InVästs slutkonferens - Resultat, lärdomar och goda exempel från sfi i Västsverige. Göteborg,

Transkript

1 InVästs slutkonferens - Resultat, lärdomar och goda exempel från sfi i Västsverige Göteborg,

2 Vilka är vi här? Vi är 450 personer från 74 verksamheter/organisationer i 34 kommuner! Vi är bland annat 280 lärare, 50 rektorer/utbildningsledare, 4 studie- och yrkesvägledare, 4 administratörer och 20 studiehandledare/modersmålsstödjare. 10 representanter från förvaltning, 7 representanter från universitet/högskola, 1 undervisningsråd från Skolverket och 1 sekreterare från den statliga utredningen om sfi.

3 Program för förmiddagen Moderator: Sofia Reimer, InVäst Göteborgsregionen Inledning Sofia Reimer, projektledare, InVäst Göteborgsregionen Helene Odenjung, ordförande Utbildningsgruppen, Göteborgsregionen InVäst resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomar Amir Fikic, Jenny Hostetter, Sofia Reimer InVäst Göteborgsregionen Paus med kaffe InVäst , forts Undervisning med utgångspunkt i elevernas intressen, förutsättning och mål Malin Dahlström, Stockholms Universitet Lunch

4 InVäst - snabbversionen

5

6 InVäst i korthet Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av Europeiska socialfonden, Göteborgsregionen är projektägare, bedrivs i samarbete med Halmstad kommun och Skaraborgs kommunalförbund Består av tre delprojekt: Kvalitetsutveckling av sfi Kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola Möten för bättre mottagande

7 InVäst i siffror 46 sfi-verksamheter Drygt 700 anställda inom sfi Från 25 kommuner Kommunala och upphandlade verksamheter, folkhögskolor

8 Det som vi sagt här Vi vill gärna att det förmedlas. /sfi-elev i GRINT-kartläggningen

9 Helene Odenjung Ordförande Utbildningsgruppen Göteborgsregionen

10

11 InVäst Resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomar

12 Inledning

13 Vi har fått med oss många nya tankar när det gäller att utgå från elevens behov, det vill säga vad de behöver kunna för att komma in i det svenska samhället och snabbt få arbete ( ) samt att ta vara på de kunskaper eleverna har med sig. Utifrån denna information utarbetar vi våra lärandemål. /deltagande sfi-arbetslag

14 Samma mål, olika sätt att nå dit Fokus på digitalisering Nätverksträffar i kommunkluster för sfipersonal Utvecklingsarbete lokalt

15 Samma mål, olika sätt att nå dit Modulträffar för sfipersonal, tex: Språkutvecklande arbetssätt Digitalisering Yrkesinriktad sfi Rektorsnätverk med fokus på systematiskt kvalitetsarbete Processtöd lokalt i verksamheterna

16 Samma mål, olika sätt att nå dit Processtöd lokalt i verksamheterna utifrån identifierade utvecklingsbehov Nätverk för rektorer och skolledare på sfi Utbildningsserie för yrkesutbildningar med språkstöd

17 Gemensamma utgångspunkter Kollegialt lärande Utveckla verksamheterna Stärka medarbetarnas kompetens Deltagande rektor och lärare Partille vuxenutbildning. Foto: Göteborgsregionen.

18 och allt ska syfta till att stärka nyanländas möjligheter!

19 Kontexten

20 71 % av sfilärarna har pedagogisk högskoleexamen Lägst skolpeng per elev av alla skolformer 37 % av sfilärarna är behöriga att undervisa på sfi Antalet elever ökar, spridning i elevernas utbildningsnivå Saknas lärarutbildning för undervisning av vuxna (Nationell statistik från Skolverket 2018a, Skolverket 2018b)

21 Resultat från projektet

22 Hur har personalen stärkts i fråga om att möta eleverna? 80 procent uppger att de fått bättre redskap för att genomföra sitt arbete 68 procent uppger att de fått bättre redskap för att möta elever utifrån deras individuella förutsättningar (Serus, maj 2019) Jag fick inspiration till att arbeta mer med bilder och foton, mer praktiska moment och göra eleverna mer kommunikativa. / Lärare Eftersom vi har fått ett gemensamt synsätt på hur vi ska arbeta, delar vi också med oss mer av våra resultat i klassrummet och ger varandra tips. /Lärare

23 Hur har personalen stärkts i fråga om att möta eleverna? Didaktiska verktyg för att utveckla undervisningen Metoder för att observera och utvärdera elevens lärande Större förståelse för vikten av samarbete (sfi-lärare och studiehandledare/språk- och yrkeslärare) Större samsyn kring uppdraget

24 Didaktiska verktyg för att utveckla undervisningen

25 Större förståelse för vikten av samarbete Deltagande studiehandledare, lärare, elever ABF Vux, Folkuniversitet och GTC. Foto: Göteborgsregionen.

26 Större förståelse för vikten av samarbete Många nya och värdefulla tankar och konkreta tips på hur jag och även arbetslaget kan utvecklas tillsammans. Nya arbetssätt. Användning av digitala verktyg som förtydligar innehållet för elever och lärare, när man filmar eller observerar varandra i olika lärandesituationer. /Lärare Samarbete mellan språk- och yrkeslärare har stärkts mycket i vår verksamhet. (..) Som yrkeslärare tänker jag mycket mer på hur språket används under mina lektioner. /Lärare

27 Hur har verksamheterna utvecklats? 80 procent uppger att InVästinsatsen kommer stärka kvaliteten i verksamheten. Flertalet verksamheter har implementerat arbetssätt/modeller/metoder som rör undervisningen. Det krävs ett ihållande arbete över tid för att implementera systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete och nya arbetssätt. InVäst gav en skjuts i rätt riktning. /Rektor (Serus, maj 2019)

28 Modell för kollegialt lärande Elevens behov Effekt på elevernas lärande Lärarnas behov Förändrad undervisning Kunskap/ färdigheter (Timperley, 2008)

29 Hur har verksamheterna utvecklats? Utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet Stärkt individanpassningen systematiskt kartläggning av elevernas behov och mål Stärkt kollegialt lärandet genom modell för professionell utveckling Stärkt kvaliteten i undervisningen Ökat elevdelaktigheten i utformningen av utbildningen Stärkt elevernas rättigheter Undervisningen planeras och utformas tillsammans med eleven Stärkt digital kompetens Bedömning kopplad till kunskapskraven

30 Sfiväst en digital kunskapsresurs

31 Slutsatser Vilka är förutsättningarna för kvalitet på sfi?

32 Valda utvecklingsområden Kartläggning SYV Studiehandledning Digitalisering Kollegialt lärande

33 Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare.

34 Professionellt kollegialt lärande - exempel på elevbehov Våra elever behöver utveckla förmågan att tala svenska i olika situationer Kommunikation i möte med arbetsmarknad/samhälle Skriftlig produktion Elevautonomi/studieteknik Agera på lärarens feedback Läsförståelse Att avtala tid med tolk Deltagande lärare och elever ABF Vux. Foto: Göteborgsregionen.

35 Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare. Prövande och utvärderande arbetssätt

36

37 Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare. Utgångspunkt i elevbehov Prövande och utvärderande arbetssätt Frivillighet i deltagande är inte en framgångsfaktor Att vi kognitivt/teoretiskt lär oss modeller och teorier är inte tillräckligt. Aktivt, känslomässigt, praktiskt engagemang krävs också. Aktivt ledarskap deltagande och lärande

38 Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Elever Lärandenivå vv

39 Exempel: kvalitativ, individanpassad undervisning Efterfrågar utvecklingsprocesser Följer upp statistiken med analys Pedagogiska samtal utifrån kartlagda utvecklingsbehov Uppföljning i god tid vid bristande progression Förutsättningar för utveckling Tid/ramar för elevdialog inför undervisningsplanering Elevdelaktighet Behov/erfarenhet undervisning/apl mål Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Elever Lärandenivå vv Undervisningen ej individanpassad Fokus på grundskolans statistik Ej stöd/krav på redovisa utveckling Isp = en skrivbordsprodukt Bristande uppföljning på elevers progression Inga rutiner för elevkartläggningsarbetet Utmaningar utan stöd/tid/relevanta möten Svårt följa upp undervisningens resultat Ingen systematisk uppföljning/kartläggning Låg grad av elevdelaktighet Liten individuell uppföljning Kartläggning/studieplan märks inte

40 Exempel: kvalitativ, individanpassad undervisning Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Undervisningen ej individanpassad Samverkan kring elevers hela lärandesituation Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Bristande samverkan med af/etablering Tydlig struktur för intro Kontinuitet med eleverna Följer elevernas lärande Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Bristande struktur för introduktion av nya elever Svårt följa upp undervisningens resultat pga kontinuerlig antagning + brist på elevkontinuitet Delaktighet Följer undervisningsplaneringen Elever Lärandenivå vv Splittrad lärandesituation

41 Exempel: kvalitativ bedömning Åsa Hirsh A Den avsedda läroplanen B G Den genomförda läroplanen Den bedömda läroplanen

42 Exempel: kvalitativ bedömning Åsa Hirsh Den avsedda läroplanen A B G Den genomförda läroplanen Den bedömda läroplanen

43 Exempel: kvalitativ bedömning Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Inte examensprov Nuvarande NP/individanpassning? Implementering/uppföljning? Efterfrågar underlag om elevoch utvecklingsbehov Uppföljning på lång sikt Leder lärares lärande kring undervisning/bedömning Efterfrågar lärandemål Agerar vid bristande progression Sätter upp och bedömer utifrån lärandemål som eleverna förstår/har behov av Vet sitt behov av mer lärande Samsyn med lärare om nivå Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Elever Lärandenivå NP-statistik samlas in utan analys Återkoppling endast vid avbrott/överklagan Elevfrågor/klagomål kring NP Endast NP-statistik begärs in Elevers bristande progression upptäcks försent NP-betyg = kursbetyg Svårigheter att förklara kraven för elever Nationella prov (NP) som examensprov Inte samsyn med lärare om sin nivå

44 Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Elever Lärandenivå

45 Två slutsatser om förutsättningar för kvalitet på sfi Strukturer för professionellt och hållbart kollegialt lärande Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan

46 Slutsatser Ett lyckat utvecklingsarbete hur får vi till det?

47 Framgångsfaktorer för ett lyckat utvecklingsarbete Insatsens omfattning det krävs lång tid och kontinuitet i arbetet Externt processtöd Utgångspunkt i verksamhetens och elevernas behov (Serus, maj 2019)

48 Fler faktorer för ett lyckat utvecklingsarbete Deltagande utbildningsledare och lärare GTC. Foto: Göteborgsregionen. Elevens lärande i centrum Aktiva pedagogiska ledare Avsatt tid, anpassade mötesformer Allas aktiva engagemang Samarbete och tydlig rollfördelning Kontinuerlig uppföljning och dokumentation

49 Slutsatser Identifierade behov

50 Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Samverkan som utmanar budgetstuprör och statliga, kommunala, inomkommunala gränser och uppdrag helhetsupplägg för elever i grundläggande litteracitetsträning undvika konkurrens om elevers tid och stärka elevdelaktigheten kring lärandesituationen användbaroch meningsfull Individuell studieplan

51

52 Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Samarbete inom sfi-verksamheter mellan de olika rollerna språk- och yrkeslärare klassrum/vfl/praktik/apl syv samarbete för studiehandledning

53 Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Utvärdering av kontinuerlig antagning och olika introupplägg i förhållande till undervisningskvalitet Utvärdering NP:s former och användning i förhållande till kravet på individanpassad undervisning

54 Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Fortsatt utveckling av kvalitetsarbete i hela styrkedjan: Huvudmans och rektors olika ansvarsfält tydliggörs Elevernas röster och lärande i kvalitetsarbetet Stöd till rektor/utbildningsledare: pedagogiskt ledningsarbete/implementering

55 Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Fortsatt utveckling av kvalitetsarbete i hela styrkedjan: Huvudmans och rektors olika ansvarsfält tydliggörs Elevernas röster och lärande i kvalitetsarbetet Stöd till rektor/utbildningsledare: pedagogiskt ledningsarbete/implementering

56 Identifierade behov Läs mer på Sfiväst.se Samverkan som trotsar budgetstuprör och statliga/kommunala/inomkommunala gränser/uppdrag. Helhetssyn på elevers tid/lärande, t ex helhetsupplägg för elever i grundläggande litteracitetmed etablering/sfi. Samverkan kring en användbar och meningsfull indiv. studieplan Samarbete inom sfi-verksamheter över de olika rollerna. Helhetssyn på elevens lärande VFL/APL-yrkesämne-språk Kartläggning och syv inom undervisningsuppdraget Studiehandledning på modersmål/lärare Tydliggöra förstelärarnas roll

57 Det är lite coolt och lite häftigt

58 Kontakt Amir Fikic, processledare Jenny Hostetter, processledare Sofia Reimer, projektledare Läs mer