Tyskland går till val ekonomin står i centrum

Swedbank Analys Nr 7 17 september 2009 Tyskland går till val ekonomin står i centrum Tysklands ekonomi förutses krympa med 5 ½ % i år. Främst industrin och finanssektorn har påverkats av krisen, medan arbetslösheten endast ökat något och därmed har hushållen hittills klarat sig hyggligt. Tyskland fortsätter att vara ett exportberoende land. När stimulanserna dras tillbaka och budgeten måste konsolideras utvecklas privatkonsumtionen troligen svagt. Även den låga investeringstakten framöver håller tillbaka tillväxten som endast når 1 ½ % 2011. Opinionsundersökningar pekar mot en fortsättning av koalitionen mellan de två största partierna efter valet den 27 september. Detta kan hålla tillbaka reformtakten i den tyska ekonomin, vilket också påverkar övriga Europa. Sverige och Tyskland delar behovet att stärka tjänstehandeln, men det finns även andra reformkrav som är gemensamma för att stärka förutsättningarna för den inhemska efterfrågan. Sedan fyra år tillbaka har Tyskland styrts av en koalition mellan de två största partierna, kristdemokrater (CDU/CSU) och socialdemokrater (SPD). När valkampanjen sent om sidor inletts står slaget återigen mellan de två koalitionspartierna. I valet, som går av stapeln den 27 september, är likheterna mellan partierna större än skillnaderna. Möjligen kan man hitta olika uppfattning om skattepolitiken, men båda partierna vill locka mittenväljarna och framhåller Tyskland som ett välfärdsland. Frågan är hur den pågående finansiella och ekonomiska krisen och en vändning i konjunkturen påverkar valutgången. Frågan är också hur den ekonomiska politiken kommer att föras efter valet och hur den påverkar Sverige och andra europeiska länder. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1028 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, 08-5859 1588. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-4897

Stor nedgång i BNP likväl har Tyskland klarat recessionen hyggligt Efter fyra kvartal med negativ BNP-tillväxt, ökade under andra kvartalet ökade BNP med 0,3 procent jämfört med kvartalet innan. 1 Innebär det att krisen redan är över, och kanske till och med innan alla tyskar märkt av den? Eller är det en tillfällig uppgång till följd av ECB:s räntesänkningar och den tyska regeringens stimulanspaket på 80 miljarder euro stimulanser som så småningom måste dras tillbaka. Andra kvartalet var recessionen över för Tysklands del Tysklands BNP och olika komponenter i försörjningsbalansen, årlig procentuell förändring (%) 20 Export 15 10 BNP 5 Procent 0-5 -10 Privat konsumtion -15 Investeringar -20 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Source: Reuters EcoW in Inte minst bilskrotningspremier till ett värde av 5 miljarder euro har ökat bilkonsumtionen, men sannolikt har framtida konsumtion belånats för att förbättra dagens siffror. Den 2 september upphörde stimulanserna från skrotningspremierna för då hade 2 miljoner ansökningar redan kommit in för att få de 2500 euro som utlovats ägare till bilar äldre än nio år. Det är industriföretagen inte minst bilproducenterna som tagit den största smällen i konjunkturnedgången. Lite draghjälp kom från skrotningspremierna eftersom bilköpen ökade med 23 % under första halvåret i årstakt. Det är snarast grannländernas bilproduktion som har gynnats av det tyska paketet. De tyska producenterna har fått en mindre del av kakan endast 24 % av bilköpen som kan relateras till subventionerna gick till tyskproducerade bilar. Trots att regeringen fått se ett avtal mellan GM och kanadensiska bildelsföretaget Magna (med stöd från ryska Sberbank) för Opels räkning före valet, kvarstår sannolikt större omstruktureringar av den tyska bilindustrin de närmaste åren, även om det kan finnas överenskommelser om att undanta nedläggningar av tyska fabriker. men stimulanserna har haft stor betydelse risken för bakslag finns Industrin har märkt av krisen mest främst bilindustrin 1 Jämfört med kvartalet innan har tillväxten varit negativ sedan andra kvartalet i fjol, d v s fyra kvartal. Jämfört med samma kvartal året innan har tillväxten varit negativ sedan fjärde kvartalet ifjol, d v s i tre kvartal inklusive det andra kvartalet i år. 2 Swedbank Analys Nr 7 17 september 2009

Hushållen har hittills klarat sig bättre än företagen eftersom arbetslösheten hållits tillbaka. En orsak är det statliga stödet som givit företagen möjlighet att behålla arbetskraften utan att ta kostnaderna för detta. Mer än 1,4 miljoner tyskar har registrerats i arbetsmarknadsprogrammet som innebär att personalen arbetar färre timmar i linje med den lägre produktionen. En annan orsak kan vara att näringslivet avvaktat med uppsägningar till efter valet. En vändning i konjunkturen skulle kunna innebära att en del av varslen inte realiseras, i fall företagen ser ljuset i tunneln. Å andra sidan kan ett återtagande av programmet medföra att allt fler nu kommer att sägas upp enligt den berömda ketchupeffekten. Svagt ökande arbetslöshet har bidragit till att hushållen hittills klarat krisen väl Nyckeln till utvecklingen precis som i Sverige handlar således om arbetsmarknaden. Sedan oktober 2008 har arbetslösheten ökat högst beskedligt från 7,6 % till 8,3 % (säsongsrensat). Det motsvarar 298 000 personer. I augusti minskade till och med arbetslösheten något. I dagsläget är 3 481 miljoner tyskar arbetslösa. Flertalet prognoser talar om tvåsiffriga arbetslöshetstal kring 2011. Arbetslösheten är drygt 80 % högre i östra Tyskland än i västra Tyskland. Samtidigt har arbetslösheten stigit mer i de västra delarna under recessionen. Arbetslöshet (% av arbetskraften) 20.0 17.5 15.0 Östra Tyskland Procent 12.5 Totalt 10.0 7.5 Västra Tyskland 5.0 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Source: Reuters EcoWin I likhet med Sverige har den reala disponibelinkomsten utvecklats hyggligt till följd av låg inflation, tidigare bestämda lönehöjningar och skattesänkningar. För dem som har arbete har den privata ekonomin således utvecklats till en nivå som ligger högre än före krisen. Den privata konsumtionen har hållits uppe, men märk väl att utan bilsubventionerna hade konsumtionen minskat 1 % i årstakt i stället för att ha ökat med marginella 0,1 %. Därmed finns risk för att konsumtionen kommer att visa svag eller negativ utveckling när stimulanserna nu försvinner, något som håller tillbaka tillväxten 2010 och 2011. När stimulanserna försvinner riskerar konsumtionen dämpas De relativt snabba lönehöjningarna i tysk ekonomi kan samtidigt innebära påfrestningar på företagens kostnadsmassa, vilket medför ökade krav på effektiviseringar. I takt med att stimulan- Swedbank Analys Nr 7 17 september 2009 3

serna fasas ut och kostnadstrycket fortfarande är högt, kan uppsägningar komma att öka. Perioden med försämring på den tyska arbetsmarknaden är inte över bara för att BNP-siffrorna börjar visa tillväxt. En rekyl från lager och en viss ökning i orderböckerna är inte tillräckligt för att företagen ska börja anställa. Tyskt inköpschefsindex visar fortfarande på avmattning i industrin, och även om företagens förväntningar förbättrats något är det långt kvar innan förtroendet är så starkt att det genererar en sysselsättningstillväxt. Utsikterna om allvarlig deflation i den tyska ekonomin har hittills kommit på skam. I augusti var konsumentpriserna stabila i årstakt, men lätt uppåtriktade i månadstakt. Överkapacitet i industrin håller ned pristrycket, och energi- och livsmedelspriserna utsätter prisindex för baseffekter när toppar omvänds till dalar. Den tyska prisutvecklingen ger varken anledning till oro för deflation eller för inflation i det korta tidsperspektivet. Mot slutet av året kommer inflationen att bli positiv mer varaktigt, men stigande arbetslöshet håller tillbaka ett galopperande prisökningstryck de närmaste åren. Utifrån den tyska situationen, har ECB möjlighet att avvakta med räntehöjningar och sedan gå försiktigt fram med takten i höjningarna. Vi förutser att BNP krymper med 5 ½ % i år, vilket är optimistiskt i jämförelse med flertalet prognoser kring - 6 %. När stimulanserna nu fasas ut från den finanspolitiska sidan, och ECB så småningom (i början av 2011 eller möjligen slutet av 2010) börjar höja reporäntan, kommer tillväxten dämpas även om den förblir svagt positiv 2010 och 2011. Någon stark investeringskonjunktur syns inte till de närmaste åren, och i takt med minskade stimulanser och en fortsatt försämring på arbetsmarknaden kommer hushållen inte utgöra någon stark tillväxtmotor. Återigen är Tyskland tillbaka i sitt exportberoende, och det talar snarare för svag än stark tillväxt. Varken farlig deflation eller alltför hög inflation ligger i korten Tysklands nedgång i BNP blir stor i år men därefter växer landet högst beskedligt Väljarna ökar sympatierna för de mindre partierna SPD och CDU/CSU har vid de senaste delstatsvalen (Thüringen och Saarland) visat att de inte har samma stöd som tidigare, utan snarare har mindre partier som vänsterpartiet och fridemokraterna (FDP) fått fler sympatier bland väljarna. Om de två stora partierna hade 90 % av väljarnas stöd på 1970-talet, är andelen nu nere i 56 % enligt den senaste opinionsundersökningen från institutet Forsa. En orsak kan vara att koalitionspartierna blivit för lika och fokuserade på mittenväljarna. En annan orsak kan vara att en vändning i konjunkturen förflyttar fokus från tillväxtproblematik till hur uppgången ska fördelas, frågor som ägs av vänstern. Alltför lika koalitionspartier ökar intresset för de mindre partierna Förbundskansler Angela Merkel önskar regera med fridemokraterna, snarare än med socialdemokraterna, men i dagsläget skulle den koalitionen inte få önskad majoritet (35 % + 14 %). Sannolikt återuppstår koalitionen med de båda stora partierna efter valet, något som kanske också påverkar valkampanjen. 4 Swedbank Analys Nr 7 17 september 2009

Den ekonomiska politiken efter valet CDU vill se större skattesänkningar i framtiden, medan SPD kan tänka sig högre skatter. Det är den största skillnaden mellan partierna. Om CDU får majoritet med FDP, vilket inte alls vore omöjligt, kan reformpolitiken sannolikt komma att påskyndas. Angela Merkel kommer sannolikt att fortsätta att verka för ett stramare regelverk för den finansiella sektorn. Det finns fortfarande giftiga tillgångar i tyska banker, och förekomsten av dessa är störst i de statliga eller offentliga bankerna. En fortsatt koalition borde hålla tillbaka reformivern Förbundsdagen har redan tagit beslut om att en budgetkonsolidering inleds 2011, och att budgeten i princip ska vara i balans från år 2016 (ett tak för nyupplåning på 0,35 % av BNP). Denna strama inriktning på finanspolitiken kommer att få konsekvenser för hela Europa. Sannolikt kommer om några år andra länder få göra sällskap med Tyskland och minska den offentliga skulden som nu ökar betydligt i spåren av den finansiella och ekonomiska krisen. Frågan är hur CDU:s tal om skattesänkningar i valkampanjen rimmar med kraven på budgetkonsolidering de närmaste åren. Mer troligt är att Tyskland både kommer att behöva sänka offentliga utgifter och höja skatter. Oklarheter kring finanspolitiken kan därmed komma att dämpa tyskarnas konsumtionsvilja. Oavsett vilken regering som bildas efter valet kommer krispolitik gradvis övergå i mer långsiktig ekonomisk politik. Utmaningar handlar bland annat om bilindustrin, klimatomställningen, regionala obalanser, utbildningsväsendet och pensionssystemet. Flera av dessa områden skapar idag en återhållen konsumtionsutveckling. Tysklands omställning från exportberoende till en mer inhemskt driven efterfrågan kommer inte att ske geschwint. Svårt att förena budgetkonsolidering med större skattesänkningar Reformbehoven kvarstår Konsekvenser för global och svensk ekonomi En fortsatt koalition mellan de två största partierna riskerar att permanenta nuvarande strukturer för att på bästa sätt jämka ihop uppfattningar som i grunden skiljer sig åt ideologiskt. Därmed kan antas att reformtakten i Europas största och mest folkrika land blir högst beskedlig de kommande åren. Lyckas ansträngningarna att hålla tillbaka arbetslösheten med de program som utarbetats i Tyskland, kommer sannolikt andra länder (inklusive Sverige) vid nästa lågkonjunktur pröva liknande lösningar. Om i stället arbetslösheten ökar, liksom att konsumtionen faller tillbaka efter att stimulanserna fasas ut, kommer modellen att låna från morgondagen snabbt försvinna från politikens åtgärdsalternativ. Att ge stöd till arbetsgivare så att de behåller personal i dåliga tider kan bli en modell om den visar framgång Sverige har likheter med Tyskland när det gäller den nuvarande hyggliga inkomstutvecklingen för hushållen. Dock bygger den svenska disponibelinkomsten på i grunden starkare offentliga finanser än den tyska eftersom budgetunderskott och federal skuld ökar till obehagligt höga nivåer. Sett i ett mer långsiktigt Swedbank Analys Nr 7 17 september 2009 5

perspektiv, har Sveriges befolkning lägre förmögenheter, eftersom mer av sparandet skett i offentlig regi. Både Tyskland och Sverige har tjänstesektorer som tar allt större plats i ekonomierna av sysselsättning, BNP, osv. Att arbeta för en större integration på tjänstesidan i Europa både hushållsnära och företagsnära tjänster är ett fortsatt prioriterat område. Vård, utbildning och omsorg har en outnyttjad potential också i ett utrikeshandelsperspektiv. Demografiskt finns utmaningar i både Tyskland och Sverige eftersom försörjningsbördan växer för den krympande arbetsföra befolkningen. Sverige har mycket att lära av Tyskland vad gäller ungdomsarbetslöshet och lärlingssystem. Utvecklingen av tjänstesektorn flyttas upp på den europeiska dagordningen För båda länderna borde det vara av intresse att verka för att företagsnära tjänster kopplade till en redan väl utvecklad tillverkningsindustri växer starkt. I ett globaliserings- och konkurrensperspektiv är det av största betydelse för att behålla kunder, att varukomponenten i försäljningen kopplas samman med en tjänst, vilket kan öka värdet i hela produkten (både vara och tjänst). En starkare europeisk integration och en större rörlighet av arbetskraft inom Europa skulle gynna utvecklingen av tjänstesektorn. När både svensk och tysk industri backar tillbaka blir det allt viktigare att föra en ekonomisk politik som också gynnar små och medelstora tjänsteföretag samt stärker incitamenten för tjänstehandel. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1031 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 6 Swedbank Analys Nr 7 17 september 2009