Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.



Relevanta dokument
REFLEKTIONSVERKTYG FÖR LÄRARKOMPETENS

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Studentguide vid grupparbete

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia,

Dialogduk utskriftsanvisningar. ska må bra och trivas tillsammans: Vår överenskommelse för att alla. Vi i VÅR KLASS. må bra tillsammans, både när vi

Vi i VÅR KLASS a till! y L a på tt tänk iktigt a gduk? ad är en dialo gduk lassens dialo ör k uktioner f nstr DIALOGDUK

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Processledar manual. Landsbygd 2.0

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Prövning i sociologi

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Alistair McIntosh NSMO NCM

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Student Personnummer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Consultus Management Institute

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

LEDARSKAP och förhållningssätt

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Dialogduk utskriftsanvisningar

Reviderad pedagogisk metodik

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

Dialogduk utskriftsanvisningar

Svenska Läsa

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Blanketter för bedömning av VFU-kurs 2 på Ämneslärarprogrammet, GU

Ingen är lika smart som vi är tillsammans

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Lärar/vägledarinformation

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein.

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Observations- och analysmaterial

VFU utbildning i samverkan

SVENSKA. Ämnets syfte

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Tjäna så mycket du kan!

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Kvalitativ intervju en introduktion

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Broskolans röda tråd i Svenska

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Verksamhetsplan Förskolan 2017

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Lärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp

Observationer i granskning av undervisning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Bildanalys. Introduktion

VARMT VÄLKOMNA! Informationsträff för lokala lärarutbildare

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande

Sharing nature på svenska

Lokal arbetsplan 2010/2011

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Nytt läromedel i svenska för årskurs 1 3

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Att göra ett bra jobb

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Transkript:

Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som fokuserar både innehåll och process i dialogen. Målgrupp Målgruppen för detta verktyg kan variera. Dialogduken kan användas av lärare, lärarutbildare, lärarstudenter och skolledare (även blandade grupper) både på lokal, nationell och internationell nivå. Storleken på gruppen bör vara minst 4 personer. Sammanfattning/beskrivning Målet för detta reflektionsverktyg är att hjälpa och stimulera deltagarna till reflektion över sina tankar om undervisning och Den underliggande idén är att lärande sker i dialog där man delger varandra sina uppfattningar och lyssnar till andras åsikter ett givande och tagande. Varje grupp består av ca 4-6 personer placerade runt ett bord och en dialogduk. Tillsammans arbetar de sig igenom uppgifterna. Arbetet tar ungefär 2-4 timmar. Metod Dialogduken är nästan helt självinstruerande. Det man behöver veta finns skrivet på duken som är ett stort papper 100 x 70cm indelat i tre fält med uppgifter att diskutera. Se nedan. Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Fält 3: Fri yta där deltagarna kan skriva anteckningar och kommentarer 1

Fält 1 I fält 1 finns en variation av begrepp kring lärarkompetens som kan diskuteras: Följande begrepp används: - Elevfokus respektive lärarfokus - Professionell identitet - Lärande respektive lära till lärande - Ansvar - Reflektion - Medvetenhet - Deltagande, engagemang, motivation - Kritiskt tänkande - Passivt respektive aktivt förhållningssätt till att lära nytt - Holistiskt respektive atomistiskt perspektiv på kunskap och lärande - Teori och praktik - Livslångt lärande och utveckling - Kunskap respektive information - Genus - Studentroll respektive lärarroll - Reproducerad respektive producerad kunskap - Multipla intelligenser - Läraren som forskare Fält 2 I fält 2 finns instruktioner och uppdrag enligt följande: 1. BÖRJA HÄR (instruktioner) a) Det här är ett verktyg för att skapa utbyte av idéer och tankar. b) I en bra dialog bygger man vidare på varandras tankar snarare än att föra fram vinnande argument. c) På dialogduken finns ämnen samt utrymme för att anteckna gruppens tankar och åsikter. Gör en kort sammanfattning av era diskussioner. d) Dialogduken är ett anteckningspapper skriv på det, rita bilder, spill kaffe. e) Gruppen behöver inte bli enig i en fråga, men alla åsikter måste komma fram och synas i anteckningarna. f) Den som är närmast en fråga läser den högt och gör anteckningar. 2. SYFTE Börja med att var och en skriver ner sina individuella mål/syfte för diskussionen: a) Professionella, personliga eller andra aspekter som rör lärarkompetens. b) Vad förväntas av dig? Vad förväntas av de andra gruppmedlemmarna (vad gäller kvaliteten på diskussionen)? 3. REFLEKTION ÖVER LÄRARKOMPETENSER Lärandet i en aktivitet blir fördjupat genom reflektion, motivation och engagemang. Detta lärande hör samman med ett antal begrepp som i sin tur hör ihop med individens relation till sitt yrke. 2

På dialogduken finns ett antal ord och begrepp. Uppgiften för gruppen är att diskutera dessa begrepp. Varje gruppmedlem väljer ut 1-3 begrepp som de anser vara intressanta att diskutera. Det är även fritt att komma med förslag på egna begrepp! Välj begrepp som Du tror kan fördjupa diskussionen kring lärarkompetens. Försök i gruppen att definiera de valda begreppen och anknyta dem till lärarkompetens. Slutligen: försök att gruppera begreppen hör de ihop? Är de överlappande eller motsägelsefulla? 4. PROCESSEN JUST NU (Detta är en paus från uppgifterna på dialogduken) Använd 5 minuter till att reflektera över följande frågor som sedan diskuteras: - Hur fungerar dialogen i gruppen? - Kan vi fatta beslut? - Är någon dominerande? Tyst? Stödjande? - Vågar du säga vad du tycker? - Har du roligt? 5. EN METAFOR Hitta en metafor, en representation från naturen. Metaforen ska beskriva lärarkompetens. Gör plats för metaforen i mitten av dialogduken eller gör ett metaforgalleri av allas metaforer på en separat plats. Ge metaforen ett namn. 6. CITAT/PÅSTÅENDEN På ett separat papper finns olika citat/påståenden om utbildning. Läs alla och välj ut några att diskutera kring. Gruppen kan också hitta på egna påståenden som överlämnas till en annan grupp för diskussion. 7. UTVÄRDERING Varje gruppmedlem gör en individuell utvärdering utifrån resultatet av dialogen. Relatera till och reflektera över de syften som kom fram i steg 2. Summera gruppens åsikter utifrån följande frågor: - Dialogen fungerade bra/mindre bra varför? - Kom ni fram till några gemensamma slutsatser vilka? - Konsekvenser för framtida handlingar? Fält 3 Detta är en fri yta för kommentarer och frågor. 3

Dialogduken En komplett version (översatt till svenska) av dialogduken kan laddas ner och anpassas med hjälp av Microsoft Powerpoint. 1. Börja här Det här är ett verktyg för att skapa utbyte av idéer och tankar. I en bra dialog bygger man vidare på varandras tankar snarare än att föra fram vinnande argument. På dialogduken finns ämnen samt utrymme för att anteckna gruppens tankar och åsikter. Gör en kort sammanfattning av era diskussioner. Studentroll respektive lärarroll Reproducerad respektive producerad kunskap Holistiskt respektive atomistiskt perspektiv på kunskap och lärande 6 Citat/påståenden På ett separat papper finns olika citat/påståenden om utbildning. Läs alla och välj ut några att diskutera kring. Gruppen kan också hitta på egna påståenden som överlämnas till en annan grupp för diskussion. Utvärdering 7 Varje gruppmedlem gör en individuell Gruppnummer: utvärdering av resultatet av dialogen. Reflektera över de syften som kom Gruppmedlemmar: fram i steg 2. Summera gruppens åsikter utifrån följande frågor: Dialogen fungerade bra/mindre bra varför? Kom ni fram till några gemensamma slutsatser vilka? Konsekvenser för framtida handlingar? Livslångt lärande Kunskap Teori respektive respektive praktik Elever Lärare information Genus Dialogduk för diskussion kring lärarkompetens 5 En metafor Hitta en metafor, en representation från naturen. Metaforen ska beskriva lärarkompetens. Gör plats för metaforen i mitten av dialogduken eller gör ett metaforgalleri av allas metaforer på en separat plats. Ge metaforen ett namn. Kritiskt tänkande Passivt respektive aktivt lärande av nytt Multipla intelligenser Läraren som forskare Dialogduken är ett anteckningspapper skriv på det, rita bilder, spill kaffe. Gruppen behöver inte bli enig i en fråga, men alla åsikter måste komma fram och synas i anteckningarna. Den som är närmast en fråga läser den högt och gör anteckningar. 3 Reflektion över lärarkompetenser Lärandet i en aktivitet blir fördjupat genom reflektion, motivation och 2 Syfte engagemang. Detta lärande hör samman med ett antal begrepp som i sin Börja med att var och en skriver ner tur hör ihop med individens relation till sitt yrke. sina individuella mål för På dialogduken finns ett antal ord och begrepp. Uppgiften för gruppen är att diskussionen: läsa denna text. Varje gruppmedlem väljer ut 1-3 begrepp som de anser vara Professionella, personliga eller intressanta att diskutera. Det är även fritt att komma med förslag på egna andra aspekter som rör begrepp! Välj begrepp som Du tror kan fördjupa diskussionen. lärarkompetens? Försök i gruppen att definiera de valda begreppen och anknyta dem till Vad förväntas av dig? Vad förväntas lärarkompetens. av de andra gruppmedlemmarna Slutligen: försök att gruppera begreppen hör de ihop? Är de överlappande (vad gäller kvaliteten på eller motsägelsefulla? diskussionen)? Processen just nu (Detta är en paus från uppgifterna på dialogduken) Använd 5 minuter till att reflektera över följande frågor som sedan diskuteras: Hur fungerar dialogen i gruppen? Kan vi fatta beslut? Är någon dominerande? Tyst? Stödjande? Vågar du säga vad du tycker? Har du roligt? 4 Deltagande, engagemang, motivation Medvetenhet Elevfokus respektive lärarfokus Professionell identitet Lärande respektive lära till lärande Ansvar Elever Reflektion Lärare www.teacherqualitytoolbox.eu Variationer Temat/ämnet för dialogen kan varieras och därför finns dialogduken som Powerpoint, där innehållet kan förändras. Bakgrund/teori Dialogduken är ett självinstruerande verktyg som stimulerar dialog. Verktyget ger input både till dialogens innehåll genom de olika begreppen samt till processen i dialogen genom att stimulera deltagarna till att identifiera sina syften med dialogen och relatera till den efterföljande utvärderingen. Dialogduken har under många år använts av KTH (Kungliga tekniska högskolan i Stockholm). Metoden finns beskriven i en licentiatsuppsats Mediated Peer to Peer Learning av Ulf Blomqvist (2006 s. 25-26). Metoden med dialogduk används också av universitetet i Gjövik, Norge samt Cass Business School i London. Lärandemiljö Det är viktigt att uppgiften genomförs i en trygg miljö med öppen atmosfär. 4

Material 1 dialogduk och 1 citat/påstående-papper per grupp (4-6 deltagare). Styrkor och svagheter Styrkor - Dialogduksmetoden tillhandahåller ett positivt angreppssätt och bygger på utbyte av idéer, erfarenheter och åsikter. - Dialogduken är i stort sett självinstruerande och kan på ett enkelt sätt starta en dialog i stor grupp. - Metoden har en lekfull karaktär som gör den möjlig att använda i olika situationer. Svagheter - Kvaliteten på reflektionerna är beroende av kvaliteten på diskussionerna. Kursledaren bör därför regelbundet följa upp gruppens diskussion och atmosfär. - Metoden är tidskrävande. 5

Påståenden Läs följande påståenden och välj ett eller flera att diskutera kring. Gruppen kan också hitta på egna påståenden som överlämnas till en annan grupp för diskussion. Gruppsammansättningen är den viktigaste faktorn för elevernas Gruppstorleken är den viktigaste faktorn för elevernas Innehållet i undervisningen är den viktigaste faktorn för elevernas Lärarens sociala kompetens (exempelvis humor, engagemang, empati) är den viktigaste faktorn för elevernas Lärarens ämneskompetens är den viktigaste faktorn för elevernas Lärarens didaktiska och metodiska kompetens är den viktigaste faktorn för elevernas Elevernas uppväxtmiljö är den viktigaste faktorn för elevernas Färdigproducerade läromedel är den viktigaste faktorn för elevernas Klassrumsklimatet är den viktigaste faktorn för elevernas Den fysiska miljön är den viktigaste faktorn för elevernas Lärarens förväntningar på eleverna är den viktigaste faktorn för elevernas Lärarens förmåga att ta tillvara elevernas unika erfarenheter är den viktigaste faktorn för elevernas 6