Del 6_10 sidor_20 poäng 1.1

Transkript

1 1.1 Matilda 22 år söker akutmottagning med 3 dygns anamnes på smärta invid ändtarmen där hon också känt en svullnad. Temp 38,0. Vilken är din första misstanke och hur kompletterar du anamnesen? (2p) Sida 1 av 10

2 tarmsjukdom i släkten. 2.1 Vid undersökning finner Du en cirka 3 x 3 cm stor rodnad och svullnad till vänster on anus. Ömmar kraftigt vid palpation. Matilda har aldrig varit gravid. Hon har en 3 år äldre bror med Mb Crohn, hon hade en böld vid ändtarmen för ett år sedan som brast spontant (sökte aldrig sjukvård). Vilken är den viktigaste akuta åtgärden? Hur bör Matilda utredas? (2p). Sida 2 av 10

3 utredas med LAB blodstatus/kalprotektin i Faces och Koloskopi. 3.1 Matilda opereras i narkos och kirurgjouren tömmer ut 30 ml pus. Såret lämnas öppet. Följande dag mår Matilda bra och kan utskrivas. Bör hon få någon ytterligare behandling, i så fall vilken?. Vilken följdsjukdom bör hon få information om? (2p). Sida 3 av 10

4 behandling bör ges. Hon ska informeras om risken för att det bildas en analfistel. 4.1 Såret efter abscessen läker först snabbt men efter ungefär 3 månader noterar Matilda att det vätskar sig från såret och med en fickspegel kan hon se en liten öppning 1 cm fr analöppningen. Hon söker husläkarmottagningen pga detta och Du som undersökande läkare misstänker analfistel. Beskriv hur Du med klinisk undersökning ytterligare kan stärka denna misstanke (1p). Sida 4 av 10

5 rektoskopi palpera eller se den inre mynningen. 5.1 Vid undersökning känner du en sträng rakt in mot anus och även en liten fördjupning rakt bakåt i medellinjen i analkanalen och Du får stark misstanke på att Matilda utvecklat en analfistel. Hur gör du nu som husläkare? (1p) Sida 5 av 10

6 rektoskopi palpera eller se den inre mynningen. Vid undersökning känner du en sträng rakt in mot anus och även en liten fördjupning rakt bakåt i medellinjen i analkanalen och Du får stark misstanke på att Matilda utvecklat en analfistel. Matilda bör remitteras till Kirurgmottagning för operation. 6.1 På kirurgmottagningen undersöks Matilda igen. Hon har i mellantiden utretts för eventuell inflammatorisk tarmsjukdom men alla prover och koloskopi har varit normala. Kirurgen kan dock bekräfta att det finns en analfistel och planerar operation. Beskriv två principiellt olika operationstyper som är vanliga vid förstagångsoperation av analfistel. Ange också den viktigaste orsaken som styr valet av operationsmetod (3p). Sida 6 av 10

7 rektoskopi palpera eller se den inre mynningen. Vid undersökning känner du en sträng rakt in mot anus och även en liten fördjupning rakt bakåt i medellinjen i analkanalen och Du får stark misstanke på att Matilda utvecklat en analfistel. Matilda bör remitteras till Kirurgmottagning för operation. På kirurgmottagningen undersöks Matilda igen. Hon har i mellantiden utretts för eventuell inflammatorisk tarmsjukdom men alla prover och koloskopi har varit normala. Kirurgen kan dock bekräfta att det finns en analfistel och planerar operation. Beskriv två principiellt olika operationstyper som är vanliga vid förstagångsoperation av analfistel. Ange också den viktigaste orsaken som styr valet av operationsmetod. Klyvning används när fisteln är ytlig eller inte engagerar sfinktermuskulatur. Om fisteln är djup eller engagerar sfinktermuskulatur används förslutning med plugg eller flap. 7.1 Man bedömer att fisteln är ytlig och vid operationen klyvs hela fistelgången. Såret läker fint men efter 6 månader ringer Matilda och berättar att hon inte hinner till toaletten i tid. Hon har vid flera tillfällen haft avföringsläckage. Du misstänker att sfinktermuskulaturen skadats vid operationen. Ange två radiologiska och en fysiologisk undersökningsmetod där detta kan värderas och objektiviseras (3p). Sida 7 av 10

8 rektoskopi palpera eller se den inre mynningen. Vid undersökning känner du en sträng rakt in mot anus och även en liten fördjupning rakt bakåt i medellinjen i analkanalen och Du får stark misstanke på att Matilda utvecklat en analfistel. Matilda bör remitteras till Kirurgmottagning för operation. På kirurgmottagningen undersöks Matilda igen. Hon har i mellantiden utretts för eventuell inflammatorisk tarmsjukdom men alla prover och koloskopi har varit normala. Kirurgen kan dock bekräfta att det finns en analfistel och planerar operation. Beskriv två principiellt olika operationstyper som är vanliga vid förstagångsoperation av analfistel. Ange också den viktigaste orsaken som styr valet av operationsmetod. Klyvning används när fisteln är ytlig eller inte engagerar sfinktermuskulatur. Om fisteln är djup eller engagerar sfinktermuskulatur används förslutning med plugg eller flap. Man bedömer att fisteln är ytlig och vid operationen klyvs hela fistelgången. Såret läker fint men efter 6 månader ringer Matilda och berättar att hon inte hinner till toaletten i tid. Hon har vid flera tillfällen haft avföringsläckage. Du misstänker att sfinktermuskulaturen skadats vid operationen. Ange två radiologiska och en fysiologisk undersökningsmetod där detta kan värderas och objektiviseras. Radiologiska=Analt ultraljud och magnetröntgen. Fysiologisk=Anorektal manometri. 8.1 Utredning med analt ultraljud visar en skada på interna och externa sfinktern och anorektal manometri visar att kniptrycket är cirka 50% av normalvärdet. Nämn 2 principiellt olika behandlingar som kan användas (2p). Sida 8 av 10

9 rektoskopi palpera eller se den inre mynningen. Vid undersökning känner du en sträng rakt in mot anus och även en liten fördjupning rakt bakåt i medellinjen i analkanalen och Du får stark misstanke på att Matilda utvecklat en analfistel. Matilda bör remitteras till Kirurgmottagning för operation. På kirurgmottagningen undersöks Matilda igen. Hon har i mellantiden utretts för eventuell inflammatorisk tarmsjukdom men alla prover och koloskopi har varit normala. Kirurgen kan dock bekräfta att det finns en analfistel och planerar operation. Beskriv två principiellt olika operationstyper som är vanliga vid förstagångsoperation av analfistel. Ange också den viktigaste orsaken som styr valet av operationsmetod. Klyvning används när fisteln är ytlig eller inte engagerar sfinktermuskulatur. Om fisteln är djup eller engagerar sfinktermuskulatur används förslutning med plugg eller flap. Man bedömer att fisteln är ytlig och vid operationen klyvs hela fistelgången. Såret läker fint men efter 6 månader ringer Matilda och berättar att hon inte hinner till toaletten i tid. Hon har vid flera tillfällen haft avföringsläckage. Du misstänker att sfinktermuskulaturen skadats vid operationen. Ange två radiologiska och en fysiologisk undersökningsmetod där detta kan värderas och objektiviseras. Radiologiska=Analt ultraljud och magnetröntgen. Fysiologisk=Anorektal manometri. Utredning med analt ultraljud visar en skada på interna och externa sfinktern och anorektal manometri visar att kniptrycket är cirka 50% av normalvärdet. Nämn 2 principiellt olika behandlingar som kan användas. Sfinkterrekonstruktion och sakralnervsstimulering. 9.1 Efter två operationer med sfinkterrekonstruktion och även två försök med sakralnervsstimulering som inte lyckats är Matilda desperat och önskar en stomioperation eftersom hon ska påbörja en universitetsutbildning. Beskriv två principiellt olika typer av kolostomi som kan användas i detta fall (2p). 9.2 Ange minst två vanliga komplikationer till kolostomi (2p). Sida 9 av 10

10 rektoskopi palpera eller se den inre mynningen. Vid undersökning känner du en sträng rakt in mot anus och även en liten fördjupning rakt bakåt i medellinjen i analkanalen och Du får stark misstanke på att Matilda utvecklat en analfistel. Matilda bör remitteras till Kirurgmottagning för operation. På kirurgmottagningen undersöks Matilda igen. Hon har i mellantiden utretts för eventuell inflammatorisk tarmsjukdom men alla prover och koloskopi har varit normala. Kirurgen kan dock bekräfta att det finns en analfistel och planerar operation. Beskriv två principiellt olika operationstyper som är vanliga vid förstagångsoperation av analfistel. Ange också den viktigaste orsaken som styr valet av operationsmetod. Klyvning används när fisteln är ytlig eller inte engagerar sfinktermuskulatur. Om fisteln är djup eller engagerar sfinktermuskulatur används förslutning med plugg eller flap. Man bedömer att fisteln är ytlig och vid operationen klyvs hela fistelgången. Såret läker fint men efter 6 månader ringer Matilda och berättar att hon inte hinner till toaletten i tid. Hon har vid flera tillfällen haft avföringsläckage. Du misstänker att sfinktermuskulaturen skadats vid operationen. Ange två radiologiska och en fysiologisk undersökningsmetod där detta kan värderas och objektiviseras. Radiologiska=Analt ultraljud och magnetröntgen. Fysiologisk=Anorektal manometri. Utredning med analt ultraljud visar en skada på interna och externa sfinktern och anorektal manometri visar att kniptrycket är cirka 50% av normalvärdet. Nämn 2 principiellt olika behandlingar som kan användas. Sfinkterrekonstruktion och sakralnervsstimulering. Efter två operationer med sfinkterrekonstruktion och även två försök med sakralnervsstimulering som inte lyckats är Matilda desperat och önskar en stomioperation eftersom hon ska påbörja en universitetsutbildning. Beskriv två principiellt olika typer av kolostomi som kan användas i detta fall. Ange minst två vanliga komplikationer till kolostomi. Två principiellt olika stomier är Änd kolostomi och loop kolostomi. Komplikationer som förekommer är Parastomalt bråck. Stomiprolaps. Stomiretraktion. Bandageringsproblem. Sida 10 av 10