Verksamhetsberättelse med bokslutskommentarer Förskolor Gamla Staden 2005

Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse med bokslutskommentarer Förskolor Gamla Staden 2006

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan VERKTYGSLÅDANS FÖRSKOLA KNIVSTA KOMMUN

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum:

Förkolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse vt.-12

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning år 2008

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitetsrapport för

KVALITETSREDOVISNING

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Syfte. Metod. [Skriv text]

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Bergshamra förskoleenhet Solna stad

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Havskorallen september 2016

Kvalitetsanalys för Östbacka förskola läsåret 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan för Tornets förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Systematiskt kvalitetsarbete

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Tjörn Möjligheternas ö

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blåhammarens förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete

Lokalt måldokument 2010

Arbetsplan för Tornets förskola

Kvalitetsredovisning för Blåklintens förskola Skivarp läsåret 07/08

Gemensam Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Beslut och verksamhetsrapport

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola. Tångeröd Förskola

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Förskolan Ekhagen, Sköllersta

Det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fjällen förskola Förskola kommunal

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Humlan Läsåret

Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2015/16 Djurmo och Kyrkbyns Förskolor

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Kvalitetsredovisning läsåret för förskolan Galaxen/ Elisefreds förskola i Skurup 1. Inledning

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Tjörn Möjligheternas ö

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsredovisning

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Gemensam Kvalitetsredovisning

Planen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tolvåkers förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING Kolarbyområdets förskolor Läsåret

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Resultatredovisning. Förskoleområde C. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Styrkort för Sätuna förskolor, 2011

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Nyhemsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten

Gemensam Kvalitetsredovisning

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Årsredovisning Skolområde VÄST 2014

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Transkript:

Verksamhetsberättelse med Bokslutskommentarer 2005

Verksamhetsberättelse med bokslutskommentarer 2005 Sammanfattning. Ännu ett år har gått för vår enhet vars 5-årsjubielum ägde rum 15 februari. En reflektion som vi gör är att 2005 har varit ett mycket intensivt år. Vi kunde åter igen åka på internat med all personal efter ett uppehåll under 2004. Vi var till Tammsvik 31 augusti-1 september, där arbetet med Självvärdering i förskolan startade. Det var en mycket bra uppstart av arbetet med självvärdering. Alla medarbetarna var mycket engagerade och det fördes bra diskussioner i arbetslaget. Alltid lika kul att åka iväg med alla medarbetare. Det märks att alla har lärt känna varandra på ett bra sätt under åren som gått. Sammanhållningen har verkligen ökat på vår enhet. I november var vi chefer till Bryssel för att lära om och se hur EU fungerar. Mycket bra och intressant besök. Vi tackar förvaltning och nämnd för denna möjlighet. Den ekonomiska ramen för 2005 var 55,9 milj. Enheten har ett överskott på ca 1,3 milj och fördelat på nio förskolor blir det ca 145 000 kr per förskola. Vi äskar att få behålla överskottet för att fortsätta satsningarna på kompetensutveckling, internat, arbetskläder mm. Organisation Förskolorna Balsta, Djurgården, Hattmakaren, Kälkbacksvägen, Nålmakaren, Odlarvägen, Stensborgsgatan, Strigeln, Syrenen samt administration på Oxen ingår i enheten Förskolor Gamla Staden. Vi är ca 150 personer som arbetar i enheten och tar hand om ca 700 barn i åldrarna 1-5 år. På Strigeln som är en dygnet-runt öppen verksamhet tar vi emot barn i åldrarna 1-12 år. Vi märker ett ökat behov av barnomsorg på obekväm arbetstid. Rekryteringar Rekryteringar sker i en central anställningsgrupp på enheten där Kommunal och Lärarförbundet har utsett varsin representant och vi chefer deltar med två stycken. Sedan vi startade 2000 har vi på enheten anställt förskollärare på tillsvidaretjänster, även om det har i botten varit ett vikariat. Trots att vi hela tiden har rekryterat förskollärare på tillsvidaretjänster så räcker de inte till för att fylla alla de vakanser som uppstår under året. Inför varje terminsstart rekryterar vi nya medarbetare. Under 2005 har vi även haft rekryteringsbehov under pågående termin. Det som har skett under 2005 är att vi märker att det är svårare att rekrytera förskollärare.vi kan känna en viss oro för att vi inte skall få tillräckligt med högskoleutbildad personal och att då kvaliteten i förskolan sänks. Ekonomi Den ekonomiska ramen för 2005 var 55,9 milj. Arbetet med budget 2005 var lite svårare än tidigare år och det berodde mycket på hanteringen av bla Hallengrenpengarna, de redovisades på en särskild aktvitet. Det är mycket lättare att räkna rätt på intäkterna när allt ingår i Á-priset (vilket är fallet 2006). Vilket medfört att det varit svårare att ha en ordentlig kontroll över budgetresultatet. Lönekompensationen kom ju också sent. Inför höstterminen såg det ut som att vi hade en överkapacitet på platser i förskolorna. Efterfrågan var mindre än tillgången på platser. Resultatet för enheten pekade då på ett underskott någonstans mellan 500 000 kr 700 000 kr. Ledningsgruppen vidtog några snabba åtgärder, drog åt svångremmen, bland annat genom att inte återbesätta vissa föräldraledighetstimmar och på så vis minska antalet platser i några av grupperna. Vi minskade personalbudgeten med 180 000 kr med denna åtgärd. Tack vare dessa åtgärder och en ökad efterfrågan på platser så kunde vi senare på hösten se att vårt resultat visade på ett överskott istället på ca 500 000 kr. Med facit i hand så har vi ett överskott på ca 1

1,3 milj. Hur kan detta uppstå är säkert en berättigad fråga. Ett försök till analys av resultatet är att det inte funnits tillräckligt med vikarier att tillgå när förskolorna har haft behov. Vi har haft totalt över året fler barn inskrivna än vad vi hade budgeterat, pga av ökad efterfrågan. Förskoleavdelningarna har inte kunnat utnyttja den resursförstärkning som ledningsgruppen tillförde förskolorna under året för att pedagogerna skulle ha möjlighet att få ut sin planeringstid. Sist men inte minst har vi fått en mycket bra lönekompensation från förvaltningen. Allt detta sammantaget har gjort att vi har ett högre överskott än vad vi gissade och planerade för i augusti. Med anledning av ovanstående omständigheter så begär vi att få behålla överskottet för att använda i enheten för t.ex kompetensutveckling, internat, arbetskläder. Investeringar. Det har varit svårigheter med att hantera investeringspengarna under året. En anledning är att det varit oklart med hanteringen av möbler på förvaltningen och det har medfört att vi inte investerat i några möbler under 2005. Det kommer att behövas satsningar på det under 2006. De förskolor som inte hade säkerhetsskåp har utrustats med det. Vi har fortsatt vår satsning på inköp av digitalkameror, varje avdelning har varsin kamera och bytt ut gamla digitalkameror. Videokameror finns nu minst en på varje förskola. Vi har inköpt en skurmaskin till enheten. Kompetensutveckling. Den stora satsningen har varit och är fortfarande arbetet med Självvärdering på förskolorna. Självvärdering är ett sätt för personal att metodiskt granska och förbättra det pedagogiska arbetet i förskolan. Under våren har våra arbetslagsledare fått utbildning både i ämnet och i att leda grupper. I juni genomförde vi en arbetslagsledarutbildning i samarbete med Norlin och Partners, Jonny Jonsson. Ämnet var Att leda grupper, en mycket uppskattad utbildning som stärkte arbetslagsledarna i sin uppgift att leda sina kollegor i arbetet med bland annat självvärdering. Utbildning i Professionella samtal har fortsatt under året. Totalt har ca 60 medarbetare genomgått utbildningen som leds av två förskollärare på enheten, fortsätter 2006. Kokerskor och ekonomibiträden har under genomgått en utbildning i arbetsmiljö och ergonomi i samarbete med Kommunhälsan. Vi har genomfört kurs i Barn- och olycksfall i samarbete med Röda korset. Brandutbildning är en annan kurs som några av våra medarbetare deltagit i. Båda dessa utbildningar kommer vi att fortsätta med under 2006. Enheten var en av deltagarna på en utbildningsdag om förskolan som ordnades på Mälardalens Högskola i Västerås. Varje medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan. Självvärdering. Arbetslagsledarna tillika piloter har under våren genomgått olika utbildningar i förvaltningens regi där också vi chefer deltagit. Vi har en referensgrupp på enheten för att planera arbetet med självvärderingen. Arbetet med självvärderingen introducerades till arbetslagen vid vårt internat månadsskiftet augusti-september. I arbetet har vi använt oss av våra tidigare kunskaper om observationer och dokumentation. Arbetslagen är väldigt engagerande och det ger bra pedagogiska diskussioner. Barns inflytande är det område som vi började med. Vi har och har haft mycket nytta BRUK-materialet som Myndigheten för skolutveckling erbjuder. Barnfri tid/planeringstid. Varje förskollärare har 6,25 tim/vecka och varje barnskötare har 5,00 tim/vecka. En del av timmarna är schemalagda och en del är inte schemalagda. Under 2005 har varje förskola fått resursförstärkning motsvarande 18 000 kr per avdelning för att kunna användas 2

till att boka vikarier till arbetslagen. Dessa medel kan användas för enskild planering eller för hela arbetslaget. Arbetslagen har upplevt det som positivt med denna resursförstärkning. En reflektion som dyker upp nu när vi ser resultatet för året är att arbetslagen inte mäktat med att utnyttja den resursförstärkning som de fått fullt ut. Orsaken till detta tror vi är att det är stora barngrupper, mycket inskolningar och svårt att få vikarier. Medarbetarsamtal och lönekriterier. Ett material för medarbetarsamtal i arbetslaget har ledningsgruppen tagit fram som har samverkats om i samverkansgruppen. Anledningen till att vi vill genomföra samtal i arbetslagen är att vi upplever att det ibland blir ett glapp mellan det individuella samtalet och arbetslaget. Det är viktigt att föra strukturerande samtal även med arbetslaget. Samtalen kommer att genomföras under läsåret 2005-2006. I samtalen skall det tas fram en kompetensutvecklingsplan för arbetslaget. Arbetet med att ta fram nya lönekriterier på enheten genomfördes under hösten. En arbetsgrupp tog fram ett material som presenterades i samverkansgruppen. På ett APT arbetade all personal i tvärgrupper med materialet. Materialet användes för första gången i de individuella lönesamtalen som cheferna genomförde inför 2006-års löneöversyn och kriterierna skall utvärderas i samverkansgruppen innan sommaren 2006. Personalbefrämjande åtgärder. Vi har som vanligt under året satsat medel på personalbefrämjande åtgärder. Vi märker att det är oerhört viktigt för sammanhållningen på enheten. I juni var vi i Vilsta där vi grillade korv och fick delta i ett pass Body Balance i samarbete med Gympozz, promenad i Vilstaskogen. Vi var ungefär 140 st som åkte till Tammsvik i slutet på augusti för ett två-dagars internat. Vi genomförde olika slag av kompetensutveckling och festligheter tillsammans. Solen sken på oss hela dagarna och alla fick tid för friskvård innan middagen på kvällen. Vi avlutade arbetsåret med ett julbord på Statt i december, återigen en festlig stämning där cheferna bjöd på skönsång,(eller vad man nu skall kalla det för). En fortsatt satsning på arbetskläder har också skett under året, alla har fått kängor. Vi erbjöd som vanligt all personal att ta influensaspruta, ca 50 st tog spruta. Arbetsmiljö. I våras genomfördes den kommungemensamma arbetsmiljöenkäten till all personal. Resultatet för vår enhet är relativt bra. Arbetsmiljön får ett lägre och betyg och i analysen tillsammans med medarbetarna är de stora barngrupperna. Varje förskola har påbörjat arbetet med att analysera och ta fram handlingsplaner för respektive arbetsplats. Detta arbete kommer att fortsätta 2006. En rolig notering i framtagandet av sjukstatistiken var att vi i vår enhet hade kommunens friskaste förskola. Lokalproblem förekommer en hel del på enheten. Mycket tid avsätts för detta arbete. Djurgårdens förskola har fukt i golven och en avdelning fick evakueras till Strigelns nattavdelning. Det har fungerat mycket bra tack vare all positiv personal, ledningsgruppen tackar för det. Stensborgsgatan har också problem med fukt och renoveringsarbete har påbörjats under 2005. Balstas förskola har varit utsatt för omfattande ombyggnation av övervåningen där vuxenförvaltningen skall bedriva verksamhet. Köket på Syrenen har utrustats med ny diskmaskin och ny spiskåpa. 3

Miljön. Förskolorna källsorterar avfall och har ett eget miljöombud som träffas varje termin på enheten. Under året har miljöombuden arbetat fram mål för vårt miljöarbete på enheten. Utvecklingsplaner och utvecklingssamtal. Detta är ett område som vi i arbetat mycket med. Ett material finns för enheten som består av olika samtalsunderlag, ett för personal, ett för föräldrar, ett för barnen, en utvecklingsplan. Planen skrivs tillsammans med föräldrar i utvecklingssamtalet. Där alla de olika samtalsunderlagen ligger till grund för utvecklingsplanen. För att alla medarbetare skall kunna genomföra professionella samtal så erbjuder vi på enheten en utbildning med samma titel. I resultatet av den enkät som föräldrar i förskolan får varje år kan vi se att det arbete och fokusering som vi lagt ner har gett resultat. Föräldrarna är mer nöjda med resultatet av samtalen och det känner sig mer delaktiga i samtalen och i framtagandet av barnets utvecklingsplan. Riktlinjer för mat i. Vårterminen 2005 har all personal deltagit i en föreläsning med nutritionist Andrea Friedl, ämnet var Bra mat i förskolan och höstterminen bjöds föräldrar och annan förskolepersonal i kommunen till samma föreläsning. Vi har under våren 2005 arbetat fram Riktlinjer för måltider i. Det är i de yngre åldrarna som attityder och beteenden till mat skapas. Om barn får bra matvanor under sina första år är det troligt att även senare i livet gör bra matval. Bra mat för barn. Barn i alla åldrar behöver precis som vuxna ladda med energi och näring för att må bra och orka med dagens aktiviteter. Precis som vuxna har barn också individuell smak och olika behov. Det är vuxnas ansvar att servera barnen varierad och näringsriktig mat på regelbundna tider, men det är alltid barnet själv som bestämmer vad och hur mycket han eller hon stoppar i munnen. Hälsomålet. Riktlinjer för måltider i innehåller råd och tips till all personal som arbetar i våra förskolor. Ambitionen är att vi skall minska på bland annat serverandet av sötsaker. Vi skall vara en frizon från godis och läsk. Utbyggnad av förskolan. Senare del av året fick ledningsgruppen i uppdrag av förvaltningen att planera program för utbyggnad av förskolan. I samband med det uppdraget förstärktes ledningsgruppen med Natalie Lundholm, anställd som bitr förskolechef visstid. Uppdraget bestod av två delar dels att ta fram ett generellt program för Eskilstuna och dels att ta fram ett program för den planerade förskolan på Djurgården. Två referensgrupper har deltagit i arbetet en med representanter av personalen och en med föräldrar. Detta arbete kommer att fortsätta 2006. Slutord. Ja, mycket händer på ett år. Detta är en sammanfattning av satsningar vi genomfört under året. Det går inte att ta med allt, vi har försökt att få med de viktigaste händelserna. Som vanligt har året bara susat förbi. Vi ser framemot ett lika spännande 2006. Februari 2006 Lisbet Ehrstrand, Marika Lundqvist, Gun Wärme, Mats Röstberg, Natalie Lundholm 4

Bilaga 1. Plan för hantering av överskott 2005 i enheten. Det planerade överskottet vill vi använda till kompetensutveckling av våra medarbetare. Vi vill kunna erbjuda vår personal ett internat per läsår, det stärker gemenskapen på enheten och ger positiva ringar på vattnet lång tid efter ett genomfört internat. Det är viktigt att både ha kul och få kompetensutveckling tillsammans. Det pågående arbetet med självvärdering är också ett område som vi vill använda överskottet till. Kan tex erbjuda arbetslagen vikarier på dagtid för att undvika kvällsmöten. Arbetskläder är ett annat område som vi vill satsa på. Personalen sliter mycket kläder i sitt arbete och att kunna erbjuda arbetskläder är mycket uppskattat. Vi vill öka våra satsningar på friskvård för vår personal. Rehabilitering är ett annat område som är viktigt. Ibland när någon varit sjukskriven behövs särskilda åtgärder för att medarbetaren skall kunna återgå i tjänst. Vi vill kunna erbjuda arbetslagen personalförstärkning vid särskild arbetsbelastning. Med dessa olika satsningar vill vi få en friskare och välmående personal. Resultatet för 2005 är ca 1,3 milj i överskott av en budget på 55,9 milj. Fördelar vi resultatet per förskola blir det ca 145 000 kr. Vi äskar att få behålla överskottet för 2005. 2005-02-16 Lisbet Ehrstrand, Marika Lundqvist, Gun Wärme, Mats Röstberg, Natalie Lundholm 5

Bilaga 2 Verksamhetsfrågor vid bokslutsamtal för 2005 Verksamhetsplan. Den lokala verksamhetsplanen för enheten kommer vi att ta fram i samband med framtagandet av kvalitetsredovisningen för 2006. Pedagogiskt arbete under 2005. Introduktion av självvärderingsarbetet i samtliga arbetslag. Arbetslagsledarna är mycket viktiga i det pedagogiska arbetet ute på förskolorna. Vi har arbetat med Riktlinjer för måltider i. Vi har arbetat tillsammans i arbetsgrupper både köks- och avdelningspersonal. Haft föreläsning för all personal och föräldrar i ämnet. Självvärdering. Som vi tidigare nämnt i texten så startade vi arbetet med Självvärdering på vårt internat i augusti. Det var en mycket positiv start på arbetet, samtliga medarbetare var och är väldigt entusiastiska till arbetssättet. Vi startade inom området Barns inflytande och till vår hjälp har vi BRUK-materialet som är ett mycket bra material. Självvärdering ger arbetslagen fördjupad kunskap om det egna arbetet. Inom området Barns inflytande så har fler arbetslag än tidigare tex startat med barnintervjuer på ett mer strukturerat sätt. På det stora hela så har nivån höjts på de pedagogiska diskussionerna i arbetslagen och med det har den pedagogiska medvetenheten ökat. 2005-02-16 Lisbet Ehrstrand, Marika Lundqvist, Gun Wärme, Mats Röstberg, Natalie Lundholm 6