Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?



Relevanta dokument
Cyklingens värde för folkhälsan

Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor

Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser

Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling

Stadsform som får oss i form

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Rörelserikedom, yttre miljöer och folkhälsa

Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

De upplevda landskapen för cykling

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Upplevelser av färdvägsmiljöer vid arbetspendling med cykel

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Upplevelser av färdvägsmiljöer vid arbetspendling med cykel

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Fotgängarens landskap. Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013

Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

RAPPORT. Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling

Stillasittande & ohälsa

Folkhälsoarbete i Östersund

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Nutidens dagliga rörelsemönster - Hur ser det ut? Vad innebär det? Och vad kan vi göra?

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF)

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Länsplan steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna

Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande

Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet

N.B. When citing this work, cite the original published chapter.

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Regionala systemanalyser

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Testresenärer på Öresundståget

UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, Resultat från telefonintervjuer

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Hälsoeffekter av cykling

Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en folkrörelse?

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Färdvägsmiljöer vid cykling för transport

Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser LS

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH

Fysisk aktivitet, Barn & Unga

ELMOS ELECTRIC MOBILITY IN SMALLER CITIES

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER -

Antal omkomna i vägtrafiken,

ARBETSMATERIAL MARS Gång- och cykelvägsplan

Fråga 1: Övergångsställen

Cykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon:

Cykel i Jönköpings kommun. Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Testa din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande

raka cykelvägen för Uppsala.

Tjänsteärende Inrätta lånecykelsystem i Södertälje, remiss om motion av centerpartiets fullmäktigegrupp

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen. Motion (2016:83) från Jonas Naddebo och Stina Bengtsson, båda (C). Svar på remiss från kommunstyrelsen

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Samverkan för säker cykling

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Trängselskatt i Stockholm. Eva Söderberg Informationsansvarig Vägverket

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson

Regional gång- och cykelstrategi. för Västmanlands län

Ekotorp.blogspot.com Amer Aslam, ingenjör och pedagog

Aktiv arbetspendling i Sverige

Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

Fysiskt aktiv arbetspendling hos studenter

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Transkript:

FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH www.gih.se/rhm Cykling och hälsa vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen? Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning på Holland ambassad den 14 april 2016

Disposition potential i en storstadsmiljö avstånd miljöfaktorer i färdvägsmiljöer beteendet cykelpendling i Stor-Stockholm

samverkan fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling systemkrav

Rapport 2012:157 Rapport 2015:153

Disposition potential i en storstadsmiljö avstånd miljöfaktorer i färdvägsmiljöer beteendet cykelpendling i Stor-Stockholm

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 65850 Gång 128700 Kollektivtrafik 350540 Bil 244780 Medpassagerare i bil 32000

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 65850 Gång 128700 128700 Kollektivtrafik 350540 350540 Bil 244780 Medpassagerare i bil 32000 32000 Hur många av de som tar bil till arbetet i Stor-Stockholm har ett avstånd som de kan cykla på max 30 minuter?

hastighet vid cykling avstånd duration

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 65850 Gång 128700 128700 Kollektivtrafik 350540 350540 Bil 244780 Medpassagerare i bil 32000 32000 Hur många av de som tar bil till arbetet i Stor-Stockholm har ett avstånd som de kan cykla på max 30 minuter?

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 65850 177340 Gång 128700 128700 Kollektivtrafik 350540 350540 Bil 244780 133290 Medpassagerare i bil 32000 32000 Hur många av de som tar bil till arbetet i Stor-Stockholm har ett avstånd som de kan cykla på max 30 minuter? Svar: c:a 111 000 st.

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 65850 177340 Gång 128700 128700 Kollektivtrafik 350540 350540 Bil 244780 133290 Medpassagerare i bil 32000 32000 Medelavstånd:? Medelhastighet:? Medeltid:?

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 65850 177340 Gång 128700 128700 Kollektivtrafik 350540 350540 Bil 244780 133290 Medpassagerare i bil 32000 32000 Medelavstånd: Medelhastighet: Medeltid: 3,4 km 13,8 km/h 14,6 min

Calculated per cent reduction in NOx concentration due to traffic emission for the 30 minute scenario.

Disposition potential i en storstadsmiljö avstånd miljöfaktorer i färdvägsmiljöer beteendet cykelpendling i Stor-Stockholm

origin destination route environment segment stimulating environmental factors in each segment neutral inhibiting

stimulerar mycket upplevd nivå av om färdvägsmiljön som man cyklar i som helhet motverkar/ stimulerar arbetspendlingen motverkar mycket mycket låga mkt låga upplevda nivåer av grönska längs färdvägen mycket höga mkt höga

stimulerar mycket upplevd nivå av om färdvägsmiljön som man cyklar i som helhet motverkar/ stimulerar arbetspendlingen motverkar mycket mycket låga mkt låga upplevda nivåer av grönska längs färdvägen mycket höga mkt höga

upplevda nivåer av avgaser upplevda nivåer av grönska

stimulerar mycket upplevd nivå av om färdvägsmiljön som man cyklar i som helhet motverkar/ stimulerar arbetspendlingen motverkar mycket mycket låga uppfattade nivåer av avgaser längs färdvägen mycket höga

stimulerar mycket uppskattning av om färdvägen som helhet stimulerar till eller motverkar arbetspendlingen motverkar mycket mkt negativa mkt positiva uppfattade nivåer av miljövariabler

Disposition potential i en storstadsmiljö avstånd miljöfaktorer i färdvägsmiljöer beteendet cykelpendling i Stor-Stockholm

Duration Frekvens Intensitet Tidsrymd: dag, vecka, månad, år fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling

fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling

fysisk aktivitet folkhälsa Förtida dödlighet hållbar utveckling

Beteende av aktiv arbetspendling Män (n=63) Fotgängare Kvinnor (n=214) Män (n=464) Cyklister Kvinnor (n=660) Antal pendlingsturer per år Färdvägsavstånd, km 376 389 262 231 2,3 2,3 9,0 6,7

Beteende av aktiv arbetspendling Män (n=63) Fotgängare Kvinnor (n=214) Män (n=464) Cyklister Kvinnor (n=660) Antal pendlingsturer per år Färdvägsavstånd, km 376 389 262 231 2,3 2,3 9,0 6,7

Antal minuter aktiv arbetspendling per vecka Män fysisk aktivitet rekommendation Fotgängare Cyklister DM c + g DM c Månad

Antal minuter aktiv arbetspendling per vecka Kvinnor fysisk aktivitet rekommendation Fotgängare Cyklister DM c + g DM c Månad

9.0 km 6.7 km

Intensitet?

Fysisk aktivitet och tidsdomäner bland vuxna: 1. under fritid som fritidsaktiviteter 2. under fritid som vardagssysslor 3. under fritid som transporter 4. inom arbetets ramar 5. under betald arbetstid

Relativ risk för förtida död av alla olika skäl i relation till energiförbrukning vid fysisk aktivitet på fritiden hos män med stillasittande arbeten Energiförbrukning, <500 500-1000- 1500-2000- 2500-3000- kcal/vecka 999 1499 1999 2499 2999 3499 Relativ risk 1.0 0.78 0.73 0.63 0.62 0.52 0.46 Manliga arbetspendlare Energiomsättning genom aktiv arbetspendling (kilokalorier/vecka) Februari Maj September November Cyklister 0 3100 2930 1460

Relativ risk för typ 2 diabetes för kvinnor som promenerade men inte var fysiskt aktiva på mer ansträngande sätt på fritiden METtimmar/vecka 0 1.7 3.0 7.5 20.0 Relativ risk 1.0 0.91 0.73 0.69 0.58 Kvinnliga arbetspendlare Metabol aktivitet genom aktiv arbetspendling (MET-timmar per vecka) Februari Maj September November Cyklister 0 30 26 3

Disposition potential i en storstadsmiljö avstånd miljöfaktorer i färdvägsmiljöer beteendet cykelpendling i Stor-Stockholm

Rapport 2012:157 Rapport 2015:153

Tack för er uppmärksamhet peter.schantz@gih.se