Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Relevanta dokument
Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Kvalitetsrapport

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Kvarngårdens Trygghetsplan

Sätra skolas kvalitetsredovisning

KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

Förskolan Västanvind

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia vivi. haviabsodertalie.se

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Lokal arbetsplan Trevnaden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2004

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Gröndalsskolans Elevhälsoplan

Förskolan Västanvind

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Trygghetsplan för Hästens förskola

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Intern rapport - Roller och ansvar

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Folkhälsoplan för 2015

Trygghetsplan för Duvans förskola

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

Lokal arbetsplan Täppan

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Sammanställning av diskussionskarusellen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

HAGA BG. Verksamhetsplan

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2014

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

Revisionsrapport Mjölby Kommun

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19

Kvalitetsrapport för förskolan

3 Upprättande av närvarolista. Stefan Revestam Anette Airo Hilde Rosell-Rivertz. Eva Schreiber Lisa Friström

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2017/2018

Regional samverkanskurs 2014

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Omsorgsnämnden!!"#$%&

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) Sid 1

Kvalitetsrapport Sjölins gymnasium Östersund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Transkript:

Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera, följa upp ch utveckla utbildningen. Fritidshemmet regleras framför allt i skllagen, lärplanen samt i den lkala sektrsplanen. Detta är fritidshemmet Duvhökens (Sammilsdalsklan f-6) redvisning gällande verksamhetens kvalitet ch utveckling. Uppdrag Fakta 2012/2013 Antal barn 83-68 Antal persnal (åa) 3,5 Antal fritidspedagger 5 Antal barn/avdelning ca 40 Sklbarnsmsrgens uppgift är att kmplettera sklan samt erbjuda barn en meningsfull fritid ch stöd i utvecklingen. Att stimulera elevens utveckling ch lärande Att erbjuda en meningsfull fritid Att främja delaktighet ch inflytande Förutsättningar: För bedrivande av sklbarnsmsrg skall det finnas persnal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behv av msrg ch en gd pedaggiska verksamhet kan tillgdses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning ch strlek. Lkalerna skall vara ändamålsenliga. Sklbarnsmsrgen skall utgå från varje barns behv. Barn sm av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den msrg sm deras speciella behv kräver. 1

Pririterade mråden ch mål 2012/2013 För att nå uppsatta mål planerades följande pririteringar inför läsåret 2012/2013: A. Vi ska skapa dagliga aktiviteter sm är stimulerande ch utvecklande för barnen. B. Verksamheten ska regelbundet utvärderas ch analyseras. C. Barnen ska känna delaktighet i planering ch utveckling av verksamheten. Genmförande, metd ch resultat Nedan redvisas vad ch hur fritidshemmet arbetat för att nå mål. Hur gick det? Hur väl har fritidshemmet nått uppsatta mål? Knkreta resultat! Gör en bedömning! 1. Vi ska dagligen ha planerade ch stimulande aktiviteter. Vi har haft någn planerad aktivitet i strt sett varje dag (skridskr, gymnastiksalen, utedagar ch bakning). Under läsåret har vi även haft ett psitivt samarbete med SISU ch föreningslivet i Leksand (gymnastik, rientering ch ftbll). Tre föreningar har under vårterminen hållit i idrttsaktiviteter för fritidshemsbarnen. SISU-aktiviteter (gymnastik, rientering, ftbll) ch film. Barnen önskar fler rliga aktiviteter. Även några föräldrar lyfter detta sm ett förbättringsmråde. 2. Använda planeringbk för planering ch utvärdering. Ingen planeringsbk är framtagen. Vi har tagit fram pedaggiska planeringar för de aktiviteter vi gjrt. 3. Varje mråde utvärderas efter avslut. Utifrån den pedaggiska planeringen ska vi utvärdera de dagliga aktiviteterna (görs i samband med utvärderingen av terminen). Skulle ha gjrts direkt efter varje aktivitet. 4. Persnalen ska vara med ch skapa/leda aktiviteter. Vi har till viss del blivit bättre på att skapa/leda aktiviteter. Jämfört med förra året är vi större mfattning med i barnens lek. Vi har ckså blivit bättre på att starta igång lekar sm barnen sedan kan frtsätta att leka utan vuxen. Behöver utvecklas.

5. Barnen ska vara delaktiga i planerandet av aktiviteterna. Generellt har barnen blivit någt mer delaktiga i planerandet av verksamheten. Str delaktighet i aktiviteter i gymnastiksalen (äldre barnen). Även str delaktighet vid spntanaktiviteter (pyssel; sy, pärlhalsband, fingervirkning). 6. Vi vill att våra barn ch föräldrar ska känna sig välkmna ch känna tillit till persnalen. Str andel av föräldrar ch elever tycker att verksamheten är bra ch att barnen är trygga. Flera föräldrar sm tycker att vi gör det bra utifrån de förutsättningar sm finns. Vi har fått både psitiv ch negativ kritik vad gäller vårt bemötande. Psitivt är att vi har blivit bättre på att bemöta föräldrar. En förälder har i enkäten uttryckt kritik mt att persnal upplevs engagerad ch trevlig mt förälder/barn. 7. Varje månad ska vi ge ut ett månadsblad där vi infrmerar m vår verksamhet. Har gjrts. Ett önskemål från föräldrar inför detta läsår var att vi skulle bli bättre på att infrmera m vår verksamhet. Vi har gjrt detta ch även fått psitiv kritik för detta. 8. Vi ska ta fram tydliga mål m hur vi ska arbeta tillsammans. Ska vara väl förankrade hs alla i persnalgruppen före höstlvet. Tg fram en plan. Har inte följt den eller följt upp den sm vi brde. Psitivt från elevenkäten: Bra att få vara ute mycket. Verkar barnen trivs på. Leken är viktig. Bra kamratskap. Att utveckla från elevenkäten: Önskemål m fler rliga/stimulerande aktiviteter, främst för de äldre barnen (utveckla våra aktiviteter så att barnen tycker det blir rligare) Fler leksaker (förnya vårt material) Föräldraenkäten: Strax över hälften av de föräldrar sm svarat på enkäten har svarat att de upplever att klimatet vid fritidshemmet är bra/mycket bra. 62 % av föräldrarna tycker att respekten mellan barnen är bra/mycket bra. Lite mer än hälften av föräldrarna är nöjda med de aktiviteter sm finns på fritids. För små lkaler på fritids Önskan från föräldrar m mer styrda aktiviteter (planering). Även önskemål m större variatin vad gäller aktiviteter. Önskemål m bättre bemötande från persnal till barn/föräldrar. 3

Analys ch kmmentarer Har pririteringarna genmförts? Har det varit rätt? Har genmförandet/aktiviteterna bidragit till ökad måluppfyllelse? Vad är bra? Varför ser det ut sm det gör? Vad är tillfredsställande? Åsikt! Vad behöver pririteras kmmande år? Vi har under det gångna året haft fkus på aktiviteter, planering/utvärdering, delaktighet ch infrmatin. Jämfört med tidigare år har vi haft betydligt fler planerade aktiviteter. Samarbetet med idrttsföreningarna har varit givande ch det är flera barn sm har uppskattat detta. Även våra aktiviteter i gymnastiksalen ch skgen upplever flera barn tycker m. Vi ser dck att flera barn i främst 3:an behöver en annan frm av aktiviteter för att inspireras ch utvecklas. Att utveckla detta blir en str utmaning för ss kmmande läsår. Vad gäller planering har vi blivit bättre på att planera de aktiviteter vi har tänkt ss att göra. Inför varje aktivitet har vi gjrt en pedaggisk planering där vi tänker till kring innehåll ch upplägg. I planeringen tas även med på vilket sätt aktiviteten hänger ihp med våra styrdkument. De pedaggiska planeringarna har till viss del ersatt den tänkta planeringsbken (se över behv till nästa läsår). Utvärdering har inte gjrts direkt efter avlutat aktivitet sm det var tänkt. Görs i slutet av läsåret. Till nästa läsår ska detta göras i direkt anslutning till aktiviteten. Att barnen ska vara delaktiga i planerandet av fritidshemmets verksamhet är viktigt. I utvärderingen har även barn haft önskemål m att i större mfattning få vara med ch bestämma vad sm ska göras på fritids. Vi har under året försökt få barnen mer delaktiga. Berende på aktivitet är det mer eller mindre lätt att få barnen med i planerandet ch tillvägagångssättet ställer speciella krav för de minsta barnen. Det gäller att alla känner delaktighet samtidigt sm det ska vara praktiskt möjligt att få till en fungerande verksamhet. Delaktighet innebär inte att alla får sm de vill. I samtal med föräldrar ch utvärderingar sm är gjrda får vi båda ris ch rs vad gäller vårt bemötande. Vi har vid flera tillfällen lyft vikten av att vi möter både barn ch föräldrar på ett tillmötesgående fritt från kränkningar. Så länge vi får negativ kritik får vi ta till ss av detta ch prata m hur vi kan bli ännu bättre på mrådet. Vi frtsätter under hösten att prata m hur vi ska förhålla ss mt både barn ch vuxna så att alla känner sig välkmna ch trygga. Under läsåret har vi gett ut månatliga infrmatinsbrev till föräldrar m vår verksamhet. Detta sm ett led i att bättre infrmera m vad sm är på gång vad gäller aktiviteter ch allmän infrmatin från fritidshemmet. Vi upplever att flera föräldrar tycker att detta har varit psitivt då de bättre vet vad sm är på gång. Ttalt sett upplever vi att barnen är trygga på vårt fritidshem. Ett par rsaker till detta kan vara att vi under ett flertal år haft samma persnal samt att de nya f-barnen kmmer ihp med sina kmpisar i 1:an ch ej är tillsammans med de större barnen. Speciellt de minsta barnen är nöjda med verksamheten i strt. De tycker att både ute- ch innemiljön är bra ch trivs med kmpisar ch persnal. Samtidigt har vi funderingar kring varför så förhållandevis många slutat under vårterminen. I år har vi gått från 76 barn i januari till 68 i maj, vilket är en större nedgång än nrmalt. Att nedgången är extra str i år är trligen att vi har ett strt antal 3:r just detta år (dubbelt mt åk 1 ch 2). Det kan även ber på att våra barn har relativt nära hem ch att vi har andra aktiviteter i närheten (idrtt ch musik) sm gör att barnen inte behöver fritidsplats. Vi är ckså rliga för att allt fler slutar på fritids för att de upplever mellanmålet sm dåligt. En str utmaning för ss är att skapa utvecklande ch rliga aktiviteter för de större barnen. Viktigt är ckså att barnen känner sig delaktiga i verksamheten. Sm nämnts tidigare behöver vi tänka till kring hur vi kan göra fritidshemmet än mer attraktivt. Vi behöver tänka utanför ramarna föra att skapa aktiviteter där barnen känner stimulans, glädje ch får röra mer på sig. Kan vi exempelvis använda gymnastiksalen på ett annat sätt? Vi ser möjligheter i att utveckla samarbetet med föreningslivet. Kan vi få med scuterna, friidrtten (andra föreningar) sm inspiratin?

Någt sm rar är att vi upplever att barnen i större mfattning vill vara inne ch inte göra någnting. Vi märker detta då flera barn uttrycker att de inte vill vara med på planerade aktiviteter. Vi upplever att flera barn bara vill vara. Det är i fler fall svårt att få med barnen på aktiviteten men när de väl kmmer igång verkar de ha rligt. Verkar exempelvis sm att en större andel äldre barn inte vill gå till skgen. Detta har visat sig genm att en del av barnen går hem de dagar det är exempelvis utedagar. I enkäter från föräldrar framkmmer önskemål m mer ändamålsenliga lkaler. Viss del av verksamheten samsas med sklan m lkaler vilket ger vissa nackdelar för verksamheten. Önskvärt hade varit att barnen kmmit till någt annat efter skltid. Svårt att uppfylla de önskemål sm barnen kmmer med (praktiskt svårt materiellt, eknmiskt, lkalmässigt). Vi har under läsåret försökt att infrmera bättre m vår verksamhet under detta läsår. Det handlar dels m kmmande aktiviteter samt m infrmatin ch önskemål till föräldrar. Vi har fått psitiv respns på detta ch har även diskuterat hur vi kan utveckla infrmatinsflödet. Vi har under året infrmerat m att vi vill att alla föräldrar skriver barnens tider på tavlan inne på fritids. Detta för att vi även ska få fler kntakttillfällen med föräldrarna. I vår allmänna utvärdering har barnens mbiltelefner lyfts upp. Vi ett ökat prblem med att barnen har med sig egna telefner sm de dels ringer föräldrarna på för att ändra planerna för. Detta innebär en mängd förändringar vad gäller hämtning ch med vem barnet ska gå hem. Vi ser ckså en risk med att barnen har mbiltelefner sm de kan ta krt med ch dessutm vara inne på ej önskvärda web-sidr med. Frågan m mbiltelefner kmmer vi därför lyfta till hösten. Pririterade mråden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse ch angivet uppdrag pririteras följande åtgärder: Skapa aktiviteter sm stimulerar de äldre barnen. Genmföra dagliga lekar/aktiviteter Göra barnen mer delaktiga i verksamheten. Regelbundet planera ch utvärdera verksamheten. Bemötande av barn/föräldrar Utveckla integratinen alla ska känna sig välkmna ch trygga 5

Verksamhetsplan 2013/2014 Organisatin Elever Persnal Verksamhet Planering Augusti Sklstart September Oktber Nvember Höstlv Skltemp December Januari Februari Mars April Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Utvecklingssamtal ch IUP Sprtlv Mitterminsavstämning Enkäter Maj Juni Juli Kvalitetsredvisning