Del 5_14 sidor_26 poäng



Relevanta dokument
Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del sidor. 26 poäng

Del 4_8 sidor_14 poäng

Del 4_10 sidor_ 24 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9

Del 5_9 sidor_15 poäng

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Seminarium kolorektal cancer.

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Ileus Lars Börjesson

Kolorektalseminarium.

Praktiskt prov (OSCE) Kirurgkursen VT 2016 SP - Kirurgi, 11 minuter

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

Del 5. Totalpoäng: 20p.

Ileus Lars Börjesson

Del 4_5 sidor_13 poäng

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Del 1 kirurgi. Totalt 11 sidor. Maxpoäng: 32p

Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

Del 6_5 sidor_ 12 poäng

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ kirurgi-onkologi

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

Lärarinstruktioner Kirurgi

Del 3_6 sidor_14 poäng 1.1

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

Del 8_ 9 sidor_17 poäng

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Del 2_8 sidor_18 poäng

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:

Tarmcancer en okänd sjukdom

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

1.1 Vilka differentialdiagnoser tänker du på? (2p)

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Kirurgi SP 11 minuter OSCE VT 2017

Delexamen 4 Infektion FACIT

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga

Hej! Detta dokument innehåller information rörande temadagen Allmän onkologi

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Fall 1. Sårinfektion. 31 oktober 2014, Roland Andersson

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

TILL DIG MED HUDMELANOM

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

Del 6_7 sidor_19 poäng

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamen 4 Infektion MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6)

MEQ fråga poäng. Anvisning:

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

Rättarens poäng på denna sida:

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Sifferkod. Kirurgi, MEQ

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov. den 15 november 2013 tid

Tentamen Onkologi, Läkarlinjen, T11. Namn: Kod: Lycka Till!

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

Del 6_9 sidor_13 poäng

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

Klinisk Medicin vt poäng MEQ 2

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr:

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Del 6_10 sidor_20 poäng 1.1

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T STUDENT

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Fakta äggstockscancer

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

Hydrocephalus och shunt

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad

Del 2_7 sidor_14 poäng

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Transkript:

_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid undersökningen finner du en lokaliserad ömhet i vänster fossa. Du tror att patienten har en divertikulit. 1.1 Vilka differentialdiagnoser bör man tänka på? (3p) 1.2 Vilket blodprov väljer du för att stärka din diagnostik? (1p) Sida 1 av 14

Patienten har 38,5 o i feber och ett förhöjt CRP. Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet. 2.1 Din kliniska uppfattning kvarstår, men patienten är relativt ung och divertikulit är vanligare i högre ålder. Vad gör du för att bekräfta/ förkasta din diagnos i akutskedet? (1p) Sida 2 av 14

Patienten har 38,5 o i feber och ett förhöjt CRP. Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet. Akut CT visar stråk runt sigmoideum talande för divertikulit. 3.1 Hur behandlar du den här patienten som ej känner sig dålig och har 38,5 o i feber och fortfarande mjuk buk vid palpation och ingen peritonit i status? (2p) Sida 3 av 14

Patienten har 38,5 o i feber och ett förhöjt CRP. Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet. Akut CT visar stråk runt sigmoideum talande för divertikulit. Patienten läggs in fastande på enteral vätska och får ingen antibiotika. 4.1 Redan på dag 1 blir patienten smärtfri och feberfri och kan börja äta och kan skrivas ut till hemmet. Vill du följa upp patienten? I så fall hur? (2p) Sida 4 av 14

Patienten har 38,5 o i feber och ett förhöjt CRP. Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet. Akut CT visar stråk runt sigmoideum talande för divertikulit. Patienten läggs in fastande på enteral vätska och ingen antibiotika. Redan på dag 1 blir patienten smärtfri och feberfri och kan börja äta och kan skrivas ut till hemmet. Patienten måste colonutredas. Du gör en rektoskopi innan du skickar hem patienten och en koloskopi konfirmerar divertikulosen. I övrigt inget att finna. 5.1 Patienten kommer åter 6 år senare med i princip samma sjukhistoria och en akut CT visar ånyo divertikulit. Hon ligger inne någon dag och skrivas hem igen. Finns det skäl att denna gång göra en utredning? (1p) Sida 5 av 14

Patienten har 38,5 o i feber och ett förhöjt CRP. Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet. Akut CT visar stråk runt sigmoideum talande för divertikulit. Patienten läggs in fastande på enteral vätska och får ingen antibiotika. Redan på dag 1 blir patienten smärtfri och kan börja äta och kan skrivas ut till hemmet. Patienten måste colonutredas. Du gör en rektoskopi innan du skickar hem patienten och en koloskopi konfirmerar divertikulosen. I övrigt inget att finna. Patienten kommer åter 6 år senare med i princip samma sjukhistoria och en akut CT visar ånyo divertikulit. Hon ligger inne någon dag och skrivas hem igen. Patienten måste ånyo colonutredas och den här gången hittar man en coloncancer i övergången sigmoideum/descendens som biopseras vid koloskopin. 6.1 Patienten kommer till din mottagning och diskuterar fyndet. Behöver patienten utredas mer inför operationen? I så fall hur? (2p) 6.2 Hur skall patienten opereras? (2p) Sida 6 av 14

Patienten har 38,5 o i feber och ett förhöjt CRP. Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet. Akut CT visar stråk runt sigmoideum talande för divertikulit. Patienten läggs in fastande på enteral vätska och får ingen antibiotika. Redan på dag 1 blir patienten smärtfri och kan börja äta och kan skrivas ut till hemmet. Patienten måste colonutredas. Du gör en rektoskopi innan du skickar hem patienten och en koloskopi konfirmerar divertikulosen. I övrigt inget att finna. Patienten kommer åter 6 år senare med i princip samma sjukhistoria och en akut CT visar ånyo divertikulit. Hon ligger inne någon dag och skrivas hem igen. Patienten måste ånyo colonutredas och den här gången hittar man en coloncancer i övergången sigmoideum/descendens. Patienten kommer till din mottagning och diskuterar fyndet. Patienten metastasutreds med datortomografi av thorax och buk. Informerar patienten om att man måste ta bort en bit av tarmen, vänstersidig hemikolektomi, men att det inte planeras för någon stomi. 7.1 Patienten opereras 2 veckor efter att du hade henne på mottagningen. Postoperativt glatt förlopp. På 5:e dagen mår patienten sämre och har 38,5 o i feber. Vad misstänker du och vad gör du? (2p) Sida 7 av 14

Patienten har 38,5 o i feber och ett förhöjt CRP. Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet. Akut CT visar stråk runt sigmoideum talande för divertikulit. Patienten läggs in fastande på enteral vätska och får ingen antibiotika. Redan på dag 1 blir patienten smärtfri och kan börja äta och kan skrivas ut till hemmet. Patienten måste colonutredas. Du gör en rektoskopi innan du skickar hem patienten och en koloskopi konfirmerar divertikulosen. I övrigt inget att finna. Patienten kommer åter 6 år senare med i princip samma sjukhistoria och en akut CT visar ånyo divertikulit. Hon ligger inne någon dag och skrivas hem igen. Patienten måste ånyo colonutredas och den här gången hittar man en coloncancer i övergången sigmoideum/descendens. Patienten kommer till din mottagning och diskuterar fyndet. Patienten metastasutreds med datortomografi av thorax och buk. Informerar patienten om att man måste ta bort en bit av tarmen, vänstersidig hemikolektomi, men att det inte planeras för någon stomi. Patienten opereras 2 veckor efter att du hade henne på mottagningen. Postoperativt glatt förlopp. På 5:e dagen mår patienten sämre och har 38,5 o i feber. Vad misstänker du och vad gör du? På misstanke om suturinsufficiens görs en coloningjutning som visar fina förhållanden. 8.1 Efter ytterligare 3 dagars vård är patienten pigg igen och kan gå hem i ett gott skick. När skall patienten ta bort stygnen? (1p) Sida 8 av 14

CRP är lätt förhöjd. Patienten har 38,5 o i feber och en lätt förhöjd sänka men övriga prover ej tagna. Patienten är gynekologiskt frisk och inga tecken till uretärsten och ingen anamnes på malignitet. Akut CT visar stråk runt sigmatala divertikulit. Patienten läggs in fastande på enteral vätska och får antibiotika. Redan på dag 1 blir patienten smärtfri och kan börja äta och kan skrivas ut till hemmet. Patienten måste colonutredas. Du gör en rektoskopi innan du skickar hem patienten och en koloskopi konfirmerar divertikulosen. I övrigt inget att finna. Patienten kommer åter 6 år senare med i princip samma sjukhistoria och en akut CT visar ånyo divertikulos. Hon ligger inne någon dag och skrivas hem igen. Patienten måste ånyo colonutredas och den här gången hittar man en coloncancer i övergången sigmoideum/descendens. Patienten kommer till din mottagning och diskuterar röntgenfyndet. På misstanke om suturinsufficiens görs en coloningjutning som visar fina förhållanden. Efter ytterligare 3 dagars vård är patienten pigg igen och kan gå hem i ett gott skick. Det är lagom att ta bort stygnen efter 10-14 dgr. 9.1 Efter en vecka får du svaret från patologen. I svaret står det att ett medelhögt diffrentierat adenocarcinom växer in i muscularis propria. Vilket T stadium motsvarar det? 1p Sida 9 av 14

Efter en vecka får du svaret från patologen. I svaret står det att ett medelhögt diffrentierat adenocarcinom växer in i muscularis propria. Vilket T stadium motsvarar det? Det motsvarar stadium T2. 10.1 Vanligaste tumören är ett adenocarcinom. Vilka beståndsdelar bygger upp detta? 2p Sida 10 av 14

Efter en vecka får du svaret från patologen. I svaret står det att ett medelhögt diffrentierat adenocarcinom växer in i muscularis propria. Vilket T stadium motsvarar det? Det motsvarar stadium T2. Vanligaste tumören är ett adenocarcinom. Vilka beståndsdelar bygger upp detta? Tumörceller, stroma, kärl och inflammatoriska celler. 11.1 Vilka kompletterande analyser kan vara av intresse att göra och som kan ha terapeutiska implikationer? 2p Sida 11 av 14

Efter en vecka får du svaret från patologen. I svaret står det att ett medelhögt diffrentierat adenocarcinom växer in i muscularis propria. Vilket T stadium motsvarar det? Det motsvarar stadium T2. Vanligaste tumören är ett adenocarcinom. Vilka beståndsdelar bygger upp detta? Tumörceller, stroma, kärl och inflammatoriska celler. Vilka kompletterande analyser kan vara av intresse att göra och som kan ha terapeutiska implikationer? Analys av Ki-RAS mutationer och ev. mikrosattelitinstabilitet. 12.1 Vilka organ/lokalisationer metastaserar coloncancer oftast till? 3p Sida 12 av 14

Efter en vecka får du svaret från patologen. I svaret står det att ett medelhögt diffrentierat adenocarcinom växer in i muscularis propria. Vilket T stadium motsvarar det? Det motsvarar stadium T2. Vanligaste tumören är ett adenocarcinom. Vilka beståndsdelar bygger upp detta? Tumörceller, stroma, kärl och inflammatoriska celler. Vilka kompletterande analyser kan vara av intresse att göra och som kan ha terapeutiska implikationer? Analys av Ki-RAS mutationer och ev. mikrosattelitinstabilitet. Vilka organ/lokalisationer metastaserar coloncancer oftast till? Lever, lymfkörtlar och lunga 13.1 Sammanfattande PAD blev T2N0M0. Skall patienten få adjuvant cytostatika? 1p Sida 13 av 14

Efter en vecka får du svaret från patologen. I svaret står det att ett medelhögt diffrentierat adenocarcinom växer in i muscularis propria. Vilket T stadium motsvarar det? Det motsvarar stadium T2. Vanligaste tumören är ett adenocarcinom. Vilka beståndsdelar bygger upp detta? Tumörceller, stroma, kärl och inflammatoriska celler. Vilka kompletterande analyser kan vara av intresse att göra och som kan ha terapeutiska implikationer? Analys av Ki-RAS mutationer och ev. mikrosattelitinstabilitet. Vilka organ/lokalisationer metastaserar coloncancer oftast till? Lever, lymfkörtlar och lunga. Sammanfattande PAD blev T2N0M0. Skall patienten få adjuvant cytostatika? Nej, det ges ej vid stadium II. Adjuvant cytostatika ges som rutin vid stadium III eller högre. Sida 14 av 14