Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Relevanta dokument
Stockholmstrafiken Rapport maj 2015

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

Analys av utvecklingen i Stockholmstrafiken 2013

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Analys av utvecklingen i Stockholmstrafiken 2012

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2011

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Nyckeltal för trafiknämnden

Stockholms trafikutveckling cykel och gång

Stockholms trafikutveckling motorfordon

Framkomlighetsstrategin

Revidering av trängselskattezonen till följd av Norra länken och Hagastaden. Underlag till en regional framställan

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss.

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Nya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Resultat efter februari 2006

Nyckeltal för trafiknämnden

Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

Analys av Stockholmsförsökets effekter på biltrafiken TRAFIKKONTORET

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Trafik- och resandeutveckling 2009

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Dagliga leveranser. Staden under byggtiden - information om pågående aktiviteter och uppdrag

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan

Agenda Indikatorer i trafiksäkerhetsprogram Exempel på åtgärder och effekter Att tänka på vid utbyggnad av nya områden

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Remiss, skrivelse om att anpassa nya Slussen efter minskade trafikmängder

Resultat efter mars 2006

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Framkomlighetsstrategi slutversion och redovisning av remiss. Parkeringsplan förslag till remiss.

Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.


Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

CYKELPLAN Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

Transportudvalget TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign

Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden

År 2020 Fler rör sig i staden

Cykel och fotgängarmätningar 2016

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort

Trafikanalys Drömgården

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Varför en översyn?

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Effekter av trängselskatterna i Göteborg

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Väg 73 Trafikplats Handen

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Resor i Sverige. VTI notat VTI notat Redovisning av resultat från TSU92- åren

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Trafiksäkerhetsutveckling

Ortsutvecklingsmöte i Alafors

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

av en revision se ut?

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna

Stockholms Trafikutveckling motorfordon

Riktlinjer för passager i Västerås

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

TRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL

TRAFIK-PM Underlag till detaljplan för område vid Västerled

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Användning av cykel- och mopedhjälm 2017

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Trafiksäkerhetsplan. Stenungsunds kommun Beslutad av Kommunstyrelsen

Trafiken i Stockholms län 2007

Resultat efter april 2006

Vd-funktioner och restider. Några rön från Göteborg

Trafikutredning, Detaljplan för del av Druvefors, kv Nejlikan m fl

Stockholms Trafikutveckling motorfordon 2016

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Resandeutveckling kvartal

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision

Portinfra Göteborg Utdrag ur trafikstrategin. Mycket på många ställen samtidigt

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Transkript:

Trafikkontoret Bilaga 10 Sida 1(6) Trafikplanering Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Förslag till nya och förändrade indikatorer för verksamhetsmålen 1.5 Framkomligheten i regionen är hög och 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad har tagits fram. Förändringarna under respektive mål sammanfattas nedan och förslagna indikatorer beskrivs i detalj. Indikatorer för framkomlighet För närvarande finns fyra indikatorer för restidsförlängning på olika typer av huvudgator i innerstaden och ytterstaden under verksamhetsmålet 1.5. Trafikkontoret föreslår att de slås ihop till vardera en indikator för innerstaden och en för ytterstaden. Ur underlaget kommer det fortfarande gå att ta fram siffror för de tidigare undergrupperna eller enskilda stråk för specifika analyser. Vidare föreslås en ny indikator Restidspålitlighet. Cykelindikatorn Antalet cyklister föreslås namnändras till Antalet cykelpassager över innerstadssnittet för att tydligare tala om vad den redovisar. Den andra cykelindikatorn Andel cyklande namnändras och kompletteras med tre nya indikatorer för att få jämförbarhet för samtliga trafikslag, bil, kollektivtrafik, cykel och gång, och också lyfta fram Framkomlighetsstrategins prioritering av kollektivtrafik, cykel och gång. Omformulerade indikatorer Antalet cyklister föreslås namnändras till Antalet cykelpassager över innerstadssnittet. Indikatorn Antalet cyklister har alltid redovisat rullande 5-årsmedelvärden av antalet cykelpassager över Innerstadssnittet. Därför namnändras den för att tydligare ange vad som faktiskt redovisas. Andel cyklande föreslås namnändras till Färdmedelsandel cykel för att på ett tydligt sätt kopplas ihop med tre nya indikatorer som mäter resornas fördelning på olika färdmedel under högtrafik när behovet av kapacitet är som störst. Nya indikatorer Procentuell restidsförlängning ytterstadsgator En delvis ny indikator som ersätter de nuvarande indikatorerna Procentuell restidsförlängning yttre infarter och Procentuell restidsförlängning tvärleder. Färdmedelsandel bil Färdmedelsandel kollektivtrafik Färdmedelsandel gång Förslaget till nya färdmedelsindikatorer är utformat så att det går att jämföra alla trafikslag med varandra. Ur underlaget kommer det vara möjligt att särskilt redovisa enbart fördelningen mellan bil och kollektivtrafik. Bilaga 10

Sida 2 (6) Restidspålitlighet Indikatorn för restidspålitlighet syftar till att beskriva hur lätt eller svårt det är att förutsäga hur lång tid en resa kommer att ta, genom att mäta hur stor andel av resorna som har en viss avvikelse från en genomsnittlig restid. Borttagna indikatorer Procentuell restidsförlängning inre infarter (Denna indikator slås ihop med och ingår i indikatorn Procentuell restidsförlängning innerstadsgator ) Procentuell restidsförlängning yttre infarter Procentuell restidsförlängning tvärleder Dessa två slås ihop till en ny indikator Procentuell restidsförlängning ytterstadsgator. Indikatorer trygghet och säkerhet Under verksamhetsmålet 1.7 föreslår trafikkontoret två nya indikatorer inom trafiksäkerhetsarbetet som handlar om fordonens hastighetsefterlevnad, samt säkra GCMpassager. GCM står för gång, cykel och moped. Nya indikatorer Hastighetsefterlevnad Hastigheten har stor betydelse för hur allvarlig en olycka blir, och respekten för gällande hastighetsgränser måste öka. Hastighetsefterlevnad innebär att inte köra fortare än tillåten hastighet. Säkra GCM-passager Framkomligheten på huvudgatunätet ska vara god, men får inte utgöra barriärer för oskyddade trafikanter utan måste vara möjlig att korsa på ett säkert sätt. En viktig del av trafiksäkerhetsarbetet är att passagerna för gång, cykel och moped (GCM) är säkra. Utförliga beskrivningar 1.5 Framkomligheten i regionen är hög Indikator: Procentuell förlängning av restiden, innerstadsgator Framkomligheten i Stockholm påverkas av hur trafiksystemet är utformat i kombination med hur intensiv trafiken är. Vid måttliga trafikmängder påverkas inte hastigheten men vid trängsel så minskar hastigheterna och restiderna ökar. Indikatorn mäter denna restidsökning och anger i procent hur mycket längre tid det tar att köra när det är trängsel jämfört med när det inte är trängsel. Med innerstadsgator menas huvudgator i innerstaden t.ex. Sveavägen och S:t Eriksgatan. n är en databas för restidsmätningar som förvaltas gemensamt med Trafikverket

Sida 3 (6) inom ramen för Trafik Stockholm. Mätningarna omfattar ca 100 utpekade sträckor i Stockholm exkl det statliga vägnätet och ger normalt 275 000 300 000 observationer per vardagsdygn totalt. Restidsförlängningen mäts som medianvärdet av restiden under morgonrusningen jämfört med nattetid under ett antal veckor, normalt i oktober. Leverantören använder ett automatiskt kamerasystem som uppfyller kraven för mätning av restider för enskilda fordon. Kraven anger att enskilda restider får mätas fel med högst 5 % avvikelse. Systemet ska också mäta en viss andel av trafikflödet för att säkerställa kvalitet. Andra metoder får användas förutsatt att kraven uppfylls. Metoden medger rapportering löpande per tertial eller annan periodicitet om den aktuella trenden. Indikator: Procentuell förlängning av restiden, ytterstadsgator. Framkomligheten i Stockholm påverkas av hur trafiksystemet är utformat i kombination med hur intensiv trafiken är. Vid måttliga trafikmängder påverkas inte hastigheten men vid trängsel så minskar hastigheterna och restiderna ökar. Indikatorn mäter denna restidsökning och anger i procent hur mycket längre tid det tar att köra när det är trängsel jämfört med när det inte är trängsel. Med ytterstadsgator menas huvudgator i ytterstaden t.ex. Drottningholmsvägen i Bromma eller Nynäsvägen. är en databas för restidsmätningar som förvaltas gemensamt med Trafikverket inom ramen för Trafik Stockholm. Mätningarna omfattar ca 100 utpekade sträckor i Stockholm exklusive det statliga vägnätet och ger normalt 275 000 300 000 observationer per vardagsdygn totalt. Restidsförlängningen mäts som medianvärdet av restiden under morgonrusningen jämfört med nattetid under ett antal veckor, normalt i oktober. Leverantören använder ett automatiskt kamerasystem som uppfyller kraven för mätning av restider för enskilda fordon. Kraven anger att enskilda restider får mätas fel med högst 5 % avvikelse. Systemet ska också mäta en viss andel av trafikflödet för att säkerställa kvalitet. Andra tekniker får användas förutsatt att kraven uppfylls. Metoden medger rapportering löpande per tertial eller annan periodicitet om den aktuella trenden. Indikator: Restidspålitlighet Fler människor och mer gods ska kunna komma fram i trafiksystemet. Restidspålitlighet är ett punktlighetsmått, om hur säkert det går att förutsäga hur lång tid en resa eller transport kommer att ta. är en databas för restidsmätningar som förvaltas gemensamt med Trafikverket inom ramen för Trafik Stockholm. Mätningarna omfattar ca 100 utpekade sträckor i

Sida 4 (6) Stockholm exklusive det statliga vägnätet och ger normalt 275 000 300 000 observationer per vardagsdygn totalt. Restider mäts för ett stort antal fordon på ett urval mätsträckor, och för varje sträcka bestäms en referensrestid och en godtagbar avvikelse från referensrestiden. Pålitlighetsmåttet beräknas sedan som andel fordon med en restid inom godtagbar avvikelse från referensrestiden. Indikator: Antalet cykelpassager över Innerstadssnittet Indikatorn redovisar rullande 5-årsmedelvärden av antalet cykelpassager över Innerstadssnittet. Trafik- och renhållningsnämndens årliga räkningar av cyklandet som pågått sedan 1980 för Innerstadssnittet och Saltsjö-Mälarsnittet, och sedan 1990 även för Citysnittet. Från och med 2011 byggs ett fast maskinellt mätsystem ut för att kunna mäta kontinuerligt året runt, dygnet runt i de viktigaste cykelstråken. Mätningarna sker delvis manuellt under 6 timmar kl. 7-9, 12-14 och 16-18 under en vardag (måndag - torsdag) under juni månad. Detta utgör cirka 40-50 procent av dygnstrafiken. Eftersom räkningarna utförs endast en gång per mätplats och år kan tillfälliga variationer i cyklandet (t.ex. beroende på väderlek) få stort genomslag i enstaka mätningar, enstaka år. Trafikkontoret har dock uppdrag att bygga ett automatiskt mätsystem som mäter kontinuerligt i vissa punkter. Från dessa är det möjligt med rapportering löpande per tertial eller annan periodicitet om den aktuella trenden. Indikator: Färdmedelsandel bil Indikatorn mäter biltrafikens andel av resor i högtrafiken med start och mål i staden. Indikatorn kan redovisas som andel av bil, koll, gång och cykel, eller enbart som andel av motoriserade resor med bil eller kollektiva färdmedel.

Sida 5 (6) Indikator: Färdmedelsandel kollektivtrafik Indikatorn mäter kollektivtrafikens andel av resorna i högtrafiken med start och mål i staden. Indikatorn kan redovisas som andel av bil, koll, gång och cykel, eller enbart som andel av motoriserade resor med bil eller kollektiva färdmedel. I det senare fallet fungerar indikatorn som direkt uppföljning av ett av målen i framkomlighetsstrategin: Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna (dvs. resor med bil eller kollektivtrafik,och exklusive resor med gång eller cykel) i högtrafiken ska vara 80 procent år 2030. Indikator: Färdmedelsandel gång Indikatorn mäter andel av resorna i högtrafiken till fots med start och mål i staden. Indikatorn redovisas som andel av bil, koll, gång och cykel. Indikator: Färdmedelsandel cykel Indikatorn mäter andel av resor i högtrafiken med cykel med start och mål i staden. Indikatorn kan redovisas som andel av bil, koll, gång och cykel. Indikatorn kan användas för direkt uppföljning av målet i framkomlighetsstrategin: Andelen av alla resor i högtrafik som sker med cykel ska vara minst 15 procent år 2030.

Sida 6 (6) 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Indikator: Hastighetsefterlevnad Hastigheten har stor betydelse för hur allvarlig en olycka blir, och respekten för gällande hastighetsgränser måste öka. Hastighetsefterlevnad innebär att inte köra fortare än tillåten hastighet. Trafikkontorets trafikdatasystem eller likvärdiga källor. Flera metoder är möjliga som uppfyller krav på noggrannhet vad gäller att mäta hastighet korrekt. Mätningar utförs på ett representativt urval av gator. Indikator: Säkra GCM-passager (GCM är förkortning för Gång-, Cykel- och Moped) Indikatorn mäts som andel säkra GCM-passager på huvudvägnätet för bil. En GCMpassage anses säker om den sker planskilt eller att minst 85% av förarna kör i högst 30 km/h. Trafikkontorets trafikdatasystem eller likvärdiga källor. Flera metoder är möjliga som uppfyller krav på noggrannhet vad gäller att mäta hastighet korrekt. Mätningar utförs på ett representativt urval av gator i anslutning till GCM-passager.