1. Internetkunskap på distans

Relevanta dokument
4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

1. Publikt Entreprenörskap

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Sv-Flex stfb Organisation

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

ABF Skellefteå Anders Svedjevik

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Japanska på Googleapps for education

Även de äldre vill vara med

Sensus Johanna Krook, Katharina Persson

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Leksands folkhögskola

Digitalla en digital möjlighet till alla

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

1. Flexibelt lärande i traditionella miljöer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Att skapa en mobil webbplats

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden

1. Sociala media som stöd för digital delaktighet

Gilla svenska på nätet

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin

Kursplan för Gamemaker Luleå Sunderby Folkhögskola Kråkbergsvägen Luleå

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Logga in med ditt användarnamn och lösenord

Nätbildarna/Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) Sari Angeria Haara

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

IT-strategi. Essviks skola 2015

Innanför utanförskapet i den digitala världen

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Friskvårdsverkstan - Slutrapport

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Myrsjöskolans IT-plan

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

Request For Information, LearnConnection

WORKSHOP DAG 1. Workshop är ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare.

Flipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Nya Ladok. Checklista. Översyn av studieadministrativa rutiner inför införandet av nya Ladok

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen DELRAPPORT IT

Digitalisering i skolan

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Välkommen till Df academy och våra utbildningar!

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

Flippad högskoleutbildning? Blended learning i campusförlagda professionsutbildningar

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

1. Anpassad IT i vardagen

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Glocal Classroom Workshop 2014 webbaserat lärande. Webbaserat lärande Erfarenheter från comdev

M atematiska cirklar. Studiehandledning

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Slutrapport för Att skapa digitala studiematerial.

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10

Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret

Intro. Hermods. Länk: XXOY

Handelshögskola välkomnar integrerad undervisning, externa lärare driver på resultaten. European School of Management and Technology (ESMT)

Information till dig som distansstuderande på Komvux Folkuniversitetet

Allmän information. Just nu ges på AK Flex alla kärnämnen som krävs för grundläggande behörighet från folkhögskola:


Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

Teknikinformation till deltagare på Värkstadens webbkurser

1. VoteIT projektår 2

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Office Du har tillgång till Office överallt. Verktyg för professionella. Verktyg för samarbete. Enkel installation och hantering

Distanskurs SFI. Välkommen! sfidistanslerum.weebly.com. Vem får läsa sfi på distans? När passar det att läsa distans? Dina lärare

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

HELSINGBORG KONTAKTCENTER

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

It-strategi för Väddöenheten

Transkript:

1. Internetkunskap på distans Folkuniversitetet Västmanland Projektledare Leif Svensson e-postadress info.vasteras@folkuniversitetet.se Tel 021-15 36 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Internetkunskap på distans för att skapa digital delaktighet 3. Projektets målgrupper/deltagare Personer som inte har möjlighet att komma till våra lokaler pga att tiden inte stämmer, allt ifrån tid på dygnet, dag, vecka, resor, långa avstånd, hälsa eller ålderdom. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande De studerande bestämmer helt och hållet tid och plats för sina studier. Kursen är på distans. Lärmaterialet är i digital form. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Förutom de egna studierna i metoder för distansutbildning och deltagande i FBR First Class har jag även deltagit i Nätpedagogisk Grundkurs på Tollare folkhögskola. Jag som ensam projektdeltagare/projektledare har fortlöpande föredragit projektets framskidande genom möten och föredrag med mina uppdragsgivare inom Folkuniversitetet Västmanland. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Det är en blandning av Flexibelt lärande som innebär att undervisningen tar hänsyn utifrån den individuelle elevens förutsättningar. Problembaserat lärande (Problem Based Learning,PBL) är en pedagogik där inlärningen är baseras på problemlösning. Vi har under projektets gång provat lektioner enligt en variant av Flexibelt lärande med Blended learning som avser en blandning av olika lärmiljöer. Ett antal elever har fysiskt funnits i ett klassrum i Karlstad och jag som lärare eller föreläsare har varit i Västerås och kommunicerat via Skype, TeamViewer 6 och i klassrummet uppkopplad PC-kanon för skärmvisning på storbild. Grunden har inspirerats av folkbildningspedagogiken som bygger på samarbete, dialog, reflektion och deltagarinflytande. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Då vi ännu inte har genomfört kursen Internetkunskap på distans i skarpt läge har vi tidigare referenser från studieverksamhet, våra testlektioner med klassen på annan ort gjort att mycket har varit problembaserat lärande. Det beror till stor del på att vi är mitt uppe i ett projekt och innan vi får rutin på kursen blir det mycket problemlösande.

8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Moodle Vi har använt lärplattformen Moodle, ett open source-system. Moodle innehåller i grundutförande en mängd olika funktioner, som Forum (olika varianter) Chat Snabbmeddelanden Uppgifter Workshop Wiki Blogg Kalender Who s Online Webbsidor (som skapas direkt i Moodle) Filareor (som kan delas ut i helhet eller delvis till elever) Moodle låter lärarna arbeta med och administrera alla delar av sin kurs. Wordpress Vi har även testat på att skapa en sida i Wordpress för att testa möjligheterna att kunna tillhandahålla information och även skapa delaktighet genom andra kanaler än Moodle. WordPress är ett modernt publiceringsverktyg med fokus på utseende, webbstandard och användarvänlighet. WordPress är gratis och ovärderligt på en och samma gång. Camtasia Studio 7 Vi har även använt Camtasia Studio 7 som vi kan spela in allt vad som händer på skärmen, redigera materialet och spara det i flera format. TeamViewer 7 (Windows) Med TeamViewer kan du inom några sekunder upprätta en förbindelse till önskad PC eller server via internet och fjärrstyra denna precis som om du satt framför den. TeamViewer erbjuder en allt-i-ettlösning för många olika scenarier i ett och samma program: fjärrstyrt underhåll, direktsupport, åtkomst till obevakade datorer, hemmakontor, online-möten, presentationer, utbildningssessioner och teamwork. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Moodle Då erfarenhet från liknande lärplattformar saknades var det svårt att komma igång. Dåligt med referenser om hur byggandet skulle kunna gå till eller se ut har gjort att mycket arbetstid har gått åt till att leta information om hur Moodle fungerar och hur det kan anpassas till just vår kurs/projekt. Utbildning och utveckling fortskrider för kommande beslutade kurser inom Folkuniversitetet Västerås. Det finns en engelsk och svensk hemsida för Moodle. Det hade varit bra med några lämpliga referenser om hur det kan se ut när det fungerar bra. Wordpress Wordpress är ganska enkelt även för den som är ovan men har lite datavana och kunskap i tex Word så går det ganska bra. Det finns väldigt bra support både genom Wordpress och andra hemsidor på internet som handlar om Wordpress. Camtasia Studio 7 Även de som har liten erfarenhet inom videoskapande kan producera professionella skärmvideor för publicering på webben, på cd eller bärbara mediaspelare. Programmets användargränssnittet kan se skrämmande komplicerat ut för en ovan användare. Det kräver några timmars provande innan det fungerar som man vill. TeamViewer 7 (Windows) TeamViewer underlättar support Över telefon kan det vara svårt att inse hur den hjälpsökandes skärmbild ser ut och det kan ta lång tid att förstå det verkliga problemet. Allt ser ju annorlunda ut på den andres dator. Det är mycket enklare att förklara när båda ser samma skärmbild. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Målsättningen var att vi skulle ha genomfört en provkurs under hösten, det är nu försenat. 11. Vad har ni lärt av projektet? Att ämnet Flexibelt lärande är väldigt omfattande, metoderna för flexibelt lärande är betydligt fler än de plattformar och mallar som finns inom vår organisation. Det smörgåsbord som har dukats upp under året genom att ta del av alla andra projektledare/projekt ger en önskan att fler från den egna organisationen borde ha varit med i projektet för att lära och smaka på alla godbitar. Det krävs investeringar i form av tid, resurser och stöd till lärarna för att vidareutveckla sina kurser.

12. Hur har projektet kommit till nytta? Vi kommer att omgående med början 2011-12-14 att skapa 2 st nya skarpa kurser på distans med hjälp av plattformen Moodle samt Camtasia Studio 7 som vi kan spela in allt vad som händer på skärmen, redigera materialet och spara det i flera format. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Även om jag som projektledare har god IT-erfarenhet så räcker det inte riktigt till när man kommer på nya områden som flexibelt lärande och de olika verktyg som finns där. Mycket tid har gått till utbildning i teknik och metoder för de IT-verktyg som finns till hands för att skapa kurser på distans. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Jag som projektledare är inte anställd inom Folkuniversitetet. Projekttiden var nästan 1 år. Projektet omfattade ca 200 arbetstimmar. På 40 arbetsveckor blir det 5 timmar i veckan, 1 timme per dag. Att vara deltagare i FBR och ta del av all information och de nya idéer som detta har skapat och vissa gånger gjort att timmar försvunnit iväg på intressanta uppslag, trådar osv. Att nu producera en kurs när man har all kunskap, uppslag och idéer är nog bästa sättet att på heltid 40 timmar/vecka alternativt på halvtid 20 timmar/vecka producera en kurs med allt vad det innebär. Projektarbete handlar om att genomföra något som leder till förändringar/förnyelse. Ett sådant arbete är präglat av osäkerhet och ovisshet. Det har i detta projekt inom Folkuniversitetet varit svårt att få fram uppgifter om hur distans-undervisning fungerar idag, vad finns det för rutiner, hjälpmedel osv. Med dessa oklarheter har det varit svårt att veta om vad som är möjligt, tillåtet eller kanske redan uppfunnet. Det tog därför ganska lång tid innan jag hittade att tex plattformen Moodle var etablerad, åtminstone på papperet. Fortfarande saknas instruktioner, manualer osv hur Moodle bör eller skall användas inom Folkuniversitetet. Projektgruppen skulle kanske ha innehållit en referensgrupp med andra lärare för spridning av information och respons på projektets fortskridande. Vi kommer nu att sprida våra erfarenheter av projektet, FBR och flexibelt lärande inom den egna organisationen för att få fler att tänka i nya banor och vilka möjligheter som finns till utveckling både som lärare och elev. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Att vara efterklok är värdefullt. Skulle vi ha gjort på något annat sätt? Resultatet har ännu inte fått tid att verka, projektets effekter är inte kända. Skulle projektet organiserats på annat sätt? Det finns många frågor som måste besvaras för att kommande projekt inte skall göra samma fel eller brottas med onödiga frågor. Projektets omfattning Projekttid Projektgrupp Planering Genomförande Avslutning Ett vanligt sätt att arbeta med utvärdering är att i slutet av projektet bedöma om man har följt projektplanen och vad de planerade aktiviteterna har resulterat i. Det kan vara svårt att skilja på uppföljning och utvärdering eftersom båda har kopplingar till projektets mål. Men de båda funktionerna svarar på olika frågor och kompletterar varandra. Enkelt uttryckt svarar uppföljningen på frågan: Hur går det? Utvärdering är något annat. Om uppföljningen svarar på hur det går, så ska utvärderingen svara på varför det går som det gör. Det innebär att kritiskt granska och värdera det som hänt i ett projekt, ofta i relation till den problembeskrivning och de mål som finns för projektet.

Vi håller på att dokumentera projektet för att kunna skapa en framtida mall för liknande projekt alt utveckling av nya kurser. Ett viktig reflektion så här långt är att det gäller att hålla sig till projektet och inte sväva iväg på annat håll utan hålla sig inom de ramar som projektet föreskriver. En viss information/utbildning i projektarbete är inte fel för alla inblandade i ett projekt. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Projektets nyvunna erfarenheter blir en del inom den utbildning/information som vi kommer att sprida och dela med oss till administrativ personal och lärare inom Folkuniversitetet Västmanland. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Organisationen har redan dels beslutat vi skall sprida erfarenheter från projektet till alla lärare och även beslutat om utveckling av två stycken nya kurser på distans enligt samma modell som projektets kurs Internetkunskap på distans med utbildningsplattformen Moodle och Camtasia Studio 7. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Vi har använt verktyg som delvis är gratis och open source som utbildningsplattformen Moodle, Camtasia Studio har en licensavgift men liknande gratisprogram finns tillgängliga. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Vi kommer att utbilda och informera våra lärare i de erfarenheter som vi lärt oss av projektet och sprida den information som finns att tillgå inom Folkbildningsrådet, Folkbildningsnätet osv. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Vi har redan under hösten varit delaktiga i Digidel med två föreläsningar om digital delaktighet och möjligheten till utbildning på distans och de möjligheter som finns med hjälp av internet. Detta kommer att fortsätt under 2012. Vi kommer även att sprida information genom vår hemsida, facebooksida och fysiska lektioner om våra nya möjligheter att erbjuda alla en chans att deltaga 21. Övriga kommentarer om projektet

Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet 40000 Personal 15000 Övrigt 4000 Summa kostnader 59000 23. Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats 11000 Beviljat bidragsbelopp 44000 Summa intäkter 55000 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Erik Fridén Epost info.vasteras@folkuniversitetet.se Tel 021-15 36 00