden som gäller förskolan generellt i kommunen som att lyfta Skolinspektionsrapport (våra brister), spaningar, vad är en process, stöd och rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete diskuteras. Gruppen har tittat på varandras verksamhetsplaner för att utveckla varandra, reviderat gemensamt material, och gett möjlighet att stanna till för att beskriva nuläget utifrån pedagogisk kvalitet, behov och arbetsglädje. Vi har träffats både i den lilla Pug (Hagåsen, Kohagen och Duvan) och med alla, stora gruppen. När vi ses i den lilla gruppen kommer fler till tals och frågorna närmare den egna verksamheten. Analys och bedömning: Kan 2.7 Förskolechefens ansvar nå och utveckla förskolan bättre via processledarna, hur ges förutsättningar? Hur behöver de vara? Jag upplever att Pug gruppen är effektiv, men hur kan vi utveckla förskolan vidare om inte tid för andra medarbetare och kollegor finns/ges. Hur kan jag utveckla processledarna utifrån vart de befinner sig, vi har olika med oss och som gör att vi förstår uppdraget olika. Återigen finner jag anledning, att det beror på tiden som inte finns. Min bedömning är att processledarna spelar en viktig roll, men även att övriga förskollärare har ett större ansvar så att de behöver arenor för att mötas och att ges förutsättningar för att utveckla förskolan. På grund av att verksamheterna är spridda på olika orter (Koppom, Adolfsfors samt Skillingmark) och mitt kontor är i Charlottenberg vill jag påstå att mitt ledarskap är ett distanserat ledarskap, vad hade det betytt för verksamheternas resultatet om ledarskapet hade bestått av ett mera nära ledarskap? Resultat utifrån förskolechefslyftet vid Kau samt den h andlingsplan som skrevs på ledarskapsutbildning med Lennart Hammarsten: Jag deltar i fortbildning för förskolechef vid Kau där jag blev utmanad och gavs möjlighet att utveckla mitt ledarskap för att leda verksamheten jag deltog i förskolechefslyftet december 2015 tom maj 2016 och som utmynnade i ett arbete om hur vi ska säkerställa att alla läroplansmålen interagerar med varandra. Utbildningen gav en större tydlighet i vad som är förskolechefens och förskollärarens ansvar Frågan som blev lyft: Hur ger jag förutsättningar till förskolläraren att kunna ta detta ansvar? Hur bör/ska mitt ledarskap vara för att ge möjligheter? Frågor som utbildningen gav mig och som jag bär med mig vidare: Hur dokumenterar förskolläraren varje barns utveckling och lärande utifrån ansvaret? Hur dokumentationen, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet? Hur säkerställer vi att vi arbetar med hela/alla läroplansmålen? Vad händer i mellanrummen? Hur utvecklar vi den pedagogiska dokumentationen? Hur gör vi barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Utbildningen med Hammarsten ledde till en genomförd handlingsplan av mötesstruktur för att lyfta, vilka möten sker och när jag bedömer att jag är där: Ledningsmöten, Förskolechefsträffar/pedagogiska, förskoleplaceringsmöten, BHT, IT möten, APT, PUG, pedagogiska träffar, RUS, inplanerade Planerings tillfällen med vissa avdelningar, mitterminskonferenser 1. Att jag utvecklas 2. Att jag utvecklar mötena och parallellt förändrar/skapar möten som möter kraven. 12

3. En gång per månad möten med processledarna. De rapporterar skriftligt däremellan pedagogisk kvalitet, behov och arbetsglädje. Att på kort sikt:se över dagordningen, vad behöver vi ta upp! 4. 19/2 Processledarnas arbetsbeskrivning och deras förutsättningar. Processledarna, ger dem delaktighet i mina tankar. De har fått fundera på frågan:vad ska jag ha för utvecklingsområde som jag ska ägna mig åt på fortbildningen? Att se över varje processledares behov 5. Koppom har fyra avdelningar och som innebär mer tid för processledare, jag behöver möta processledaren samt att genomföra förskollärarträffar en gång per månad (Hagåsens Pug). Analys och bedömning ledarskap: jag genomför utan att alltid ta tid att följa upp, jag är mest i nuet och lite på nästa steg, allra minst är jag på längre sikt. Jag behöver parallellt med mina medarbetare se över förutsättningar för att professionellt utföra uppdraget. Det innebär att stanna upp, fundera och inte bara göra. Ha syftet klart! Min bedömning är att målet delvis är nått frågor blev ställda och som innebär att förstå uppdraget komplexitet. Resultat, analys och bedömning utifrån arbete med korttidstillsyn: Arbetet har utvecklats och verksamheten upplevs mer stabil. Relationer med skola och med vårdnadshavarna har byggts upp under läsåret. Samtidigt är verksamheten skör då det handlar om elevens behov, fritidsledarna kan ha många erbjudanden, men om elevens intresse eller behov är något annat så styr detta. Det är även brist på vikarier som kan arbeta vid sjukdom eller vid semestertider. Sommarveckorna innebär längre dagar på fritids. Personal vill ge eleven framtida strategier och bär ett stort ansvar, vi kontaktade IVO för att säkerställa att eleven får det eleven har rätt till. Jag bedömer att verksamheten har ett gott resultat, att de trots brister på förutsättningar såsom fler kollegor att dela ansvaret med (att kunna känna att de kan ta semester eller att vara sjuk), mer handledning, en chef utan erfarenhet och kompetens inom området LSS mm, genomför på bästa tänkbara sätt. 7. Uppföljning av likabehandlingsplan Arbetet med likabehandling fortskrider och på möten får den alltid en egen punkt, likabehandlingsarbetet ska genomsyra allt vi gör. I januari 2016 genomförde likabehandlingsgruppen ett möte där samtliga förskolor deltog. På mötet diskuterades frågan om vad är ett likabehandlingsärende? Frågan är inte enkel att besvara. Individens upplevelse är riktigt, men vad med de yngsta, hur ser vi deras upplevelse? Blanketten som ska användas, att anmäla skyndsamt till huvudmannen samt följa upp är vårt uppdrag. Likabehandling tas även upp på föräldramöten. Både på Hagåsen, Kohagen och Duvan finns personal som läser en utbildning om likabehandling vid Kau. Innan jul ska deras arbete redovisas och förhoppningsvis leda till att vårt arbete i praktiken kan synas i skrift. Det saknas upprättade likabehandlingsplaner, men min uppfattning är att personal har god kunskap om hur situationen på varje avdelning är så att de arbetar både främjande och förebyggande. Nu har ett arbete med läroplan börjats och normer och värden kommer att vara ett område som ska läsas och diskuteras. Men trots allt det saknas nya upprättade planer. 8. Åtgärder för utveckling: Att vi som förskolechefer har syftet klart för oss när vi planerar utbildningsinsatser Detta för att kunna följa upp och för att kunna utvärdera i relation till läroplansmål. Fördjupning av läroplanen, all pedagogisk personal deltar i studiecirkel under läsåret av läroplan för förskolan. Studiecirkeln leds av processledarna. Likabehandlingsplan. PUT pedagogisk utvecklingstid, kartläggning och hur ger vi förutsättningar för detta. 13

Mer diskussioner om undervisningsbegreppet - Att förstå att undervisning både är planerad och oplanerad men alltid med ett syfte, alltid utifrån ett läroplansmål. Det är alltid medvetet ur läroplansmål! Både ute och inne! När personal önskar att barnen ska få leka fritt blir det en motsättning till att uttrycka till att undervisning sker hela tiden. Barnen kan leka fritt bara man är medveten om att då är det inte undervisning. Barn lär hela tiden, det vet vi inte, det är ett antagande, vi ska veta vad utifrån läroplanen. Verksamhetsbesök, syftet med besöken ska vara kopplade till läroplanen. Fortsätta införliva kvalitetsarbetet samt utveckla och fördjupa det genom att synliggöra hur de arbetar med alla målen. Se över arbetsprocesser, former och hur barnen görs delaktiga, så även vårdnadshavare. Utveckla arbetet med att följa upp och dokumentera varje barns utveckling Åtgärda bristen om modersmål skolinspektionens beslut efter tillsyn i Eda kommun. Något som också kommer att behövas och kommer att påverka är: Bygge av ny förskola/avdelning. 14

Bilaga 1. Utvärdering av bokcirkeln Att undervisa i förskolan 1. Vad tyckte du om boken? 2. Vilka lärdomar har du fått genom att läsa boken? 3. Har den påverkat ditt arbetssätt i verksamheten? Om ja; beskriv hur, om nej, beskriv varför. 4. Hur håller vi dessa lärdomar aktuella och vid liv, ge förslag. 5. Hur upplever du att arbetsmodellen kring Bokcirkeln varit, beskriv. 6. Tycker du att vi ska ha fler bokcirklar eller har du andra förslag på lärandemodeller vi kan använda oss av? 15