Protokoll fört vid SUNET styrelsesammanträde den 1 oktober 1996 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande Lennart Bergström Kerstin Malmqvist Sigvard Nilsson. Staffan Sarbäck Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Anmält förhinder: Berner Lindström 1. Godkännande av dagordning Föreslagen dagordning godkändes med tillägg av följande frågor: TERENA-information, SUNETs datorpostkatalog samt delårsrapport (halvårsbokslut) för SUNET. 2. Justeringsman
Till att justera protokoll från dagens sammanträde utsågs Sigvard Nilsson. 3. Protokoll från föregående möte Protokollet lades till handlingarna. 4. Diskussion med anledning av budgetpropositionen Styrelsen konstaterade att uppdragen till SUNET i budgetpropositionen till en del avser ett förverkligande av de planer SUNET redovisat i sin anslagsframställning (uppgradering av ryggradsnätet och förbindelserna till mindre och medelstora högskolor, anslutning av de konstnärliga högskolorna) medan en annan del avser insatser avseende organisationer inom den kommunala sektorn (kommunala huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer) som SUNET inte själv lagt förslag om. För dessa båda kategorier gäller olika tidsplaner och olika finansieringssätt. Tekniskt sett är uppgraderingen av ryggradsnätet och förbindelserna till mindre och medelstora högskolor det mest krävande, administrativt och organisatoriskt är anslutningen av kommunala bibliotek det besvärligaste. Eftersom propositionen ger SUNET möjlighet att anlita underleverantörer bör undersökas om inte anslutningen av kommunala bibliotek kan upphandlas som en väl definierad tjänst på en högre nivå. Förslaget att en högskolestuderande skall oavsett bostadsort kunna kommunicera inom SUNET och Internet genom uppringd förbindelse och utan att behöva bekosta ett eget Internet-abonnemang tolkar styrelsen så att SUNET skall dimensioneras för att ta emot trafiken från landets samtliga högskolestuderande. Förslaget kan inte innebära att SUNET skall finansiera detta (eftersom inga medel anvisats för ändamålet och kostnaden skulle kunna bli betydande). Förslaget kommer successivt att bli verklighet efterhand som universitet och högskolor bygger ut sina modempooler eller (vanligare) träffar avtal med någon Internet-leverantör om en sådan tjänst. Dessa avtal förutsätter dock oftast att den studerande själv betalar en avgift, även om avgiften är mycket låg jämfört med ett normalt Internet-abonnemang. På finansieringssidan förtjänar uppmärksammas att uppgraderingen av ryggradsnätet och förbindelserna till de mindre och medelstora högskolorna höjer kostnaderna till en nivå som efter det första året inte ryms inom det anslag som SUNET årligen kommer att beviljas över budgeten. Det är viktigt att universitet och högskolor informeras om detta så att medel avsätts för den fortsatta driften av det uppgraderade nätet. Likaså måste kommuner och bibliotek informeras om att statens satsning bara är en starthjälp och att de kommuner som vill utnyttja statens
erbjudande måste förbinda sig att fortsätta att finansiera Internet-anslutningen av huvudbiblioteken på minst samma nivå efter en inledande tvåårsperiod. En del kommuner som redan har anslutit sina bibliotek till Internet kan antas vara mindre intresserade eller vilja få täckning via anslaget till Högskoleverket/SUNET av kostnader för egna lösningar. Styrelsen anser dock att SUNET inte kan gå in i sådana diskussioner eller tillhandahålla ett flertal olika varianter. Av administrativa skäl måste det bli så att kommunerna får ett standardiserat erbjudande som de kan acceptera eller tacka nej till. När det gäller muséerna är det viktigt att fastställa vilka muséer som skall betraktas som statliga och vilka som är kommunala. Eftersom de nya uppdragen är omfattande och komplicerade bör de hanteras av en projektorganisation. Styrelsen bör själv fungera som styrgrupp och den tekniska referensgruppen bör vara referensgrupp för en projektgrupp där såväl bibliotekskännedom som administrativ och teknisk kompetens finns representerad i tillräcklig utsträckning. Budgetpropositionens skrivningar om ändring av Högskoleverkets instruktion tolkar styrelsen så att SUNETs speciella status inom Högskoleverket legitimeras och formaliseras. Ledamöterna i styrelsen skall nomineras av högskolorna. Då nuvarande styrelse nominerats på just detta sätt utgår styrelsen från att hittills utsedda ledamöter bör fortsätta sina uppdrag i styrelsen under hela nuvarande mandatperiod. Högskoleverket bör emellertid komplettera styrelsen med biblioteksexpertis såsom föreslås i propositionen. Sammanfattningsvis anser styrelsen att SUNETs styrelse genom förslagen i propositionen får en stärkt ställning och att styrelsen också får en ny, mera samhällstillvänd roll. Styrelsen anser det viktigt att de ekonomiska konsekvenserna för universitet och högskolor av kommande uppgraderingar analyseras noga och att högskolorna informeras. Styrelsen uppdrar åt Hans Wallberg och Olle Thylander att formera en projektorganisation som kan hantera de omfattande uppdrag som enligt propositionen skall läggas på SUNET. 5. Arbetet i bbng-gruppen Styrelsen informerades om det arbete som initierats inom den tekniska referensgruppen som en förberedelse till uppgraderingen av ryggradsnätet och förbindelserna till mindre och medelstora högskolor. Gruppen har tagit namnet bbng-gruppen (back bone next generation).
Arbetet har delvis legat nere under sommaren sedan en av de tongivande ledamöterna lämnat gruppen men det har nu återupptagits. Den tekniska referensgruppen har nyligen fått en redovisning av planerna på nuvarande stadium i utredningen. Gruppen har ambitionen att bygga in fullständig redundans i nätet med dubblerad utrustning överallt. Ryggradsnätet kommer fortfarande att vara ett stjärnnät men kompletteras med redundanta förbindelser. Uppsala kan komma att bli centrum i en andra stjärna. Mindre och medelstora högskolor ansluts också via dubbla förbindelser och med dubblerad utrustning. Gruppen kan tänka sig att använda ATM i punkt till punkt-förbindelser. Detta är inte populärt hos dem som i dag ansvarar för driften av ryggradsnätet (SUNET-gruppen på KTH) och denna skillnad i uppfattningar är en del av förklaringen till att en av ledamöterna hoppat av arbetet. Det slutliga förslaget från gruppen kommer först att diskuteras i den tekniska referensgruppen (gruppen sammanträder igen den 26 november) för att sedan hamna på styrelsens bord. Med tanke på de mycket stora investeringar det handlar om (särskilt om ambitionerna om fullständig redundans skall tillgodoses) kan det också bli aktuellt att beställa en utvärdering av framstående internationell expertis, innan styrelsen tar definitivt ställning. 6. Gunnar Lindbergs synpunkter på den roll som SUNETs driftgrupp och till denna grupp knutna rådgivare spelar för valet av teknik i SUNET Gunnar Lindberg är den ledamot som av olika skäl inte längre ville fortsätta att arbeta i bbng-gruppen. Dessa skäl har han i detalj redovisat för styrelsen, som accepterat hans beslut att lämna gruppen. Gunnar Lindberg har senare velat fästa styrelsens uppmärksamhet på vad han betraktar som ett kvarstående problem. Det handlar enligt honom om brist på vilja hos SUNETs driftgrupp att utan fördomar diskutera valet av teknik. Hans uppfattning tycks bekräftas av vissa inlägg i debatten på nätet. Styrelsen anser dock inte att uppfattningarna hos SUNETs driftgrupp om för- och nackdelar med olika tekniska lösningar skulle baseras enbart på fördomar och ohejdad beundran för personer med starka åsikter. Personerna i driftgruppen har erfarenhet av att driva en viktig central knutpunkt och lägger stor vikt vid möjligheterna att kontrollera och övervaka nätet. På denna grund har de rätt att vara kritiska mot teknik som de anser vara svårare att kontrollera. I princip har driftgruppen ett uppdrag att driva nätet med den teknik som SUNET bestämmer sig för med den tekniska referensgruppen som viktigaste rådgivande instans. Det är då viktigt att den tekniska referensgruppen har sådan kompetens att den kan bedöma och rätt värdera de invändningar som driftgruppen kan föra fram mot av referensgruppen föreslagna lösningar.
Styrelsen ser därför gärna att den tekniska referensgruppen förstärks med ytterligare personer om den därigenom kan tillföras värdefull kompetens. Arbetet i referensgruppen måste vara konstruktivt och styrelsen förutsätter att alla ledamöter gör sitt bästa för att lösa de problem som SUNET står inför. Social kompetens, inte bara teknisk, behövs i gruppen. Relationerna mellan den tekniska referensgruppen - särskilt bbng-gruppen - och SUNETs driftgrupp på KTH måste förbättras (och är på väg att förbättras genom de kontakter som tagits). Styrelsen vill att arbetet i SUNET sker i en öppen och konstruktiv anda, och styrelsen förväntar sig att få olika alternativ belysta på ett sakligt sätt med för- och nackdelar även när meningsskiljaktigheter finns. Den roll som Peter Löthberg som oberoende expert har spelat för viktiga beslut inom SUNET har kritiserats av Gunnar Lindberg. Styrelsen anser att SUNET har Peter Löthberg att tacka för mycket och anser inte att det är fel att ta råd av Peter Löthberg. Det betyder inte att Peter Löthberg alltid har rätt eller att hans råd alltid måste följas. Styrelsens ordförande förklarade sig ha för avsikt att ha ett samtal med Gunnar Lindberg och förklara hur styrelsen ser på de problem han tagit upp i sina skrivelser. Därefter vill han träffa SUNETs centrala driftgrupp för ett motsvarande samtal. 7. Externa organisationer Hans Wallberg informerade om att ett antal länsbibliotek beviljats anslutning och att ett avtal med musei-organisationen INSAM undertecknats om hur anslutning av muséer skall gå till. Dessutom har för första gången regeln om anslutning av groddföretag kommit till användning sedan Chalmers anmält några sådana företag. I ett fall avvisades ansökan eftersom företaget inte kan karaktäriseras som ett groddföretag. 8. Ny representant för Stockholms universitet i den tekniska referensgruppen På förslag från Stockholms universitet utsåg styrelsen Anders Mattsson till ledamot av den tekniska referensgruppen för resten av mandatperioden, sedan universitetet meddelat att Anders Öborn övergått till annan verksamhet.
9. Information om ISOC-SE resp CERT Styrelsen erhöll information om att en svensk avdelning inom Internet Society håller på att bildas i samverkan med SNUS. Vidare gavs information om planerna på att inrätta en svensk CERT med inledande finansiering från stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKstiftelsen). Styrelsen noterade att KK-stiftelsen har ett finger med i en rad initiativ som också berör SUNET, och ordföranden utbad sig till nästa sammanträde en översikt över alla projekt där SUNET gått in i ett samarbete med KK-stiftelsen som en av parterna. 10. Utvidgat aktieinnehav i NORDUnet Styrelsen förelades ett förslag till skrivelse till regeringen med anledning av att NORDUnet behöver ett större aktiebolag för att på ett bra sätt klara nödvändiga investeringar och förskottsbetalningar och undvika ekonomiskt ofördelaktiga korta lån. Styrelsen tillstyrkte den föreslagna ökningen av aktiekapitalet och uppdrog åt sekretariatet att slutjustera skrivelsen innan den tillställs regeringen. 11. TERENA ArneSundström redogjorde för de senaste besluten i TERENA General Assembly. För 1997 blir budgeten oförändrad medan det blir en mindre ökning 1998. Ett nytt försök görs att tillskapa en grundplåt för tekniska projekt. Projektverksamheten har haft svårt att ta fart. SUNET har projektmedel i beredskap för de projekt som Sverige tidigare anmält intresse för. TERENAs årsrapport för 1995 överlämnades till styrelsen. 12. Delårsrapport för SUNET Delårsrapport för SUNET med balansräkning per den 30 juni 1996 och resultaträkning för 1995/96 kommenterades. Sedan regeringen anvisat ytterligare 16,2 Mkr till SUNET för verksamheten innevarande budgetår har SUNET tack vare tidigare besparingar inte längre anledning att se med oro på finansieringssituationen 1996. 13. Datorpostkatalogen
Lennart Forsberg ställde frågan om styrelsen anser att SUNET bör fortsätta att ge ut datorpostkatalogen i nuvarande skick. Katalogen tenderar att svälla alltmer och får snart ges ut i 2 band. Styrelsen konstaterade att den tryckta katalogen fortfarande är mycket uppskattad och många gånger kan vara ett bättre alternativ än att använda den elektroniska katalogen. Utgivningen bör därför fortsätta. 14. Ytterligare internationell rapportering Hans Wallberg rapporterade från det senaste styrelsemötet i NORDUnet och gav en översikt över kostnaderna för de internationella förbindelserna. Ett stort bekymmer är USA-förbindelsen som kommer att bli väsentligt dyrare när snart NSF, som hittills svarat för halva kostnaden, drar sig ur. Vid anteckningarna Olle Thylander Justeras: Sigvard Nilsson Anders Flodström