Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

Transkript

1 Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem Erfarenheter från pilotgrupp Agneta Bergsten och Christina Wall Verksamhetsområde Social utveckling

2 Den anhöriges situation i centrum

3 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 3

4 Informationsblad: Stödgrupp för dig som är anhörig till en person med drogproblemdrogproblem Under våren 2014 startas en stödgrupp där du som anhörig kan träffa andra i samma situation, utbyta erfarenheter och hitta sätt att förbättra din egen situation. Vid första gruppträffen bestämmer vi innehållet i vårens 8 träffar och vi utgår från de önskemål ni har som deltagare. Stödgruppen är ett pilotprojekt, vilket innebär att vi prövar en arbetsform som vi inte använt tidigare. Gruppledarnas arbete följs av en forskare och du som deltar blir tillfrågad om att delta i en intervju med forskaren. Du är välkommen i gruppen även om du väljer att tacka nej till intervjun.

5 Gruppens syfte att erbjuda en mötesplats för anhöriga där det blir möjligt att utbyta erfarenheter och hitta sätt att förbättra sin egen situation att höja medvetenheten om beroende och hur beroendet påverkar individer och familjer att stärka/utveckla de anhörigas resurser att skapa förutsättningar för förändring och att få fokus på det förändringsbara. att skapa ett gott gruppklimat och goda förutsättningar för de anhöriga att stötta varandra

6 Förståelseram Anhöriga har kunskaper inte minst om sin familjesituation som behöver tas tillvara Anhöriga pratar inte om sin situation utan hemlighåller den Anhöriga blir slitna Vår erfarenhet från annan gruppverksamhet var att många har gott av att känna igen sig i andras berättelser Som anhörig till en person med missbruksproblem får du inte alltid ett gott bemötande

7 Forts förståelseram Teorietiska utgångspunkter systemteori narrativ teori copingteori

8 Ramar för gruppen 8 grupptillfällen varannan vecka Grupptid 2 timmar inklusive kaffe Kvällstid Antal gruppdeltagare: 6-8 personer 2 gruppledare

9 Ett grupptillfälle 1. Kaffe och smörgås. 2. Mindfulnessövning. 3. Runda (Agneta och Christina sist). Vad tog du med dig från förra gången? Har det hänt något sedan vi träffades senast som du vill berätta? Vi ger återkoppling. 4. Dagens tema introduceras. 5. Frågan: Berätta om den senaste händelsen som berörde dig? En deltagare berättar, de andra deltagarna reflekterar utifrån egna erfarenheter. Händelsen knyts till dagens tema med hjälp av gruppledarens frågor. 6. Avrundning med avslutande runda. Hade vi (gruppledarna) kunnat göra något annorlunda? Hur blev den här träffen för er idag?

10 Dagordning och överenskommelse

11 Första träffen: Vaska fram ämnen

12 Tema känslor: oro, skuld och skam Berätta om den senaste händelsen som berörde dig! Vilken/vilka känsla/känslor kommer du ihåg från den händelsen? Det är vad man gör med sina känslor som kan bli fel inte känslan i sig, den bara är Den beroende har monopol på känslor, de andra bara åker med (2 citat från Erstas vuxenprogram)

13 Tema mellanmänskliga relationer Berätta om den senaste händelsen som berörde dig Vem/vilka/vad var till stöd för dig? Hur valde du att göra i den situationen? Hur kan/kunde du välja att göra på ett annat sätt? Vad fungerar? Vad fungerar mindre bra?

14 Tema hälsa och stress Berätta om den senaste händelsen som berörde dig! Hur tänker du att händelsen påverkat dig utifrån ett stress/hälsoperspektivet? Vad gör du för att stå ut?

15 Tema beroende Miniföreläsning om beroende Berätta om den senaste händelsen som berörde dig! Hur hanterade du/ du och din partner upptäckten? Hur berörs du av hans återfall? Vad kan du göra för att lindra återfallets effekt på dig?

16 Sista träffen: att se framåt Vad kommer att vara det viktigaste för dig/dig och din partner att göra och att tänka på det närmsta halvåret? Avslutande rundan: Ord på vägen (från deltagaren till gruppen) Man skall göra det, man skall gå i grupp. Det har gjort mig gott. Det kan bli bättre imorgon fast det känns hopplöst idag Lägg ansvaret där det hör hemma. Bolla tillbaka! Försök att inte känna skuld Lyssna på andra, det är bra Det finns inte en sanning

17 Deltagarnas synpunkter Vad var bra: Att lyssna på andras berättelser Att känna att man inte är ensam Att få prata med andra anhöriga som har liknande erfarenheter Att alla fick möjlighet att prata (professionella samtalsledare) Att ni startade detta projektet Medmänsklighet

18 Andersson, Skårner, Standing up! Värdet av att samlas runt en gemensam och svår situation: känna igen sig i varandra, möta förståelse och acceptans och få känna att man har något att ge Värdet av ha fokus på reflektion, det vill säga att få hjälp att begripa och hantera den egna verkligheten och att gruppen bidragit till att några av deltagarna förändrat sin livssituation och relationen till personen som har problem med droger Social och politisk fråga: Hur samhället ser på och bemöter personer med missbruksproblem och deras anhöriga

19 Min enkla önskan är att sjuk- och hälsovårdspolitiken ska förmå ge missbrukande människor, och anhöriga, en möjlighet att bli friska utan nya narkotiska preparat. Inte bara bananerna besprutas. Vi lever i kemikaliernas tidsålder. APRIL I ANHÖRIGSVERIGE Susanna Alakoski, s 2015

20 Ta vara på våra erfarenheter och sprid! (citat deltagare hösten 2013)

21 Alakoski, Susanna, April i anhörigsverige, Stockholm:Bonniers Bång, Carina, Släpp kontrollen Vinn friheten, Coaching & Motivation Scandinavia AB, Vulkan.se Hammare, Ulf, Pappor som brukade, Sköndalinstitutets arbetsrapportserie nummer 41, Stockholm: Elanders Gotab AB Larsson, Göran, Skamfilad, Stockholm: Verbum Förlag AB Nordqvist, Ola, Ersta Vändpunktens vuxenprogram En studie av deltagarnas värderingar och upplevelser, Sköndalinstitutets arbetsrapportserie nummer 29, Stockholm: Elanders Gotab AB Palmblad, Eva (red), Medberoende och moral: framväxten av en problemkategori, Stockholm: Carlssons förlag Widlund, Inge (red), Den analytiska gruppen gruppanalys i teori och praktik, Stockholm: Författarna och Natur & Kultur Währborg, Peter Stress och den nya ohälsan, Stockholm: Författaren och Natur & Kultur