Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med hjälp av kognitivt stöd 2013-05-21
Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling hos barn och ungdomar och intervention för barn i behov av särskilt stöd
Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18
Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18
Målsättning Du som deltagare ska förstå vad kognitiva svårigheter och bristande tidshantering är och vad det innebär för individens vardagsfungerande förstå att det stöd man ska ge behöver anpassas och veta hur gå härifrån med idéer hur man kan förändra/förbättra sitt arbete med denna målgrupp
Innehåll 1.Tidsuppfattning och viktiga begrepp 2. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning tex. ADHD eller IF? Konsekvenser i vardagen 3. Vad kan man göra?
Del 1 Tidsuppfattning Begrepp, definitioner
Att kunna klockan är att förstå tid och att kunna använda sig av informationen som den ger Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt utan att egentligen förstå vad det innebär. När kommer nästa viktiga händelse? Hur lång tid är det kvar tills den inträffar? Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter?
Många kan läsa av klockan fast de inte kan dra nytta av den information klockan ger han gör inget annat än att titta på klockan?
Tid och rum; (Tore Duvner 1994) Tid är ett mycket mer abstrakt begrepp än rum. Rummet kan utforskas och upplevas med syn, känsel och kroppsupplevelse. Tidsupplevelsen är mer en tankeprocess och bl.a. beroende av förmågan till delad uppmärksamhet, dvs. att kunna hålla flera upplevelser i tankarna, växla fokus mellan upplevelser just nu och ta fram minnesbilder av passerade ögonblick.
Tidsuppfattning är tätt kopplat till identitet, personlighet. en förutsättning för att förstå vad som händer och när, förankring av verklighetsuppfattningen koordination och integrering av beteende ingår i många andra förmågor tex. timing av social förmåga Att förstå sin dåtid nödvändigt för att kunna se, önska och planera sin framtid
Den komplicerade tiden svårt att förstå hur det är att inte kunna hantera tid att förstå hur komplext det är och hur mycket man måste kompensera och nöta för att få grepp om tiden Hur kan vi professionella öka motivation till detta långsiktiga arbete?
Tidsuppfattning utvecklas I vardagssituationer Genom samspel och interaktion I en ständigt pågående process
Begrepp, definitioner (ICF WHO, 2010) Kognition Tidsuppfattning Tidsupplevelse time perception Orientering till tid time orientation Tidsplanering time management Tidshantering, tidsanpassning Självbestämmande, autonomi
Kognition Kognition psykiska funktioner (WHO 2010) Basala kognitiva funktioner, tankefunktion, minne, språk, kommunikation, kalkylering Högre kognitiva funktioner= exekutiva funktioner
Högre kognitiva funktioner [b164] (WHO, 2010) Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner Innefattar funktioner att göra abstraktioner och organisera tankar; tidsplanering, insikt och omdöme; begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet
Tidsbegrepp [ICF] Kroppslig funktion Upplevelse av tid Orientering till tid Tidsplanering Aktivitet delaktighet Tidshantering Tidsanpassning
Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time b1802, ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner av subjektiva upplevelser av tidens längd och gång [ICF]. Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY]
Yes No Beslutande nivå Comparator Minnes nivå Reference Memory Pacemaker Accumulator Klock nivå Attention Switch Basic structure of information-processing models of timing, including scalar timing theory (Gibbon et al 1984; Meck 2003)
Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Definition: Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum, månad och år inkl. tidsbegrepp [ICF] och tidssekvenser. Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Definition: medvetenhet om att det finns en fysisk tid oberoende av egen handling och kan förstå och avläsa klockan (Eisler, Kylén). Tidsplanering [Time management, ICF]
Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, ICF] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela tidsåtgång till händelser och aktiviteter [ICF].
- Vad är tidsplanering? Tidsplanering [Time management, ICF,] NÄR? VAD? HUR LÄNGE? 29
TIDS- UPPLEVELSE Förskoleåldern Den komplicerade tiden. Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka. Hur lång tid tar det att äta frukost? Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord snart, vänta lite, idag, igår, i morgon TIDS- ORIENTERING Skolåldern TIDS- PLANERING Tonåren Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, skynda sig. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan. Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. Timing, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider. Källa: Lotta Mannerhagen
Tidshantering Att hantera sin tid (managing one's time) [d2305] i ICF-CY Att hantera den tid som krävs för att slutföra vanliga eller speciella aktiviteter, såsom att förbereda sig för att lämna hemmet, ta medicin eller använda tekniska hjälpmedel och annat stöd (WHO, 2010)
Tidsanpassning Att anpassa sig till tid (adapting to time) [d2306] i ICF-CY Att genomföra handlingar och beteenden på ett lämpligt sätt i den ordning som krävs och inom anvisad tid, t.ex. att springa till stationen när det annars är risk att man missar tåget (WHO, 2010)
Miljöfaktorer Tidshantering & tidsanpassning Person faktorer tidsplanering tidsorientering tidsupplevelse tidsuppfattning (TimeProcessingAbility, TPA) (Janeslätt 2009)
Autonomi Autonomi är rätten att bestämma över sig själv och att organisera sina egna aktiviteter (Woodford & Jackson, 2003) En autonom person är självständig, har kapacitet och rätt att ta ansvar för beslut i frågor som rör en själv (FSA, 2004; Proot et al., 1998) Autonomi är starkt relaterat till delaktighet (Almqvist & Granlund, 2005; Eriksson, 2006) och livskvalitet (Lachapelle et al 2005) Antal och typ av funktionshinder påverkar möjligheten till självbestämmande (Simeonsson et al 2001)
Autonomi Man kan själv välja VAD som skall göras och NÄR det ska göras=...själv bestämmande
? Bikupa