Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. Men SFI-elev i Göteborgsregionen
Kunskapsdelning Lärande exempel Målgruppens egen röst
Innehåll 1. Kartläggningen a) Medverkande b) Utgångspunkt c) Tillvägagångssätt 2. Identifierade framgångsfaktorer 3. Framgångsexempel a) Lärdomar 4. Förslag på utveckling
Utgångspunkt Utbildningen bedrivs utifrån ett elevperspektiv, där elevens förutsättningar, intressen och mål formar upplägget i tid och rum och undervisningens innehåll
Kartläggningens delar 500 elever på 26 anordnare 11 personal på 5 anordnare Enkätundersökning med elever + fokusgruppsintervjuer med elever Fördjupande fokusgruppsintervjuer med elever Fokusgruppsintervjuer med sfi-personal Djupintervjuer med skolledare, förvaltning och andra nyckelpersoner 41 personal på 22 anordnare och/eller förvaltningar
Intervjuteknik Jag har inte jobbat ute och inte gått i skola i mitt hemland. Jag jobbade med hantverk: att sy, sticka och väva. Jag var bäst på att sticka. Jag var 15-16 år när jag lärde mig det. Det är ett traditionellt hantverk, att knyta ihop sjalar. Min mamma lärde mig det. Jag bara tittade på henne och hennes händer. Att se hur andra gör är ett bra sätt att lära sig. Mamma stickade, jag tyckte om det och gjorde som hon gjorde. Här är det ett måste att lära sig. Det är ett behov. Jag har ingen bra känsla om jag inte kan ta kontakt med nån på spårvagnen eller om jag inte förstår nånting när jag tittar på TV. Jag vill ha kontakt med andra människor. Det är jätteviktigt. Jag har bra kontakt med min svenska lärare. Men problemet i Sverige är att jag inte förstår allt när läraren pratar. Jag förstår ungefär 70%. Det läraren gör skiljer sig också från vad mamma gjorde. Hon gjorde samma sak varje dag. Här är det olika saker och nya ord varje dag. Hur ska jag gå hem och träna om jag inte har förstått?
Framgångsfaktorer Systematiskt kvalitetsarbete med eleven i fokus Studiehandledning på modersmål Tydliggörande kartläggning med uppföljning Organisation av undervisningen Fokus på tal, kommunikation och autencitet Den positiva lärarrollens betydelse
SKA med eleven i fokus Systematiskt kvalitetsarbete på skolan där elevernas röster regelbundet samlas upp och undervisningen utvärderas. Utvärderingsarbete som inkluderar vad eleverna sagt eller uttryckt på annat sätt Analys av insamlat material (intervjuer, enkäter, lärarnas egen utvärdering av sitt arbetssätt) Kontinuitet och systematik: årshjul med såväl återkommande utvärderingar och analyser som valda utvecklingsområden per år. Modersmål som nödvändigt stöd i kvalitetsarbetet, för att hela målgruppen ska komma till tals
SKA med eleven i fokus December 2015 Utvärdering av kartläggnings- och uppföljningsarbetet. Utvärdering av språkpraktiken. Januari 2016 Planering av vårens kartläggnings- och uppföljningsarbete utifrån slutsatser som framkommit vid utvärderingen. Planering av vårens språkpraktik utifrån slutsatser som framkommit vid utvärderingen. November 2015 Dokumentation av kartläggnings- och uppföljningsarbetet sker månadsvis. Dokumentation av språkpraktik sker kontinuerligt. December Januari Februari 2016 Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inom områdena kartläggning och uppföljning resp. språkpraktik utvecklas och fortskrider. Oktober 2015 Dokumentation av kartläggnings- och uppföljningsarbetet sker månadsvis. Dokumentation av språkpraktik sker kontinuerligt. September 2015 Dokumentation av kartläggnings- och uppföljningsarbetet sker månadsvis. Dokumentation av språkpraktik sker kontinuerligt. Augusti 2015 Planering av höstens kartläggnings- och uppföljningsarbete. Handlingsplanen dokumenteras skriftligt och publiceras på Fronter. Dokumentation av kartläggnings- och uppföljningsarbetet påbörjas. Oktober September November Augusti 2015 2016 Systematiskt kvalitetsarbete för kartläggning och uppföljning i sfi, samt språkpraktik för sfistuderande Juli Juni Februari Maj Mars April Juli Juni 2015 Ev. fortsättning av fortbildning i Fronteranvändning. Handbok för kvalitetssäkring av språkpraktik skapas. Mars 2015 Rektors beslut om systematiskt kvalitetsarbete för sfi. Projektgrupp 1 tillsätts med uppgift att utarbeta rutiner för kartläggning och uppföljning. Projektgrupp 2 tillsätts för att utarbeta kvalitetskriterier för språkpraktik. April 2015 Rektor beslutar om studiehandledning på modersmål kan genomföras inom befintlig budget eller ej. Om svaret är ja, beslutar rektor och projektgrupp 1 vilket eller vilka språk som ska prioriteras. Rektor och projektgrupp 2 beslutar om vilka kvalitetskriterier och vilka rutiner som ska gälla för språkpraktik. Maj 2015 Fortbildning i Fronteranvänding för alla sfi-lärare. Skapande av Fronterrum för tydliggörande av mål, upplägg och bedömning av kurs och delmoment. Rektor beslutar om vilken Fronteranvändning som ska vara obligatorisk för alla sfi-lärare/studievägar.
Studiehandledning på modersmål Tillgång/större tillgång till studiehandledning på modersmål för elever på spår 1 och 2 plus för nybörjare på spår 3 För att kunna uttrycka behov, ställa frågor och kunna berätta om sig själva, t ex i kartläggnings- och uppföljningssamtal. För att förstå text och tal i undervisningen För att uppfatta instruktioner, uppgifter och upplägg För vägledning i studieteknik Som kulturell brygga mellan elev och lärare/skolsystem
Tydliggörande kartläggning med uppföljning En bra kartläggning av varje elev fångar upp och lämnar vidare informationen om eleven samt tydliggör nivåplacering och utbildningens struktur (nämns framförallt på stv 3): Eleverna vill bli placerade på rätt nivå, inte i blandad grupp (med undantag av klasser där undervisning/bedömning ser olika ut för olika nivåer). Eleverna vill ha klart för sig varför de är placerade på en viss nivå och en del har inte uppfattat sfi-utbildningens struktur. Eleverna upplever att mentorssamtal/utvecklingssamtal ger lärarna koll på elevens erfarenheter, intressen och behov.
Tydliggörande kartläggning med uppföljning Obs! Eleverna upplevde sig ofta inte kartlagda, trots kartläggningssamtal. De som hade regelbundna uppföljningssamtal upplevde sig kartlagda. Obs! Många upplevde att lärarna inte känner till deras intressen, förutsättningar och mål. Obs! Ytterst få elever i kartläggningen upplevde att informationen från kartläggnings- och uppföljningssamtal fångas upp i undervisningen.
Organisation av undervisningen Många elever uttrycker att deras lärande beror på hur undervisningen är organiserad i fråga om mål-delmål-träning-bedömning. Vårt uttryck: de vill ha kontroll över sin studiesituation. Efterfrågan på pedagogisk planering, program Koppling mellan uppgifter och prov Återkoppling på uppgifter, praktisk handledning Repetition - stanna vid ett moment tills eleverna lärt sig (studieväg 1) Sammanhangsmarkering: varför gör vi detta just nu? Eleven kan påverka (studieväg 3)
Fokus på tal, kommunikation & autencitet Eleverna uttrycker att de behöver träna mer tal på sfi, med sikte på kommunikation utanför skolan. Behov av att träna i undervisningssituationen och sedan testa färdigheten i kommunikation utanför klassrummet Kritik mot en undervisning som betonar språkstruktur framför kommunikativa färdigheter Undervisningen behöver vara vardagsnära och knyta an till eleverna för att motivationen att träna ska vara tillräcklig. Betyg och andra yttre drivkrafter räcker inte för alla. Träna på större språkliga helheter inte bara enskilda ord (stv 1) Undervisningens innehåll behöver ha en starkare koppling till elevernas vardag och egna mål
Den positiva lärarrollens betydelse Lärarens relation till eleverna lyfts av en del elever som den enskilt viktigaste faktorn för motivation och inlärning: Se vad varje elev behöver för att gå vidare Inte ge sig när eleverna inte förstår, utan variera förklaringssätten Vara i dialog/gå runt och förklara och kontrollera om var och en uppfattat uppgiften rätt Ge uppmuntran Inlevelse i elevernas språknivå och uppfattningsförmåga Markera tillgänglighet, öppna för möjlighet till samtal och ta första initiativet till kontakt vid behov
Framgångsexempel: Yrkesinriktad sfi Koppling till yrkesmål Praktisk träning Talträning i kök, lager, etc Sammanhållna grupper Organisation i delmål-träning-bedömning God relation mellan lärare och elev Undervisning i dialog Kontinuerliga uppföljningssamtal
Yrkesinriktad sfi vad kan vi lära oss? Söka upp autentiska språksituationer Arbeta med projekt så verklighetsbaserade som möjligt, till exempelvis case och problembaserat lärande Välja temaområden att fokusera på i 2-3 månader Anpassa kursmålen till temat och fokusera på färdigheter: Det här ska jag kunna göra när temat är slut Träna målen i temat om och om igen tills eleven kan genomföra dem på rätt nivå Snabb återkoppling till eleven på det den gör. Inte godkänd? Tillbaka och träna mer. Godkänd? Gå vidare till nästa svårighetssteg. Rätt person på rätt plats. Fördela uppgifter i undervisningen!
Förvaltning och skolledning kan satsa på studiehandledning på modersmål samordna den individuella kartläggningen. Krav på uppföljning. skapa struktur för antagning av nya elever etablera fler yrkesinriktade sfi-kurser utveckla det systematiska kvalitetsarbetet initiera utvecklingsinsatser och fortbildning möjliggöra tid för kollegialt arbete
Lärarlag kan få in verklighetsnära och autentisk talträning i utbildningen planera innehållet i dialog med eleverna och utifrån kartläggning organisera undervisningen i delmål/färdigheter uppgifter/träning - bedömning tydliggöra mål, upplägg, bedömning för eleverna utvärdera förmågan att sätta sig in i elevernas språknivå och studiekompetens
Det som vi sagt här Vi vill gärna att det förmedlas. Sfi-elev i Göteborgsregionen
Sofia Reimer Projektledare, GR Utbildning sofia.reimer@grkom.se www.grint.se www.grkom.se