Anteckningar från möte i Särskolenätverket

Transkript

1 Särskolenätverket Göteborg 4 mars Anteckningar från möte i Särskolenätverket Tid: onsdag 18 februari 2015, kl med kategoriträff Plats: Atwork, Johan på Gårdas gata 5B, Göteborg. Deltog Elisabeth Jacobsson, Utbildningschefsnätverket, ordförande Andreas Edsbagge, Ale Annica Garpebring, Alingsås Annica Steneld, Alingsås Daniel Palm, Göteborg Helen Svelid, Göteborg Kicki Fast, Göteborg Lena Thorstensson, Göteborg Gunilla Cederberg, Härryda Marie Wilhelmsson, Härryda Birgitta Skinnars, Kungsbacka Annika Areskog Ronnstedt, Kungsbacka Gunilla Ståhlfors, Kungsbacka Erling Henriksson, Kungälv Ulla Olofsson, Lilla Edet Rigmor Andersson, Mölndal Solveig Strömbom, Mölndal Helena Morén, Mölndal Kristina Rüdow, Partille Anki Karlström, Partille Maria Bergius, Tjörn Carolina Persson, Öckerö Margaretha Allen, GR Utbildning Åsa Nilsson, GR Utbildning, sekreterare Samt Thomas Lidén, praktikant GR Utbildning Deltog ej Ann-Christin Frankenberg, Göteborg Suzanne Norman Berg, Göteborg Kjell Sjunnesson, Kungälv Sara Nilsson, Lerum Ingela Andersson, Lerum Per Freij, Stenungsund Gunilla Lövström, Tjörn

2 Ärendelista 1. Förändringar i nätverkets sammansättning Kicki Fast (Göteborg), Ulla Falk (Stenungsund) och Åke Larsson (Kungsbacka) slutar i nätverket. Nya i nätverket är Daniel Palm (Göteborg), Andreas Edsbagge (Ale), Birgitta Skinnars (Kungsbacka), Annika Areskog Ronnstedt (Kungsbacka), Gunilla Ståhlfors (Kungsbacka) samt Ingela Andersson (Lerum). Mötet tackade Kicki Fast som var närvarande för sin goda insats i nätverket. Kontaktlista med ordinarie personer i nätverket bör uppdateras. Introduktionsmaterial med presentation av GRs nätverk bifogas anteckningarna. 2. Aktuellt inom respektive kommun Laget runt. Exempel på aktuella frågeställningar inom kommunerna: Det syns en minskning av sökande till gymnasiesärskolan. Det kan bero på mindre kullar och att ansökningar kommer in sent. En minskning av sökande på nationella program syns. När gymnasiesärskolor stoppar intaget och läggs ner påverkar det hur kommuner organiserar lärarkompetenser och hur samverkan sker mellan gymnasiesärskola och gymnasieskola. Hur arbetar man med elever som är integrerade i grundsärskolan och som senare inte vill gå på gymnasiesärskolan? Hur kan vi arbeta med inkludering inom gymnasieskolan? Ibland upplevs eleven som för social för att gå på individuellt program och social kompetens bör väga tungt ur ett livsperspektiv. Skolan bör därför möta upp med rätt pedagogik och stöd. Detta är en fråga att exempelvis lyfta tillsammans med Gymnasienätverket inom GR. I Helsingborg och på Gotland finns goda exempel på organisering. Det kan vara viktigt att ge information till grundskola och grundsärskola vad gymnasiesärskola innebär. Vårdnadshavare upplevs ibland inte komma på öppet hus då de tror att de inte kan välja skola. Det finns exempel på kommuner som har modell för mellanformsgrupper med elever utan utvecklingsstörning och som vill och/eller behöver gå på gymnasiesärskola. De är inskrivna på introduktionsprogrammet och har en förtätning av lärare för att skapa en särskolemiljö på gymnasieskolan. Hur kan vi förbättra samverkan mellan gymnasiesärskola och arbetsliv? Traditionell praktik med dessa elever är inte alltid möjlig och det finns stora risker för utanförskap efter skolgången. Inom några kommuner diskuteras om de ska ha rektorer för både grundsärskola och grundskola samt om skolformerna ska ligga under samma tak. I vissa kommuner kommer många sexåringar med funktionsnedsättningar och frågan om hur de ska tas emot i förskolan blir aktuell. 3. Vetenskapligt beprövade metoder i särskolan Kicki Fast berättade om att Göteborgs stad anmälts av en vårdnadshavare för användandet av metoden Facilitated Communication (FC) då den anses inte vila på beprövad erfarenhet och evidens. Skolinspektionen har beslutat att Göteborgs stad inte får använda metoden i någon av kommunens verksamheter. Huvudmannen har inte rätt att överklaga detta beslut. Nätverket diskuterade Skolinspektionens rätt att förbjuda en metod. Det råder frågetecken kring kommuners befogenhet att använda metoder som anses lämpliga detta och bör undersökas vidare. 4. Resultatuppföljning och kvalitetsarbete i grund- och gymnasiesärskolan inom GR Det råder oklarhet om vad systematiskt kvalitetsarbete innebär i särskolan. Vad är god kvalitet i särskolan och hur mäter vi det? Nätverket önskar ett gemensamt grepp

3 inom GR kring detta. Frågan om att visa resultat på aggregerad har tidigare lyfts vid Utbildningschefsnätverkets möten. Nätverket enades om att ta fram ett förslag till uppdrag om att undersöka gemensamma indikatorer för resultatuppföljning och kvalitetsarbete i grund- och gymnasiesärskola som lämnas till Utbildningschefsnätverket att fatta beslut om. Frågan lyfts till Utbildningschefsnätverket vid deras möte den 22 maj eller den 12 juni. 5. Beslut och utredningar vid övergång från grundsärskolan till gymnasiesärskolan Ulla Olofsson tog upp frågan om det krävs nya och kompletterande utredningar för elever som blivit mottagna med det gamla regelverket och inte har alla fyra utredningar. De har frågat Skolinspektionen som menar att nya utredningar inte behövs för elever som blivit mottagna under det förra regelverket. Andra kommuner har dock fått besked från Skolverket om krav på alla fyra utredningar. Det råder oklarheter kring detta och frågan kommer att redas ut under nätverksträffen med mottagningsteamen den 22 april. 6. Nätverksträff mottagningsteam 22 april Planeringsgruppen redogjorde för deras tankar om nätverksträffen med mottagningsteamen inom GR onsdagen den 22 april 2015, kl Lokaler är bokade på Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20, Göteborg. Upplägget på nätverksträffen kommer vara föredrag av antingen en stadsjurist eller en representant från Skolverket samt erfarenhetsutbyte och diskussion inom yrkesrollerna. Anmälan till nätverksträffen görs via länken senast den 20 mars. Frågeställningar till stadsjuristen eller Skolverket och till gruppdiskussionerna skickas senast den 2 mars till asa.nilsson@grkom.se 7. Avstämningsdatum Information från Margaretha Allen om att det i samband med att gymnasiesärskoleavtalet slöts under hösten 2014 beslutades också om övergång från två avstämningstillfällen per år till fyra. Det innebär att det blir två avstämningstillfällen under hösten Nätverket uppmanades att informera berörda om detta. Utbildningschefsnätverket kommer att på förslag från gymnasieekonomnätverket ta ställning till vilka perioder dessa datum spänner över. Förslaget är 15 september för kvartal tre och 15 november för kvartal fyra. 8. Inventering av kostnader för skolskjuts av Gymnasieekonomnätverket Information från Margaretha Allen om att GRs nätverk för gymnasieekonomer har gjort en genomlysning av kostnaderna för juts för elev som väljer att gå i annan kommun än i hemkommunen fastän programmet finns på hemmaplan. Undersökningen visar att det är mycket få elever det rör sig om. Det innebär att beslutet i det nya samverkansavtalet inte innebär någon omfattande påverkan på den kommunala ekonomin. Ett förslag att GR tar fram en så kallad beroendekarta med uppgifter om hur eleverna i gymnasiesärskolan rör sig inom och mellan kommuner lyftes. En sådan kartläggning skulle ge relevant underlag för framtida beslut om utbudet. 9. Representant för grundsärskolan i AU Suzanne Norman Berg avslutar sitt uppdrag i nätverket och arbetsutskottet. Nätverket valde Lena Thorstensson som ny deltagare i arbetsutskottet.

4 10. Innehåll på årets möten Förslag på innehåll på årets möten skickas till 11. Övriga frågor a) Diskussion kring hur bedömning och utlåtande ska formuleras på individuella programmet (IP). Göteborg gav exempel på hur de tillsatte en arbetsgrupp för att se över vilka dokument som ska användas, exempelvis bedömningsmatriser. De har utvecklat elevpresentation kopplat till bedömningsmatrisen där det går att skriva mer utförligt om eleven, exempelvis särskilda behov. Partille gav exempel på hur de arbetat med kompetensutveckling av lärare i bedömning utifrån de nya styrdokumenten. Elever och vårdnadshavare kan ha svårt att förstå individuell studieplan (ISP). SPSM har pengar att söka för att utarbeta hur man gör tydliggör, konkretiserar och gör ISP och bedömning elevnära. a) Fråga om varför fritidshem har inkluderats i den uppdaterad prislista för interkommunala ersättningar på grundsärskolan. Åsa Nilsson ställer frågan vidare till Skolekonomnätverket. b) Åke Larsson har tidigare skickat ut inbjudningar till olika aktiviteter, exempelvis Varbergsdagarna och någon undrade hur dessa kommer förmedlas framöver. Birgitta Skinnars tar reda på det. c) Elisabeth Jacobsson kommer inte närvara vid nästa nätverksmöte den 5 maj. Solveig Strömbom kommer vara tillförordnad ordförande vid mötet. 12. Kategoriträffar Efter lunch delade nätverket upp sig i grundsärskola och gymnasiesärskola för att diskutera särskilda frågor. Exempel på punkter som gruppen för grundsärskola diskuterade: Hur organiseras grundsärskolor ute i kommunerna? Hur samverkar grundskola och grundsärskola? Hur organiseras rektorer för de olika skolformerna? Svårigheter med att rekrytera behöriga lärare. BUP ska ta emot barn över 6 år med autism, vilket tidigare har varit habiliteringens ansvar. Barn med autism upplevs hamna mellan stolarna. Vem ska möta deras behov; vårdcentral, BUP eller habilitering? Förslag gavs att bjuda in Marie Carlsson, verksamhetschef på Sahlgrenska Neurologi, psykiatri och habilitering, till nätverket för att klargöra myndigheternas ansvar. Exempel på punkter som gruppen för gymnasiesärskola diskuterade: Regionalt samråd om utbud 2016 inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nu startar det regionala samrådet kring utbudet inför Utbildningschefsnätverket kommer att få information om utbildningsutbudet fredagen den 27 februari. Det har också skickats ut en utbildningsutbudsmatris med en handling som uppmanar samtliga kommuner att skicka in sina planer inför Det måste inte finnas beslut i nämnd innan detta skickas in till GR. Underlaget ska kunna diskuteras i april och maj inför huvudmännens beslut inför Även utbudet för gymnasiesärskolan finns med i matrisen. Nätverkets deltagare påtalade vikten av att samverka när elevgruppen sjunker i antal. Det kan dels bero på att det är färre ungdomar i ungdomskullarna dels på att kraven på utredningar och målgruppstillhörighet har ökat, vilket har medfört att det är färre kvar i gymnasiesärskolan. Det finns också en faktor som handlar om att en del elever skriver ut sig ur gymnasiesärskolan för att i stället gå på ett introduktionsprogram. Huvudmännen bör betänka att det finns upparbetad

5 kunskap i de gymnasiesärskolorna som kan vara användbar även inom introduktionsprogrammen. Organisatorisk samverkan bör ske. Utbildningsutbudsmatrisen bifogas anteckningarna. Elever som tidigare tillhörde gymnasiesärskolan men som nu skriver ut sig för att i stället gå ett introduktionsprogram Härryda har i en del fall gjort nya utredningar. Tre elever har skrivits ut av 25 totalt. En reflektion är att mottagandet på IM kanske inte är anpassat efter dessa elevers behov. Nu anställs en specialpedagog och det kommer att bli en del samarbete mellan gymnasiesärskolan och IM. Det finns också exempel på befintliga grupper inom IM vilka har personal från gymnasiesärskolan. Det kan vara så att elever har utvecklats bra under särskoleåren på grund av en passande pedagogik men att denna utveckling stannar av om de möter en annan pedagogik. I Kungälv och Mölndal pågår liknande samverkan. I Göteborg är gymnasiesärskolan skild från IM-organisationen. Frågan om vem som knackar på för att få tillgång till kompetens ställdes. Är det IM som ska fråga eller är det gymnasiesärskolan som ska erbjuda sig? Det borde inte vara så att organisationen sätter käppar i hjulet. Det går att köpa kompetens över organisationsgränserna. På så sätt sprids också kompetensen till fler. En kommun har ett ansvar för att alla ungdomar kan utvecklas så långt möjligt. Kungälv tittar t ex på personaltätheten. Elever med diagnoser inom autismspektrumområdet tillhör inte gymnasiesärskolan längre och där behövs en del anpassningar t ex i form av hur en lokal inreds. I Göteborg anordnas provveckor och såväl gymnasiesärskolan som IM talar med eleven i övergångsskedet. Det handlar ibland om att göra medvetna val om att skriva ut sig ur gymnasiesärskolan för övergång till IM eller inte. Inom IM i Göteborg byggs också ny verksamhet som t ex SPA Lindholmen med extra mycket praktik. Inom språkintroduktion sker samarbete i Göteborg kring nyanlända. Elisabeth Jacobsson Ordförande Åsa Nilsson Sekreterare