Anteckningar från möte i Gymnasienätverket

Transkript

1 Gymnasienätverket 1 juli Anteckningar från möte i Gymnasienätverket Tid: Måndag 8 juni Plats: Konferensanläggningen At work, Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Vakant Maria Lissmatz Kristina Bergman Alme Kristina Stenvall Reinhold Svensson Ingela Linzie/suppl. Victoria Claesson Egil Gry Christer Hagman Jenny Larsson Stefan Wigren Göran Careborg Carl Nyström Urban Göransson Susanne Krook Lena Almqvist Katarina Lindgren Kommun Partille Ale Alingsås, Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Margaretha Allen, Sekreterare Gäster: Kenneth Ardehed GR och Johan Borvén GR under del av mötet GR Ärendelista 1. GRINT-rapporten Jenny Hostetter GR presenterade rapporten Integration med språkinriktning i sregionen är ett projekt inom vuxenutbildningen där Jenny har varit med. Det kan finnas beröringspunkter mellan vuxenutbildning och gymnasieskola. Projektet har varit en strategisk satsning för att ta reda på hur sfi fungerar inom GR, vilket inte har skett tidigare. Det som har varit unikt är att man så tydligt har vänt sig till målgruppen. Intervjuer med 124 elever i sfi-undervisningen har genomförts. En enkät har också genomförts med 500 personer. Skolledare och förvaltning har deltagit. Det har varit intressant att väga de olika rösterna mot varandra. Några röster spelades upp. Kunskapsdelning, Lärande exempel och Målgruppens egen röst har varit i fokus.

2 Enkätformen är väldigt ny för dem som kommer till Sverige. Det kan uppfattas som en politisk kontroll. En del röster talar om att man lär sig språk bättre i andra länder. En annan röst talar om att man borde få hjälp på sitt modersmål samtidigt. En högutbildad säger att det saknas en läroplan och en plan för hur proven ligger. I Sverige kommer proven lite när som helst. Det är läraren som påverkar när saker ska ske. Hur vet jag att jag ligger på C-nivå? Ingen frågar oss var vi befinner oss. Det borde ha varit effektivare. Man börjar inte med bokstäverna först. Tydliggörande kartläggning med uppföljning: Elevens förutsättningar, intressen och mål Nivåplacering och sfi-utbildningens struktur Uttrycka behov och frågor Återkoppling och vägledning Undervisningens upplägg Modersmål OBS! Eleverna upplever sig ofta inte kartlagda, trots kartläggningssamtal. De som får regelbundna uppföljningssamtal upplever sig som kartlagda. OBS! Många upplever att lärarna inte känner till deras intressen, förutsättningar och mål. OBS! Ytterst få elever i undersökningen upplever att informationen från kartläggningsoch uppföljningssamtal fångas upp i undervisningen. Systematiskt kvalitetsarbete Skolledarna: ett utvecklingsområde Elevernas röster (saknas ofta) (Enkätformen är ofta problematisk) Årshjul, systematik Modersmål GRINTs handledning för skolledare Studiehandledning på modersmål För alla nybörjare och för kortutbildade I kartläggning- och uppföljningssamtal I utvärderande samtal/kvalitetsarbete Uppfatta instruktioner och upplägg För studieteknik Som kulturell brygga Det kanske skulle vara bra att utbilda personer i studiehandledarrollen? Det kan vara en brygga åt bägge hållen. Att göra klart hur man förstår en uppgift utifrån hemlandet. Språkträning med tal och verklighet Autentiska språksituationer Större språkliga helheter än enskilda ord Knyta an till vardag, erfarenheter och framtidsmål, ex vård/jobb/telefonsamtal Träna och testa Behov av situationer som bjuder in till interaktion med svenskar

3 Att få möjlighet till språkpraktik är positivt för många. Härryda har gjort en del originella val som är intressanta t ex i kommunal verksamhet. Många av eleverna har lärt sig tala på praktiken. Relationen till läraren Lärarens relation till eleverna lyfts av en del elever som den enskilt viktigaste faktorn för motivation och inlärning. Förklarar så att vi förstår Går runt. Undervisning i dialog Uppmuntrar Är tillgänglig för samtal Metodbank: Organisation av undervisningen Kontroll och sammanhang: repetition och studieplan Delmål-avgränsning-träning-bedömning Framgångsrika exempel Yrkesinriktad språkinlärning fungerar bra. En rapport delades ut som kan spridas vidare. GR utbildning kan erbjuda: Metodstöd för lärare Handledning för skolledare Uppdrags- och processutbildningar Mötesplatser/nätverk. Sofia Reimer är projektledare men projektet avslutas nu. Det kommer att göras en ansökan om medel från integrationsfonden igen. 2. Rapporter ur Qlik view Extra insatt fråga Jenny Sjöstrand visade på en mängd möjligheter att få fram statistik genom verktyget som är kopplat till GRs nya antagningsverktyg. 3. Lagkravet på PUB (Personbiträdesavtal enligt PUL) Varje kommun som köper licenser för digitala läromedel och härvid lämnar på individnivå identifierbar data till leverantör måste ha ett sådant. Erfarenhetsutbyte genomfördes. 4. GAFE Google Apps for Education-Erfarenheter från Reinhold Svensson delade med sig av gjorda erfarenheter. Finns det en regional aspekt i att samarbeta i frågan? En länk till ett inlägg i debatten Johan Borvén GR, beskrev utifrån dessa två punkter hur GR läromedel skulle kunna utgöra en gemensam avtalspunkt kring exempelvis PUL-frågan.

4 5. Var står kommunen i frågan om nyanländas skolgång? Inspel från några nätverk visades. En del kan varje kommun göra på egen hand. Annat skulle kunna genomföras regionalt. Det finns en GR-gemensam plattform för boendefrågor och liknande. Lerum En kommunal organisation kommer att vara en dörr in. Det ska bli en kartläggningsstation. Individens mål ska stå i centrum. Det blir ett slags kompetenscentrum med elevhälsan också. Namnet är Start Lerum. Det kommer att knytas ihop med modersmål. Det blev tydligt att det måste kopplas ihop med sfi. Lerum blir bättre förberedda på att ta emot nyanlända. Härryda Välkomsten är ungefär samma sak i Härryda. Det börjar i grundskolan. Eleverna går där i ett år. De som tillhör gymnasiet kommer också dit. Det finns nu ett flyktingboende som är ganska stort. Det visade sig att många kommuner nu går på samma linje och samlar alla nyanlända i en organisation. 6. Söktryck, utbud och befolkningsprognos Aktuell statistik från antagningsarbetet och den regionala utbildningsplaneringen visades. Materialet bifogas. 7. Rapport från Gymnasienätverket till UC Rapporten om nätverkets arbete under läsåret 2014/2015 lämnades till Utbildningschefsnätverket den 5 juni. 8. Personalläge Behörighet Hur ser det ut? Frågan tas upp vid kommande möten. 9. Återkoppling om insändare om estetiska programmet Studentflaken erfarenhetsutbyte om genomförandet Konstaterades att det är bra med gemensamma frågeställningar där Gymnasienätverket agerar tillsammans. 10. Yrkesutbildning för vuxna GRvux informerade om möjligheten att bidra med yrkesutbildning i det regionala samarbetet Kenneth Ardehed GR presenterade sig och sin roll och beskev upplägget kring samarbetsavtalet kring yrkesvux i GR med en gemensam ekonomisk plattform samt eventuellt kommande beslut kring statbidrag som i så fall drar igång med verksamhet redan i höst. Han beskrev behovet av samarbete mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan i denna fråga ute i våra kommuner så att vi tillsammans möjliggör för de satsningar som kommer. 11. Höstens tider 25/9 kl (AU 4/ ) 21/10 kl med fristående gymnasieskolor (AU 8/ ) 9/ inkl jullunch (AU 27/ ) 12. Övriga frågor

5 Härryda frågade om hur det går med GRUUS och KAA samt uppföljning av elever och vad som är "betydande frånvaro". Frågan diskuterades utifrån informationen om att det pågår en upphandling av ett verktyg som ska underlätta informationsöverföringen mellan kommuner och fristående skolor inom GR. Varje kommun måste arbeta med frågan under tiden. 13. Avslutning Ordförande tackade för det gångna mötesåret och tillönskade alla en skön sommar. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare