Svar lämnade av linadiamant@gmail.com 2016-06-13 10:28:47 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Université Paris-Sorbonne Etudes Germaniques et nordiques Paris Lina Diamant linadiamant@gmail.com 2. Land Land: Frankrike 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 21/09/2015-02/07/2016 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 124 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Annan nordisk litteratur, svensk litteratur, nordisk realia, nordisk historia Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: Antalet elever är för svenskkurserna och inte de som läser nordiska studier eller någon av kurserna i litteratur etc som biämne. 10 Lina Diamant Lesia Zubenok Maria de Laage de Meux Antoine Guémy Sylvain Briens Karl Erland Gadelii Frédérique Harry François Emion Pierre-Brice Stahl Alex Fouillet 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja Man kan läsa Nordiska studier med svenska som inriktning som kandidatexamen, masterexamen och doktorera. Man kan även välja svenska som huvudinriktning inom utbildningen LEA, en utbildinng i språk och ekonomi.
6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska och Sverigestudier har varit på samma nivå länge men i och med att fler kurser i svenska på nybörjarnivå för biämnesstuderande har öppnats under året har vi fått en hel del fler elever. Vi har dessutom fler biämnesstudenter i nordisk realia och historia i och med att dessa kurser har blivit valbara för studenter som läser andra program. Varför läser Anledningen och motivationen för eleverna att läsa svenska är varierande. Några har studenterna svenska svenska släktingar eller vänner, andra är intresserade av svensk litteratur, film, vad är deras musik eller design. Andra läser svenska som biämne i sin utbildning. En del vill bli motivation? språklärare i Sverige eller Frankrike eller arbeta som översättare. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? De flesta som läser svenska som biämne läser även andra språk, engelska eller tyska i första hand. Det finns även en del elever som läser till exempel historia och vill skriva om svensk historia och därför läser svenska. Några elever läser litteratur eller konsthistoria eller till att bli språklärare. På frågan vad eleverna vill göra med svenskan i framtiden är svaren varierande, flera vill arbeta som översättare eller på förlag medan andra planerar att läsa FLE (français langue étrangère) för att kunna undervisa i franska för utländska studenter och flera av dem har undersökt möjligheterna att åka till Sverige och arbeta som lärare i franska. Några anger att de vill åka till Sverige och studera eller arbeta efter avslutad utbildning eller åka dit som erasmusstudenter. En hel del av våra studenter som har läst i Sverige som erasmusstudenter har blivit kvar och läser till exempel lärarutiblningen där eller går en masterutbildning där. Nej Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Svenskundervisningen på första året består av tre timmar språkundervisning med Lina Diamant, en timme uttal och muntlig produktion med Lina Diamant och en timme grammatik med Lesia Zubenok. På år två har de två timmar språkundervisning med Lina Diamant och en och en halv timme språkträning och realia med Lesia Zubenok. På år tre har de två timmar språkundervisning med Lina Diamant och 2 timmar översätting med Antoine Guémy på höstterminen och Alex Fouillet på vårterminen. 8. Undervisningens innehåll På första året används i första hand den reviderade Rivstart A1/A2 men även andra texter, övningar och sånger används som komplement. På andra året har vi använt den sista delen av Rivstart A1/A2, noveller, artiklar (lättlästa och från vanliga dagstidningar), radio (Klarspråk, ekot, etc.), musik, inslag från svtplay och urplay och nordiska barnboksillustratörer för bildanalys, etc. På andra året har de även arbetat mycket med nyhetsspråk och eleverna har fått titta på svtplay och ur.se och lyssna
på radio hemma. På tredje året och master används till viss del Rivstart B1/B2 samt andra texter, filmsnuttar, musik. Eleverna förbereder mycket hemma texter och inslag från svtplay och sr.se hemma som vi sedan arbetar med i klassrummet. På tredje året arbetar vi mycket i större teman. Under hösten hade vi ett nyhetstema som kombinerades med att uttrycka sin åsikt och retorik. Dessa block gick bland annat ut på att att skriva en debattartikel och hålla ett argumenterande tal. Under vårterminen arbetade vi med novellanalys och kreativt skrivande och gjorde en gemensam novellantologi med deras egna noveller. Vi hade ett jobbmoment där vi arbetade med CV, personligt brev och arbetsintervjuer. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Undervisningslokalerna är relativt moderna och bekväma, även om det finns en del problem med projektorer, wifi-uppkoppling och användning av ljud i många salar. Lärarna som undervisar vid institutionen arbetar oftast hemma med förberedelser och efterarbete. Kontoret har nu fått ett bättre skrivbord där det finns mer plats men under året har inte wifi-uppkopplingen fungerat inne på kontoret. Ett seminarie på doktorandnivå ges på Maison de la recherche i Quartier Latin. Ett seminarie på Masternivå ges på Bibliothèque nordique (Bibliothèque Saint Genevièvre) i Quartier Latin. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Vi har möjlighet att få en liten summa vid konferenser och gästföreläsningar ibland men det är främst för att täcka till exempel utgifter för mat, etc. Möjligheterna till att söka medel är väldigt få och obefintliga för t.ex. läromedel. 11. Arrangemang Under den nordiska veckan i år visade vi filmen "Någonting måste gå sönder" och Eli Levé som skrivit boken "Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats" som filmen bygger på. Eli Levén var på plats och presenterade filmen och pratade med eleverna. Under denna vecka visade vi även filmer från de andra nordiska länderna och hade en rad inbjudna författare och föreläsare. Vi hade även en «lingvistisk eftermiddag» under den nordiska veckan. Études nordiques, 22 mars 2016. Organiserad av Karl Gadelii, Johanna Kuningas och Sarah Harchaoui. Inbjudna föreläsare : Vigdís Finnbogadóttir, Ursula Ritzau, Maria Ahlholm, Karolina Wirdenäs, Svetla Kovatcheva, Karin Ridell. Eleverna på första året gjorde ett studiebesök på Svenska institutet där de fick en visning av huset och den pågående utställningen samt en filmvisning. Författaren Ulf Peter Hallberg har hållit i en skrivarkurs under året. Vi hade ett under vårterminen utbyte med en Katrinebergs Folkhögskola. Vi hade ett fika- och kulturutbyte i ett par av klasserna. Vid institutionen har anordnats
tre fester för elever och lärare under året med mat från de nordiska länderna och Beskriv föredrag, körsång av universitetskören Nordover. På höstterminen ordnades en välkomstfest kulturevenemang m.m. och en julfest med luciatåg och på vårterminen en vårfest. Kören Nordover består av som institutionen haft lärare och elever som sjunger och spelar tillsammans. Till varje konsert övas sånger under året. på svenska, danska, norska, isländska och finska in, samt även ibland på färöiska. Genom kören får eleverna lära känna Sverige och övriga nordiska länder på ett annorlunda sätt genom sång. Dessutom letar de själva efter sånger de vill sjunga och information om de sånger som valts för att presentera dem på festerna. Det är även ett bra sätt för lärare och elever att träffas i en annan form för att prata svenska och prata om svensk kultur. Kören och festerna är ett sätt för eleverna att lära känna de nordiska kulturerna genom mat och kända, traditionella och moderna, sånger. 21 mars 2016 : Det andra forsknigsseminariet om "l imaginaire du Nord", På svenska studenthemmet. 9 maj 2016 Föreläsning på Nordiska biblioteket om Millennium-serien av Sylvain Briens. Föreläsning av Frédérique Harry om religion i Skandinavien «Gestion de la pluralité religieuse en Scandinavie», séminaire de recherche, Ecole Normale Supérieure, 11 maj 2016 Föreläsning av Frédérique Harry om religion och samhälle i Skandinavien "Les religions dans les sociétés scandinaves : sécularisation et laïcisation des pays scandinaves», på Nordiska biblioteket 6 december 2015 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Varken mycket eller lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Vi har en del kontakt med Svenska institutet men mindre kontakt med ambassaden. Ja (om ja, skriv en kommentar) Vi har vissa kontakt med Svenska studenthemmet i Paris. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Linköpings universitet Stockholms universitet Skriv gärna en - Université de Linköping (projet de recherche «Poétocratie») - Université de kommentar om vilken Stockholm (projet de recherche «Les transferts culturels franc-suédois»)) -- typ av samarbete som Göteborgs Universitet, «declaration of intent». --Samarbetsprojekt LEXIA mellan sker. Är det t.ex. universiteten Sorbonne Reykjavik Göteborg, Lexicography and Open Access Web studentutbyte, Based Dictionaries for Languages with Few Speakers. Understött av franska och lärarutbyte eller isländska staten, le Sénat, le Centre national du livre et la DGLFLF. forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? --Samarbetsprojekt LEXIA mellan universiteten Sorbonne Reykjavik Göteborg,
Lexicography and Open Access Web Based Dictionaries for Languages with Few Speakers. Understött av franska och isländska staten, le Sénat, le Centre national du livre et la DGLFLF. - Université d Oslo (projet de recherche «Ibsen et le monde») - Beskriv ert samarbete: Université du Québec à Montréal (UQAM (projet de recherche «Boréalisme et nordicité) - Université de Genève (Projet «Boréalisme» dans le cadre du BodmerLab avec la fondation Bodmer -) La Réforme : quel héritage pour l'europe? (Med bland annat svenska forskare inbjudna) Seminarium 21.-22. oktober forskningsseminarie : 2016-2017 i Paris och i Mayenz (Tyskland) kollokvium : 2017 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Sylvain Briens: Directions d ouvrage ou de revue (DO) 1. BRIENS, Sylvain (Ed.), Boréalisme. Actes du Colloque «La face Nord du modèle nordique». Etudes germaniques no2, 2016. 2. BRIENS, CEDERGREN (Ed.), Les transferts culturels entre la France et la Suède depuis 1945. Stockholm University Press, 2015. Articles : 1. "Boréalisme et nordicité culturelle." In : Boréalisme. Actes du Colloque «La face Nord du modèle nordique», Etudes germaniques no2, 2016 2. "Le Nord comme territoire. Poétique et écologie du paysage dans les haïkus de Tomas Tranströmer." In : Nordiques n 26 (2015), «Un autre Nord : Paysages, territoires et écologie du pays same", Caen.. 3. «La mondialisation du théâtre nordique à la fin du XIXe siècle. Le fonds Prozor de la Bibliothèque nordique de Paris lu au prisme de la sociologie de l acteur- réseau." In : Toudoire-Surlapierre & Chardin (Ed) : Les Littératures du Nord de l Europe. Revue de Littérature Comparée, no 2, 2015, 137-150. 4. En atlas över den förnimbara kulturens Europa. In : BENJAMIN, Walter : Passagearbetet. Paris, 1800-talets huvudstad. Stockholm, Atlantis, 2016, p. 13-28. 5. "Écologie nordique", In : CHONE, HAJEK & HAMMAN (Ed.) : Guide des Humanités environnementales, Villeneuve d Ascq, Presses Universitaires du Septentrion, 2016. 6. "Penser les transferts culturels et l interculturalité. In : BRIENS & CEDERGREN (Ed.), Les transferts culturels entre la France et la Suède depuis 1945. Stockholm University Press, 2015, p. 9-30. 7. "Odysseus som flanör. Mytens geografier i Eyvind Johnsons författarskap". In : JOHANSSON & LINDSTRöM (Ed.), Boken om Eyvind Johnson Läsningar av Eyvind Johnsons prosa, Stockholm, Symposion, 2015, pp. 131-148. 8. "Die Globalisierung des nordischen Theaters am Ende des 19. Jahrhunderts. Der Fonds Prozor der Bibliothèque Nordique in Paris aus der Sicht der Akteur-Netzwerk- Soziologie». In : HOFF, SANDBERG & SCHÖNING (Ed.) : Literarische Transnationalität. Kulturelle Dreiecksbeziehungen zwischen Skandinavien, Deutschland und Frankreich im 19. Jahrhundert. Würzburg, Königshausen & Neumann, 2015, p. 45-72. Karl Erland Gadelii: «A generative interpretation of Diderichsen s positional grammar». 2015. In Hilpert, Martin, Janet Duke, Christine Mertzlufft, Jan-Ola Östman & Michael Rießler (eds). New trends in Nordic and General linguistics. De Gruyter Mouton, Série FRIAS 'Linguae et Litterae' 42, pp. 205 223. --Revue Nordiques, n 30, automne 2015. Un autre Nord : paysages, territoires et écologie du pays same. Dossier coordonné par Karl Erland Gadelii et Marie Roué. «Perspectives écologiques sur les langues minoritaires». Revue Nordiques, n 30, automne 2015. Un autre Nord : paysages, territoires et écologie du pays same, 91 104. «Les mots d emprunt et les transferts culturels : l influence du français sur le suédois». 2015. Avec Hruškar, Durdica. In : Briens, S. & Cedergren, M. (eds.), Médiations interculturelles entre la France et la Suède : Trajectoires et circulations de 1945 à nos jours. Pp. 257 274. Stockholm : Stockholm University Press. DOI: http://dx.doi. org/10.16993/bad.t. License: CC-BY antagna för publicering «Aspects linguistiques sur le discours politique». Accepté pour publication dans les Actes du colloque Peuple(s) et pouvoir(s) en représentation des espaces germanique
et nordique. Organisé par Antoine Guémy, Muriel Marchal, Pauline Pujo, Virgile Reiter et Gaëlle Reneteaud. Université Paris Sorbonne, 6-8 novembre 2014. À paraître en 2016. «Le domaine nominal en langues scandinaves dans une perspective contrastive avec le français». Accepté pour publication en 2016 dans Etudes de Linguistique Appliquée, Klincksieck, sous la direction de Paula Prescod. Frédérique Harry: Kim Andringa, Frédérique Harry, Agathe Mareuge et Bénédicte Terrisse (dir.), Ding, Ding, Ting, Paris, l Harmattan, collection Mondes germaniques, 2015 artikel «Paganisme moderne dans les pays nordiques», Nordiques, vol.28, 2015, pp. 101-111. review «Patrick-Dominique LINCK, Histoire religieuse de la Suède (1520-1930)», Revue de l histoire des religions, 1 2016, 134-136. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Institutionen har använt stödet från SI till läromedelsinköp, vilket är viktigt för att få nytt material till institutionen. Vi har två studenter som åker till Sverige på sommarkurs genom SI:s stipendieprogram och en elev som kommer att göra en termin på en folkhögskola med SI:s terminsstipendium. Vi har även fått bidrag för att kunna ta hit Ulf Peter Hallberg och Eli Levén. Blandningen av stöden till verksamheten genom bidrag till forsknings-, eller författarinriktade evenemang och stödet för inköp av litteratur å ena sidan och på individnivå för eleverna å andra hjälper oss mycket i vårt arbete och motiverar eleverna till att vilja fortsätta att studera svenska. Tyvärr är det ibland svårt att få till Erasmusutbyten för de universitetsanställda som vi vill bjuda in. Ett erasmusutbyte innebär att de måste stanna ett visst antal dagar och det är inte alltid möjligt på grund av deras tjänster i Sverige. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Den andministrativa biten är rätt krånglig och det tar mycket tid. I år har det varit en hel del ändringar som gjort att saker och ting inte fungerat som det ska. Eleverna är till stor del motiverade och gör sitt bästa vilket gör lektionerna roliga intressanta med många frågor och diskussioner. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja