Delårsrapport 2008-08-31 samt Resultatprognos 2008-12-31 Skeppstecknet i Vilhelminaparken
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 9 Resultaträkning, Balansräkning, Noter 10 17 Sammanställning drift och investeringar 18 Driftredovisning 19 22 Investeringsredovisning 23 24 Redovisningsprinciper 25 26 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 27 Kommunstyrelsen 28 29 Utbildnings och fritidsnämnden 30 35 Socialnämnden 36 40 Adress: Fagersta kommun 737 80 Fagersta Telefon: 0223 44000 Hemsida: http://www.fagersta.se Skeppstecknet i Vilhelminaparken Skeppstecknet är skapat av konstnären och fotografen Kenneth Sundh. Tanken är att konstverket ska vara en positiv symbol för Fagersta, ett varumärke för bygdens identitet. Skulpturen är placerad i en av kommunens miljödammar. Den är gjord av rostfritt stål och cortenstål.
Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Resultat per den 31 augusti 2008 Resultatet per den 31 augusti uppgår till 25,9 Mkr. Utfallet är bättre än föregående år (21,5 Mkr). Utfallet per den sista augusti har legat till grund för den årsprognos som redovisas nedan. Årets prognostiserade resultat Årets resultat beräknas till 30,1 Mkr. Fjolårsresultatet var 38,2 Mkr. Nämndernas nettokostnader inkl lönekostnadsökningar ökar med 28,6 Mkr, motsvarande 5,5 % i jämförelse med år 2007. Den relativt kraftiga kostnadsökningen beror främst på de höga löneökningarna inom kommunals avtalsområde. Finansens intäkter ökar med 3,7% eller 20,4 Mkr. Resultatutveckling Mkr 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 1999 2001 2003 2005 2007 Det s k balanskravet (KL 8 kap. 5 ) tillämpades för första gången i bokslut 2000. Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 % av kommunens egna kapital. Det motsvarar för Fagersta ca 9,1 Mkr och det prognostiserade resultatet överskrider alltså målsättningen. Kommunen har i årets redovisning valt att tillämpa rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning vad avser redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen avseende kommunalskatt innebär att inkomstårets redovisade skatteintäkter består av tre delar: preliminära månatliga inbetalningar prognos för slutavräkning (år 2008) differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år ( 2007 ) Slutavräkningen av årets skatteintäkter beräknas bli negativ och detta ger ett underskott på 2,5 Mkr. 2007 års slutavräkning ger en negativ differens mellan slutlig taxering och prognos på 0,8 Mkr. Fagersta kommun har under 2000 talet haft bäst resultat räknat per invånare bland alla Sveriges kommuner. Resultatdisposition Det egna kapitalet stärks med 30,1 Mkr på grund av det positiva resultatet år 2008. Av tabellen framgår resultatdispositionen tom år 2007. Ändamål (Mkr) 2007 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 91,2 0 91,2 Underhållsåtgärder 20,0 6,0 14,0 Målbild Fagersta 35,6 15,6 20,0 Res.utj.fond VA o 3,9 3,9 0 renhållning Resultatutjämning 29,8 8,8 21,0 Hälsobefrämj åtg 8,5 5,0 3,5 Klimatbefrämjande åtg 5,0 5,0 Summa 214,4 39,3 175,1 Kommunalskatt Skattesatsen år 2008 är 22,09 procent. Skattesatsen har under perioden 2002 2008 sänkts med 0,6 procentenheter eller 2,6 procent. Detta motsvarar 1 800 kronor per år vid en inkomst på 25 000 kr per månad. Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut är att skattesatsen ska sänkas med 0,10 procentenheter årligen år 2009 2010. År 2001 var skattesatsen 2,12 procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2008 är differensen 1,38 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,74 procentenheter. % 23 22 21 20 2001 2003 2005 2007 Fagersta Riket Analys av resultat i jämförelse med år 2007 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade med 21,3 Mkr eller 4,0 %. Slutavräkning på 2007 års skatteintäkter uppgår till 0,8 Mkr och prognos för slutavräkningen avseende 2008 års skatteintäkter är 2,5 Mkr. 1
Verksamhetens nettokostnader ökade med 28,6 Mkr eller 5,5%. Finansnettot försämras med 0,8 Mkr eller 5,1%. Förändring Mkr Procent Skatteintäkter, generella statbidrag, utjämning 21,3 4,0 Verksamhetens nettokostnader 28,6 4,6 Finansnetto 0,8 5,1 Resultatförändring 8,1 21,2 Kommunstyrelsens överskott kommer till stor del från NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) som återbetalar 7,4 Mkr av driftbidraget från Fagersta kommun. NVK:s överskott orsakas av att 1,9 Mkr av medel för oförutsedda behov inte behövt nyttjas. Fastighetsförvaltningen ger 4,2 Mkr i överskott mot budget och anledningen är främst att kostnaderna för underhåll är lägre. NVU (Norra Västmanlands Utbild ningsförbund) prognostiserar ingen avvikelse mot budget. (För ytterligare information, se respektive förbunds delårsrapport). Kommunstyrelsens förvaltningar gör ett överskott på ca 0,7 Mkr. Nettokostnads och intäktsökning % 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2001 2003 2005 År 2007 Intäkter Nettokostn Differens Utbildnings och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 0,1 Mkr. Inom grundskolan prognostiseras ett underskott på 0,5 Mkr. För att uppnå en jämnare fördelning och därmed kunna nyttja resurserna effektivt, har invandrarbarn placerats ut inom samtliga rektorsområden. Detta har medfört ökade kostnader för skolskjutsverksamheten. Kostnadsökningen beror även på en intäktsminskning från NVU på grund av vikande elevantal som nyttjar skolskjutsverksamheten. Nämnden har ett överskott inom anslaget för oförutsedda behov på 0,9 Mkr. Högre kostnad för elever i friskola motsvarande 0,7 Mkr balanseras med tilläggsanslag från kommunstyrelsen. För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. Av diagrammet kan vi konstatera att verksamheternas nettokostnader ökat snabbare än skatteintäkterna med 0,6 % år 2008. Skatteintäkterna ökar med 4,0 % och nettokostnaderna med 4,6%. Budgetavvikelser Det egentliga verksamhetsresultatet, nämndernas ekonomiska utfall redovisar ett överskott på 11,7 Mkr. Budgetavvikelse (Mkr) 2008 Kommunfullmäktige 0 Kommunstyrelsen 11,3 Varav NVU 0 Varav NVK 7,4 Varav V D MBN 0 Varav SDR 0,3 Varav lönenämnden 0 Utbildnings och fritidsnämnden 0,1 Socialnämnden 0,3 Summa nämnderna 11,7 Finansförvaltningen 16,0 Summa inkl finans 27,7 Socialnämnden lämnar ett överskott på 0,3 Mkr. Äldreomsorgen är inte i balans och underskottet beräknas till 1,2 Mkr. Omorganisationen av hemtjänsten har hittills givit förväntat resultat vad avser ekonomin och då ingår även en besparing på 2 Mkr. Däremot är det för tidigt att utvärdera effektiviteten dvs om tid hos pensionären kommer att öka tillräckligt mycket. Landstinget har sagt upp avtalet till den 15 augusti 2008 avseende hemsjukvård och därmed beräknas intäkterna minska med 0,7 Mkr. Psykiatrin redovisar ett överskott på 1,2 Mkr. Orsaken är att det nya boendet inte har kommit igång. Förändringar i socialförsäkringssystemen har resulterat i ökade kost nader för försörjningsstödet. Socialnämnden beslöt i maj att ändra beslutsordningen vid handläggning av försörj ningsstödet. Motivet var att öka kraven på arbets förmedlingen. Resultatet av detta har redan nu visat sig i minskade kostnader. Den tidigare prognosen på ett underskott på 1,4 Mkr har minskat till 1,3 Mkr. Underskottet för LSS beräknas till 0,950 Mkr. Orsaken till detta är en dyr placering samt att korttidsverksamheten har utökats med flera barn. Individ och familjeomsorgens kostnader fortsätter att sjunka och prognostiserat underskott beräknas till 0,1 Mkr. Finansförvaltningen prognostiserar ett överskott på 16,0 Mkr. Löneökningarna beräknas bli 3,9 Mkr lägre än budget. I kommunens budget finns budgeterade avsättningar till pensioner på 4,2 Mkr och underhållsfond 1 Mkr. Dessa budgeterade kostnader resultatföres inte i bokslutet och ger därför ett budgetöverskott på totalt 5,2 Mkr. Arbetsgivaravgifterna är 2,1 Mkr lägre än budget och pensionskostnaderna 2,3 Mkr lägre än budgeterat. De 2
finansiella intäkterna är 4,0 Mkr bättre än budget. VBsfären lämnar en aktieutdelning på 7,5 Mkr, 1,2 Mkr bättre än budget. Intäkterna från pensionsförvaltningen uppgår till 4,0 Mkr, 2,0 Mkr bättre än budget. Realisationsvinst från fastighetsförsäljningar uppgår till 1,1 Mkr. Skatteintäkter och statsbidrag beräknas till 3,0 mkr sämre än budget. 40 30 Mkr 20 10 0 Investeringar 1999 2001 2003 2005 2007 Helårprognosen tyder på 1,3 Mkr i nettoinvesteringar. Bruttoinvesteringarna uppgår till 8,7 Mkr. Fastighetsförsäljningar har gjorts till ett värde av 4,1 Mkr och statliga energibidrag uppgår till 3,3 Mkr. Investeringsutgifterna per nämnd framgår nedan (belopp i Mkr): 31/8 31/12 Kommunstyrelsen 4,1 2,4 Utbildnings och fritidsnämnden 0,3 1,8 Socialnämnden 0,8 2,0 Summa 3,0 1,3 Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften 2008. Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Fagersta kommun har under år 2008 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomisk och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har fungerat bra under året med tillförlitliga prognoser och det har skett en utveckling av verksamhetsrapporteringen. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Skall behandlas i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts. 3
Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: 1) Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. 2) Pensionsmedelsförvaltning 3) Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränteplaceringar för att medlen skall vara likvida. Under 2008 har 17,2 Mkr förts över till övrig långsiktig medelsförvaltning. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har 10 Mkr placerats i pensionsmedelsförvaltningen. Avsättning till pensionsförpliktelser upptagna i balansräkningen uppgick 2008 08 31 till 33,6 Mkr. De likvida medlen (kassa och bank) låg per den sista augusti på 85,8 Mkr, en ökning med 16,8 Mkr sedan årsskiftet. Mkr 200 150 100 50 Likviditetsutveckling (Mkr) 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA KL av PFAavtalet. År 2006 har PFA avtalet ersatts av KAP KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA KL). Avsättningar (KAP KL) Kommunen har för perioden 1998 2005 beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet PFA till individuell andel. Fr o m år 2006 är avsättningen obligatorisk. Den del av åtagandet som enligt avtalet som inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick per den sista augusti till 33,6 Mkr. En ökning med 2,8 Mkr sedan årsskiftet. Avsättning till ansvarsförbindelse (PA KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden 2000 2007 avsatt 91,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Denna avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som uppgår till 342,0 Mkr. En ökning med 4,0 Mkr sedan årsskiftet.. Pensionsförpliktelser Mkr 2007 12 31 2008 08 31 Avsättningar (PFA) 30,8 33,6 Ansvarsförbindelse (PA KL) 338,0 342,0 Summa 368,8 375,5 Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Kommunen skall genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi, tobaks och alkoholvaror eller kommersiell spelverksamhet som en väsentlig del av verksamheten. Kommunen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Kommu nen skall ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar skall inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Kommunen skall även visa miljöhänsyn genom att, när man har relevanta faktaunderlag, inte direkt placera i bolag som bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet i de länder där de är verksamma, eller som är vedertagna i Sverige. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA KL) som upparbetats t o m 1997 12 31. Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. 4
(mkr) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2008 2011 2014 2017 2020 Täcks av kommunen 2023 2026 2029 2032 2035 Täcks av fonderingen 2038 2041 2044 2047 2050 Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 105 %. Sen 2005 har säkerhetsnivån höjts från 100 % till 105 % i konsolideringstermer. Det innebär att en viss del av tidigare konsolideringsvinst låses in. Marginalen till säkerhetsgolvet är 2,3%, vilket innebär att tillgångarnas värde i förhållande till skulden kan minska med 2,3 % i värde innan de når säkerhetsgolvet. Tabellen visar att 2008 08 31 var konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) 107,4 procent och vid årsskiftet 2007/2008 var konsolideringen 113,4 %. Konsolideringen har minskat kraftigt under år 2008. Främsta anledningen är att realräntorna sjunkit betydligt vilket har gjort att den marknadsvärderade skulden ökat kraftigt. De tillgångar som är placerade i realräntor följer i princip skuldens utveckling, men eftersom ca 31 procent är placerade i andra tillgångsslag som inte ökat lika mycket i värde som skulden har gjort minskar konsolideringen. Marknadsvärde Mkr 2007 12 31 2008 08 31 Tillgångarna 129,5 148,1 Skulden 114,2 137,8 Konsolidering % 113,4 107,4 Nedan framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 18,0 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 12,2 procent av portföljen. Räntebärande placeringar utgör 78,8 procent eller 116,6 Mkr. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande värdepapper och maximalt 40 procent i aktier. 9,1% eller 13,4 Mkr är placerade i fastigheter. Under året har 17,0 Mkr placerats i pensionsportföljen. Totalt har 119,5 Mkr placerats i pensionsportföljen sedan starten i slutet av 2003. 30,8 Mkr avser avsättningen (KAP KL) i balansräkningen tom 2007 12 31 och 91,2 Mkr avser medel för att minska ansvarsförbindelsens (PA KL) belastning på ekonomin. Marknadsvärdet på portföljen har ökat med ca 21% jämfört med avsatt kapital. Tillgångar (Kkr) Räntor Nominella räntor Mrknsvärde 07 12 31 Mrknsvärde Bokf värde 08 08 31 08 08 31 Likvida medel 2 206 14 620 14 620 Totalt nominella räntor 2 206 14 620 14 620 Realräntor Bayerische landesbank 6 369 6 467 6 153 Obligation Cloverie 7 409 7 960 6 573 Investor obligationslån 1 227 1 278 1 188 Realränteobligation GE 9 935 10 078 Sv statens realränteobl 3102 5 111 5 409 5 155 Sv statens realränteobl 3104 54 130 57 934 46 050 Sv exportkredit 12 973 13 052 13 379 Totalt i realräntor 87 219 102 036 88 576 Totalt räntor 89 425 116 656 103 196 Aktier Aktiefonder Global aktieindexfond 2 393 0 0 Svensk index etisk 4 021 0 0 Totalt i fonder 6 414 0 0 Strukturerade produkter Barclays AIO Europa 2 543 2 290 2 518 Barclays AIO global tillväxt 4 906 4 431 5 000 UBS AIO global 12 784 11 305 13 500 Totalt strukturerade 20 233 18 025 21 018 Totalt aktier 26 645 18 025 21 018 Pensionsfastigheter Sverige 13 408 13 408 13 408 Totalt hela portföljen 129 478 148 089 137 622 5
Pensionsförvaltningen har påverkat resultatet positivt med 4 349 kkr, var av 646 Kkr avser realisationsvinst från försäljning av aktiefonder. Den totala vinsten återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en två års period. Under året har kommunen investerat i strukturerade produkter och alternativa placeringar till ett värde av 17,2 Mkr. Totalt har 77,3 Mkr investerats. Marknadsvärdet på investeringarna har sjunkit under året pga den svaga utvecklingen på världens börser. Investeringarna är till 100 % kapitalgaranterade förutom vad avser Windcap. Windcap är ett vindkraftsbolag som kommunen är delägare i. Kommunens investering uppgår till 4,4 Mkr. 250 200 150 Mkr 100 50 0 Låneskuldsutveckling 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess. Tillgångar Mrknsvärde Mrknsvärde Bokfvärde Soliditet Inkl pensionsskuld (kkr) 07 12 31 08 08 31 08 08 31 Nominella räntor Nordea spreadobligation 8 4 538 4 441 5 000 Likvida medel 247 124 124 Totalt i nominella räntor 4 785 4 565 5 124 % 100 50 0 Soliditet Svenska strukturerade Nordea verkstadskorg 0 4 566 5 000 Totalt 0 4 566 5 000-50 1999 2001 2003 År 2005 2007 Utländska strukturerade Kommuninvest etik 5 155 4 710 5 015 M.S AIO Världskorg 36 880 33 047 35 000 UBS AIO Emerging 5 764 4 955 5 000 Totalt 47 799 42 712 45 015 Övriga strukturerade Indexobl korträntestrategi 10 000 9 650 10 000 Totalt 10 000 9 650 10 000 Alternativa tillgångar SEK Råvaruobligation 4 495 5 000 Valutaobligation USA 2 860 2 800 Windcap 4 400 4 400 Totalt 11 755 12 200 Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december 2007 en soliditet på 79 procent exklusive pensionsskulden och 20 procent inklusive. Per den sista augusti 2008 är soliditeten 80 procent exklusive pensionsskulden och 23 procent inklusive. Summa 62 583 73 247 77 339 Resultatpåverkan av förvaltningen Under året har resultatet påverkats positivt med 618 kkr av förvaltningen. 6
Mkr 20 15 10 5 0-5 -10 Finansnetto (Mkr) Finansnettot består av finansiella intäkter, så som ränteintäkter, aktieutdelning och realisationsvinster, samt finansiella kostnader som i huvudsak har varit räntekostnader på kommunens lån. Eftersom kommunen sedan 2004 inte har någon låneskuld är kostnaden numera endast räntekostnad på pensionsskulden. Finansnettot har förbättrats kraftigt under de senaste åren. De finansiella intäkterna har ökat genom placering till bra avkastning samt att likviditeten har förbättrats. De finansiella intäkterna uppgår år 2008 till 16,3 Mkr. Aktieutdelning från VB bolagen uppgår till 7,5 Mkr. Avkastningen från pensionsmedelförvaltningen är 4,4 Mkr. Likviditetsförvaltningen ger 4,4 Mkr i intäkter. Mkr 150 50-50 1998 2000 1999 2001 2003 2005 2007 År Borgensförbindelser 2002 År 2004 2006 Netto Intäkter Kostnader Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet, kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990 talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999 minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Borgensåtaganden uppgick per den 31 augusti till 44,4 Mkr. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Kommunkoncernen Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Energi AB. Aktieinnehavet är bokfört till 6,0 Mkr. Kommunens ägarandel är 20,8 %. Bolaget lämnade aktieutdelning på 7,5 Mkr till Fagersta kommun under 2008. Kommunen är delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken beräknas till 3,9 Mkr år 2008. I kommunkoncernen ingår Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Kommunens andel i NVU beräknas till ca 51 % år 2008 och kommunens bidrag till ca 61,1 Mkr. I kommunkoncernen ingår även NVK, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund. Kommunalförbundet har Fagersta och Norbergs kommun som medlemmar. Förbundet bedriver verksamhet inom bostadsfastigheter, VA och renhållning, gator och vägar, parker och skogsförvaltning, verksamhetsfastigheter samt IT. Verksamhetsbidraget till NVK beräknas till 20,3 Mkr i år. Fagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland Dalarna Miljö och byggnadsnämnd. Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö samt plan och byggområdet. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 4,9 Mkr år 2008. Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 1,8 Mkr år 2008. Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta är 0,5 Mkr år 2008. 7
Sedan år 2007 ingår Fagersta i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund). Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) åvilar var och en av medlemskommunerna. Fagerstas andel av förbundets kostnader är 19,5 procent. och medlemsbidraget uppgår till 9,4 Mkr 2008. En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norbergs, Skinnskattbergs och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Kostnaden för lönenämndens verksamhet uppgår till 2,1 Mkr 2008. Framtiden Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90 talet var kommunens ackumulerade resultat 62,3 Mkr. Resultaten år 2000 2007 på sammanlagt 234 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Även 2008 års resultat kommer att stärka ekonomin. Utdebiteringen har under 2000 talet kunnat sänkas med 0,6 procentenheter. Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut är att skattesatsen ska sänkas med 0,10 procentenheter årligen år 2009 2010. Under året har konjunkturen snabbt försämrats vilket påverkar kommunens skatteintäkter i år och kommande år negativt. Trots detta behöver inga neddragningar göras i verksamheterna och ekonomin ser fortsatt stark ut. Dock måste risken för ytterligare försämring i konjunkturen beaktas i budgetarbetet för kommande år. Lagstiftningen angående God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ställer ökade krav på kommunerna vad gäller en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Mål och riktlinjer skall finnas för en god ekonomisk hushållning. Fagersta kommun har sedan år 2000 av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsregler som svarar upp mot ställda krav. I budgeten för 2008 är 37 Mkr upptagna för byggande av flerbostadshus och dessutom 5 Mkr för iordningställande av bostäder i sjönära läge. I budget 2009 2011 finns dessutom 53 Mkr budgeterade för eventuellt byggande av kulturhus. Investeringarna bör klaras utan att lån behöver tas upp. I framtiden kommer underhålls och reinvesteringsbehoven att öka. För att kommunen skall klara kostnadsökningarna har en resultatutjämningsfond byggts upp inom VA kollektivet. Vidare har 14,0 Mkr av tidigare års överskott öronmärkts för underhållsåtgärder ( se resultatdispositionen). Risken för att kommunen ska behöva låna till framtida investeringar motverkas av att kommunen i de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna, har ett resultatmål på två procent av kommunens egna kapital. Överskottsmålet behövs därför att kommunens anläggningar minskar i värde i takt med inflationen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. För att detta ska uppfyllas får överskottet inte användas till konsumtion i driftbudgeten. Kommunen har även efter 2008 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. I grundskolan har elevunderlaget minskat kraftigt under 2000 talet. Elevunderlaget fortsätter att minska fram till år 2011 för att sedan vända svagt uppåt Elevunderlagsminskningen flyttas fr o m år 2009 från grund till gymnasieskolan och därmed ställs det krav på verksamhetsanpassningar även där. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas. Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 85 år. Det krävs allt mer resurser för att kunna tillgodose behoven. Tekniksatsningen i äldreomsorgen måste fortsätta så att kostnaderna kan begränsas. Kostnaderna inom Individ och familjeomsorgen har under 2008 fortsatt att minska. Socialnämndens förändrade inriktning mot stöd i hemmet med familjebehandling, nätverksarbete, familjecentral, konsulentstödda familjehem, Violen, medling och föräldrautbildning, ger bra stöd till rimligare kostnader och med god kvalité. Socialbidragskostnaderna ökar 2008. Anledningen är försämringarna för arbetslösa och sjukskrivna. År 2009 implementeras en demografisk resursfördelningsmodell. Syftet med denna modell är att skapa stabila planeringsförutsättningar för förtroendevalda och tjänstemän. För att kommunen skall klara att hålla en god service till kommuninvånarna måste resurserna i god tid omfördelas mellan nämnderna. Detta borgar för att en någorlunda oförändrad kvalité skall kunna hållas inom verksamheterna. Beslut om ändrade politiska prioriteringar inom eller mellan verksamheterna hanteras inte i modellen. Modellen minskar risken för godtycke i ramtilldelningen. Den öppna arbetslösheten var 1,6 procent i Fagersta i augusti 2008. Genomsnittet för riket var 2,5 procent. Utvecklingen av arbetslösheten är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av skatteunderlaget och på 8
lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. allt för få i fertil ålder. Sjukfrånvaro % Problemet på lite längre sikt kommer förmodligen inte att vara en ökad arbetslöshet utan att kunna rekrytera kvalificerad personal såväl till Fagersta kommun som företagen på orten. Den tilltagande arbetskraftsbristen kan medföra löneglidning och därmed ökade kostnader. Procent 9 8 7 6 5 4 Totalt Kvinnor Män NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft. 3 2 juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug Befolkningsutveckling Sjukfrånvaron var per den sista augusti 6,5 (6,78 aug 07) procent totalt. För kvinnor var sjukfrånvaron 6,76 (7,16 aug 07) procent och för män 5,2 (5,02 aug 07) procent.. Antal 14000 13000 12000 Kommunfullmäktige har avsatt 8,5 Mkr till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. För ytterligare information, se den personalekonomiska redovisningen. 11000 1991 1995 1999 År 2003 2007 Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990 talet minskade befolkningen med över 1 200 personer eller ca 9 procent. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Under år 2007 minskade befolkningen med 19 personer. Sedan årsskiftet tom den sista augusti har befolkningen i Fagersta ökat med 47 personer. De befolkningsprognoser som kommunen arbetar med visar att ett positivt flyttnetto är nödvändigt för att befolkningen inte skall minska de närmaste åren. Anledningen är en åldrande befolkning och Löneökning med 1 procent 10 heltidstjänster Ökade socialbidragskostn 10 procent Förändrad likviditet med 10 Mkr Förändrad utdebitering med 1 kr Befolkningsförändring +/ 100 inv Ökat skatteunderlag 1 procent Claes Becker Ekonomichef Mkr 3,3 +/ 3,5 + 0,6 +/ 0,45 +/ 22,0 +/ 4,2 + 5,2 9
Resultaträkning (kkr) Not Bokslut 2007 Budget 2008 0701 0708 0801 0808 Ber res 2008 12 31 Verksamhetens intäkter 1 136 837 113 279 93 596 97 411 121 458 Verksamhetens kostnader 1 624 616 655 019 422 517 438 286 637 739 Avskrivningar 2 21 848 23 100 14 588 14 687 22 000 Verksamhetens nettokostnader 509 627 564 840 343 509 355 562 538 280 Skatteintäkter 3 463 895 486 513 308 844 322 113 483 565 Generella statsbidrag och utjämning 3 67 720 69 387 45 147 46 248 69 387 Finansiella intäkter 4 16 920 12 060 11 433 13 709 16 262 Finansiella kostnader 4 669 741 376 622 840 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 38 240 2 379 21 538 25 886 30 093 Resultat 5 38 240 2 379 21 538 25 886 30 093 10
Balansräkning (kkr) Not 071231 070831 080831 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 236 097 234 343 219 870 Maskiner och inventarier 6 10 413 9 835 10 080 Finansiella anläggningstillgångar 7 190 309 142 180 211 318 Summa anläggningstillgångar 436 820 386 359 441 267 Omsättningstillgångar Förråd 8 102 119 104 Kortfristiga fordringar 9 61 275 75 601 63 261 Kortfristiga placeringar 10 4 724 9 657 11 911 Kassa och bank 11 69 021 102 422 85 769 Summa omsättningstillgångar 135 122 187 799 161 046 Summa tillgångar 571 942 574 157 602 314 Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital 12 454 112 437 411 479 998 därav resultat 38 240 21 538 25 886 Summa eget kapital 454 112 437 411 479 998 Avsättningar Avsättning pensionsförpliktelser 13 30 766 28 518 33 613 Summa avsättningar 30 766 28 518 33 613 Skulder Kortfristiga skulder 14 87 063 108 229 88 703 Summa skulder 87 063 108 229 88 703 Summa skulder och eget kapital 571 942 574 157 602 314 Ansvarsförbindelser 15 a) pensionsförbindelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna, inkl löneskatt 338 033 339 540 342 008 b) övriga förpliktelser 44 415 45 176 44 415 Summa ansvarsförbindelser 382 448 384 717 386 423 11
Noter Noter (kkr) 071231 070831 080831 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter enligt redovisning 136 837 93 596 97 411 Kostnader enligt redovisning 624 616 422 517 438 286 Verksamhetens nettokostnader 487 779 328 921 340 876 Justerat med interna poster 17 888 10 738 11 139 Kapitalkostnader 32 660 22 717 22 638 Total justering interna poster 50 547 33 455 33 777 I verksamhetens intäkter ingår: Statsbidrag maxtaxa förskoleverksamhet 3 433 2 289 2 305 Statsbidrag kvalitetssäkring åtg förskoleverksamhet 548 365 365 Statsbidrag personalförstärkning skola och fritidshem 1 352 901 Reavinster vid försäljning av: Inventarier 696 696 Gärdet 3 63 63 Gärdet 2 och Meling 11:1 386 981 Skrotaren 2 61 Sundbo 7:2 75 75 Prästkragen 13 86 Timmersvansen 6 88 834 1 281 1 155 I verksamhetens kostnader ingår: ökning av pensionsavsättning, inkl löneskatt 5 638 4 450 2 846 pensionsutbetalningar 8 637 6 005 6 104 pensionskostnader individuell del 10 519 7 221 7 405 löneskatt pensioner 6 351 3 436 3 833 Summa pensionskostnad 31 145 21 112 20 189 förändring semesterlöneskuld 2 175 554 reaförlust försäljning Sänket 15 16 40 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar 21 626 14 588 14 687 Nedskrivning anläggningstillgångar 222 Summa avskrivningar 21 848 14 588 14 687 12
Noter (kkr) 071231 070831 080831 3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatt 456 829 304 559 324 567 Slutavräkning tidigare år 163 41 790 Prognos slutavräkning 6 903 4 245 1 664 Summa skatteintäkter 463 895 308 844 322 113 Inkomstutjämning 48 201 32 134 33 679 Kostnadsutjämning 195 130 Kostnadsutjämningsbidrag 1 518 Införandetillägg 4 773 3 182 2 021 Regleringsavgift 3 714 Regleringsbidrag 11 118 7 412 Utjämningsbidrag LSS 3 823 2 549 2 078 Kommunal fastighetsavgift 10 668 Summa generella statsbidrag och utjämning 67 720 45 147 46 248 Summa skatteintäkter och generella statsbidrag 531 615 353 991 368 361 4 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 5 621 2 489 5 468 Utdelning aktier 6 802 6 802 7 540 Reavinst försäljning aktier 2 028 682 Övriga finansiella intäkter 4 497 114 19 Finansiella intäkter 16 920 11 433 13 709 Räntekostnader 12 2 1 Ränta pensionskostnad 456 307 396 Övriga finansiella kostnader 200 67 225 Finansiella kostnader 669 376 622 5 Årets resultat Årets resultat 38 240 21 538 25 886 Avgår: samtliga realisationsvinster/ förluster 834 1 241 1 155 Justerat resultat 37 406 20 297 24 731 6 Materiella anläggningstillgångar Markreserv Ingående bokfört värde 4 658 4 658 4 646 Nyanskaffningar 4 Byte anläggningsgrupp 90 Avskrivningar/nedskrivningar -15 10 10 Utgående bokfört värde 4 646 4 648 4 546 Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 179 800 179 800 174 895 Nyanskaffningar 9 947 7 366 Avskrivningar/nedskrivningar 14 853 9 999 12 559 Utgående bokfört värde 174 895 177 167 162 336 13
Noter (kkr) 071231 070831 080831 Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde 15 566 15 566 12 935 Nyanskaffningar 69 69 Avskrivningar 2 699 1 835 1 648 Utgående bokfört värde 12 935 13 799 11 288 Omsorgsfastigheter Ingående bokfört värde 3 708 3 708 4 854 Nyanskaffningar 1 671 Avskrivningar 525 350 452 Utgående bokfört värde 4 854 3 358 4 402 Publika fastigheter Ingående bokfört värde 11 270 11 270 9 106 Byte anläggningsgrupp 90 Försäljningar 850 850 Avskrivningar 1 314 850 929 Utgående bokfört värde 9 106 9 570 8 267 Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde 25 876 25 876 28 890 Nyanskaffningar 4 218 18 Försäljningar 222 222 26 Avskrivningar/nedskrivningar 981 665 914 Utgående bokfört värde 28 890 25 007 27 951 Övriga fastigheter Ingående bokfört värde 839 839 771 Avskrivningar 68 46 46 Utgående bokfört värde 771 794 725 Inventarier Ingående bokfört värde 12 469 12 469 10 199 Nyanskaffningar 3 459 2 039 877 Försäljningar 3 378 3 378 Avskrivningar 2 351 1 528 1 490 Utgående bokfört värde 10 199 9 602 9 587 Maskiner Ingående bokfört värde 191 191 214 Nyanskaffningar 72 72 51 Avskrivningar 49 30 33 Utgående bokfört värde 214 234 233 14
Noter (kkr) 071231 070831 080831 7 Finansiella anläggningstillgångar Utlåning Fagersta Golfklubb 200 375 125 Fagersta Sportdykarklubb 49 55 33 Fagersta Ryttarklubb 680 600 620 Pensionsmedelsförvaltning Realräntor Bayerische Landesbank realränteobl 6 153 1 108 6 153 Obligation Cloverie 6 573 6 573 6 573 Investor obligationslån 1 188 1 188 1 188 Realränteobligation GE 3102 10 078 Sv statens realränteobligation 3102 5 155 5 155 Svenska statens realränteobligationer 3104 46 049 40 921 46 049 Exportkredit 13 379 13 379 13 379 Strukturerade produkter Aktieindexobligation Europa 2 518 2 518 2 518 Barclays SEK Equity index linked bon 5 000 5 000 UBS aktieobl Global 13 500 13 500 Fastigheter Investering pensionsfastigheter 12 254 5 239 12 254 Pensionsfastigheter AB 1 154 46 1 154 Övrig långsiktig medelsförvaltning Nominella räntor Nordea spreadobligation 8 5 000 5 000 5 000 Svenska strukturerade produkter Nordea verkstadskorg 5 000 Utländska strukturerade produkter Kommuninvest etik 346 5 015 5 015 5 015 MS 5 årig världskorg 35 000 35 000 35 000 UBS AG Jersey branch 5 000 5 000 5 000 Övriga strukturerade produkter Exportkredit indexobl lån 129 10 000 10 000 10 000 Alternativa tillgångar SEK Råvaruobligation 5 000 Valutaobligation USA 2 800 Windcap 4 400 15
Noter (kkr) 071231 070831 080831 Övrig kortsiktig medelsförvaltning Stadshypotek bost.obl 6 035 Aktier Västmanlands lokaltrafik 555 555 555 Vafab Miljö AB 207 207 207 Nyemission Vafab Miljö AB 2 446 2 446 2 446 VB Energi AB 6 032 6 032 6 032 Andelar 1 168 925 1 085 190 309 142 180 211 318 8 Förråd Varulager kostservice 102 119 104 102 119 104 9 Kortfristiga fordringar Handkassor 26 104 74 Interimsfordringar 25 772 47 705 34 829 Kundfordringar 10 075 6 729 5 056 Prognos slutavräkning skatt 6 903 5 386 6 112 Övriga fordringar 18 498 15 676 17 191 61 275 75 601 63 261 10 Kortfristiga placeringar Avsättningar för pensioner Global aktieindex 2 963 5 948 HB Sv index etisk 1 761 3 709 Dexia certifikat 11 911 4 724 9 657 11 911 11 Kassa och bank Kassa 15 5 7 Plusgiro 3 763 306 429 Bank 65 243 102 111 85 333 12 Eget kapital 69 021 102 422 85 769 Ingående eget kapital 415 872 415 872 454 112 Årets resultat 38 240 21 538 25 886 Summa eget kapital 454 112 437 411 479 998 Anläggningskapital utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder/avsättningar 406 053 357 841 407 655 Rörelsekapitalet utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder 48 059 79 570 72 343 Summa eget kapital 454 112 437 411 479 998 16
Noter (kkr) 071231 070831 080831 13 Avsättningar pensionsförpliktelser Avsättning pensionsförpliktelse Fagersta kommun 12 050 11 803 13 265 Avsättning löneskatt Fagersta kommun 2 923 2 863 3 218 Avsättning pensionsförpliktelse NVU 3 164 2 737 3 230 Avsättning löneskatt NVU 767 665 784 Avsättning pensionsförpliktelse NVK 9 546 8 409 10 555 Avsättning löneskatt NVK 2 316 2 040 2 561 30 766 28 518 33 613 14 Kortfristiga skulder Interimsskulder 9 860 16 481 8 953 Leverantörsskulder 10 785 21 603 6 461 Semesterlöneskuld 25 770 26 765 26 325 Statsbidragsförskott flyktingar 7 425 5 720 10 959 Upplupen pensionskostnad individuell del 10 519 7 221 7 405 Arbetsgivaravgifter 6 911 6 934 7 406 Preliminärskatt löner 6 108 6 117 6 461 Övriga kortfristiga skulder 0 6 781 2 221 Löneskatt 7 384 10 606 10 850 Prognos slutavräkning skatt 2 301 0 1 663 87 063 108 229 88 703 15 Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Västmanlands avfall AB 4 649 4 687 4 649 Strömsholms kanalaktiebolag 1 315 1 358 1 315 Summa bolag och stiftelser 5 964 6 045 5 964 Bostadsrättsföreningar och egna hem 37 451 38 132 37 451 Övriga föreningar 1 000 1 000 1 000 Summa borgensåtaganden 44 415 45 176 44 415 Pensionsförpliktelser ansvarförbindelse enligt KPA 272 037 273 250 275 236 Löneskatt 24,26 % 65 996 66 290 66 772 Summa pensionsförpliktelser 338 033 339 540 342 008 Summa borgensåtaganden och pensionsförpliktelser 382 448 384 717 386 423 Övrigt Fagersta kommun har i november 1993, KF 101, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. 2008 08 31 uppgick detta lånebelopp till 0 kr. Kommunen har en beviljad men ej utnyttjad checkräkningskredit i Nordea på 20 Mkr. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVU vid årsskiftet 1996/1997. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVK vid årsskiftet 2003/2004. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot kommunalråd och förbundschef NVK. 17
Sammanställd driftredovisning Nämnd Nettokostn Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Netto (kkr) 2007 2008 070831 080831 081231 avvikelse Kommunfullmäktige 519,3 1 140,0 323,0 525,8 1 140,0 0,0 Kommunstyrelsen 120 130,3 137 492,4 79 980,5 81 640,0 126 197,7 11 294,7 Utbildnings och fritidsnämnden 187 402,4 190 986,3 124 751,6 132 418,0 190 869,3 117,0 Socialnämnden 207 240,1 221 232,0 135 976,8 148 307,5 220 932,0 300,0 Summa nämnderna 515 292,1 550 850,7 341 031,9 362 891,3 539 139,0 11 711,7 Finansiering 553 532,0 553 230,0 362 560,9 388 776,8 569 232,1 16 002,1 Totalt 38 239,9 2 379,3 21 538,4 25 885,5 30 093,1 27 713,8 Sammanställd investeringsredovisning Nämnd Nettoinvest Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Netto- (kkr) 2007 2008 070831 080831 081231 avvikelse Kommunstyrelsen 9 335,2 52 598,7 1 166,7-4 133,8-2 418,9 55 017,6 Utbildnings- och fritidsnämnden 1 422,1 1 754,5 346,7 260,6 1 754,5 0,0 Socialnämnden 1 998,0 2 000,0 1 634,9 843,7 2 000,0 0,0 Totalt 12 755,3 56 353,2 3 148,3-3 029,5 1 335,6 55 017,6 18
Driftredovisning (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat ID 2007 2008 070831 080831 081231 Nettoavvik Kommunfullmäktige 1000 Kommunfullmäktige 519,3 548,0 323,0 309,8 548,0 0,0 1002 Revision* 592,0 216,0 592,0 0,0 Kommunfullmäktige 519,3 1 140,0 323,0 525,8 1 140,0 0,0 *) Tillhörde kommunstyrelsen 2007 Kommunstyrelsen 2000 Kommunstyrelsen 2 699,6 3 047,3 1 571,4 1 513,2 2 947,3 100,0 2003 Ansl f oförutsedda utg 575,9 3 475,0 172,3 15,0 55,0 3 420,0 2004 Ansl t särsk utredningar 482,5 910,0 325,3 477,4 765,0 145,0 2006 Hälsobefrämjande åtg 228,5 299,4 84,0 2,1 299,4 0,0 2007 Växtkraft Mål 3 54,7 0,0 94,3 58,9 0,0 0,0 2008 Samverkan skola näringsliv 250,0 200,0 166,7 83,7 200,0 0,0 2049 Målbild Fagersta 35,0 1 302,0 35,0 767,2 1 302,0 0,0 2050 Totalförsv o samh skydd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2060 Bidr stiftelser o övr fören 2 147,7 1 317,5 1 508,1 832,1 1 247,5 70,0 2080 Tomträtter 700,8 686,2 455,6 444,3 666,2 20,0 2120 Bredband Västmanland 956,1 0,0 979,1 0,0 0,0 0,0 2201 Vänortsutbyte 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 2202 Stöd t politiska partier 510,0 510,0 340,0 340,0 510,0 0,0 2203 Borgerliga förrättningar 10,0 7,0 0,7 0,4 7,0 0,0 2204 Revision* 612,6 0,0 278,8 0,0 0,0 0,0 2205 Överförmyndare 942,2 968,0 758,7 902,7 1 043,0 75,0 2206 Allmänna val 0,0 0,0 23,4 2,5 2,5 2,5 2500 Infriande av borgen 2,9 0,0 2,1 1,6 1,6 1,6 Övrigt 6 780,2 11 349,9 3 733,9 4 264,2 7 710,9 3 639,0 *) Tillhör kommunfullmäktige fr o m 2008 2070 NVU 58 459,1 61 091,0 37 373,7 39 227,6 61 091,0 0,0 2090 Kollektivtrafik 3 387,8 3 712,0 2 303,0 2 594,6 3 892,0 180,0 2100 NVK 17 807,0 27 783,0 13 078,2 13 559,5 20 339,3 7 443,7 2101 Bidrag till TVG 1 743,0 1 778,0 1 151,8 1 184,5 1 778,0 0,0 2102 Västm Dala MBN 4 234,3 4 875,0 3 088,7 3 250,0 4 875,0 0,0 2103 N V manlands samordnförb 528,0 528,0 352,0 352,0 528,0 0,0 2104 Bidrag till SDR 8 791,0 9 037,0 5 860,7 6 117,5 9 366,0 329,0 2105 Bidrag till lönenämnden 2 414,3 2 099,0 1 590,0 1 363,3 2 099,0 0,0 Köpt verksamhet 97 364,5 110 903,0 64 798,1 67 649,0 103 968,3 6 934,7 2010 Kommunkansli 2 648,5 3 029,8 1 785,1 1 786,5 2 829,8 200,0 2011 Arkiv 163,1 485,3 111,6 432,7 585,3 100,0 2012 Ekonomiservice 3 395,2 4 305,2 1 938,0 3 149,3 4 305,2 0,0 2013 Upphandlingsservice 902,0 1 160,7 770,9 551,9 960,7 200,0 2014 Televäxel/reception 217,6 0,0 233,9 185,9 150,0 150,0 2016 Vaktmästeri 757,4 1 051,8 736,6 768,8 901,8 150,0 2017 Personal o lönekontor 1 790,6 1 858,3 1 375,7 1 174,3 1 808,3 50,0 2018 Företagshälsovård 819,5 844,0 576,8 395,0 844,0 0,0 2020 Fackliga företrädare 1 100,4 1 224,7 803,2 545,5 1 174,7 50,0 2021 Personalvård 155,3 200,0 46,5 0,0 175,0 25,0 2600 Information 995,1 1 079,7 525,3 733,0 1 079,7 0,0 Ks förvaltningar 12 509,4 15 239,5 8 435,7 9 722,9 14 514,5 725,0 19
(kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat ID 2007 2008 070831 080831 081231 Nettoavvik 2045 Lärcenter i utv i Fag kom 32,7 0,0 32,7 0,0 0,0 0,0 Näringsliv 32,7 0,0 32,7 0,0 0,0 0,0 2040 Räddningstjänst 3 508,8 0,0 3 036,2 4,0 4,0 4,0 Räddningstjänst 3 508,8 0,0 3 036,2 4,0 4,0 4,0 Kommunstyrelsen 120 130,3 137 492,4 79 971,2 81 640,0 126 197,7 11 294,7 Utbildnings och fritidsnämnden 60xx Kontor, nämnd 8 589,1 10 225,0 4 200,7 4 230,3 9 325,0 900,0 61xx Kostservice 241,1 0,0 211,0 1 354,9 0,0 0,0 62xx o 685xKulturskolan & Bibliotek 7 704,1 8 081,2 4 813,1 5 064,6 8 126,2 45,0 64xx Barnomsorg 44 156,9 46 009,1 29 264,2 31 822,5 46 009,1 0,0 65xx Skolbarnomsorg 7 116,2 7 370,4 4 434,3 5 081,1 7 370,4 0,0 65xx Förskoleklass 4 336,7 4 893,8 3 047,0 3 596,2 4 893,8 0,0 66xx Grundskola 91 554,4 90 114,2 62 818,4 63 729,6 90 652,2 538,0 67xx Särskola 5 250,7 4 457,8 3 780,0 4 061,3 4 557,8 100,0 68xx Fritidsverksamhet 14 722,6 14 784,2 9 589,5 10 123,8 14 884,2 100,0 692x Turism 1 302,3 1 336,0 747,8 827,5 1 336,0 0,0 691x o 693x Kultur 2 428,3 3 714,6 1 845,6 2 526,2 3 714,6 0,0 Utbildnings och fritidsnämnden 187 402,4 190 986,3 124 751,6 132 418,0 190 869,3 117,0 Socialnämnden Socialnämnd 899,8 2 780,5 569,2 534,5 748,9 2 031,6 Gem. Administation 8 019,7 9 483,5 5 106,3 5 469,2 8 882,3 601,2 Sjukv. Rehab personal 66,2 76,5 34,9 50,1 76,5 0,0 Biståndsbedömning 1 622,3 1 792,2 1 043,3 1 140,3 1 741,2 51,1 Projekt 991,2 458,0 494,3 293,6 458,0 0,0 Gemensam Administration 11 599,2 14 590,7 7 248,1 7 487,8 11 906,9 2 683,8 Gem. Adm IoF 6 351,6 5 537,4 3 952,1 3 893,6 5 535,8 1,5 Serveringstillstånd 295,8 113,3 203,5 26,2 47,8 65,5 Boende för vuxna 2 810,7 3 497,4 1 874,8 2 399,6 3 691,6 194,2 HVB för barn o ungdom 2 401,3 1 021,2 1 673,9 746,8 1 021,2 0,0 Familjehemsvård för Barn o Unga 5 034,6 4 139,5 3 176,3 2 903,7 4 220,6 81,1 Öppen vård o behandling 1 134,2 1 342,1 720,9 698,3 1 224,5 117,6 Råd o Stöd 2 671,7 3 281,5 1 428,0 2 071,3 3 248,1 33,4 Individ o familjeomsorg 20 699,9 18 932,4 13 029,3 12 687,2 18 989,6 57,2 Försörjningsstöd 4 868,0 4 249,5 3 155,4 4 091,8 5 567,8 1 318,3 Försörjningsstöd 4 868,0 4 249,5 3 155,4 4 091,8 5 567,8 1 318,3 20