Lärarutbildningsnämnden LAU 915 LÄRARPROFESSIONEN I SVERIGE, 30 högskolepoäng The Teaching Profession in Sweden, 30 higher education credits Grundnivå First cycle Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Utbildningsområde: Undervisning 1. FASTSTÄLLANDE AV Kursplanen är interimistiskt fastställd av Institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik 2007-09-11 samt reviderad och fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2012-06-26 att gälla från och med höstterminen 2012. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet, förkortad utbildning. (Motsvarar LAU910). 3. TILLTRÄDESKRAV/FÖRKUNSKAPER För tillträde till kursen krävs att examensordningens krav rörande fullgjorda inriktningar/specialiseringar är uppfyllda. 4. MÅL Kursens syfte är att introducera studenterna i lärarprofessionens villkor, orientera om den svenska skolan samt inrikta studierna så att studenterna utvecklar kompetenser i att forma miljöer som främjar alla barns, ungdomars och vuxnas lärande i samspel mellan vad de skall lära sig och de förutsättningar som råder. Efter genomgången kurs ska studenterna: - ha god kännedom om skolans övergripande mål och organisation samt samhällets organ för styrning och uppföljning av skolans verksamheter - förstå vad det innebär att ta den lärandes perspektiv och att detta utgör ett villkor för lärandet, - beskriva och kritiskt granska lärandets villkor, med stöd i vetenskapliga teorier och i erfarenheter från lärarutbildningens inledande verksamhetsförlagda delar, - kunna omsätta professions- och ämneskunskaper i miljöer för lärande på ett reflekterat pedagogiskt och didaktiskt sätt i samverkan med andra lärare, - uppmärksamma, bearbeta och i handling förhålla sig till etiska värden, liksom att kunna tillvarata människors olikheter som en värdefull tillgång i skolarbetet och för samhällsutvecklingen samt, - ta ställning till yrkesvalet som lärare. 1
5. INNEHÅLL Kursen består av fyra delkurser som tillsammans belyser lärandets villkor och process ur den lärandes perspektiv samt ur ett socialt och samhälleligt perspektiv. Samhälle skola läraryrket, 7,5 högskolepoäng Arbetssätt och arbetsformer, 7,5 högskolepoäng Inlärning utveckling relationer, del 1, 7,5 högskolepoäng Inlärning utveckling relationer, del 2, 7,5 högskolepoäng Kursen som helhet skall integrera utbildningsvetenskapliga studier i pedagogik, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Tyngdpunkten för respektive delkurs är emellertid olika och nedanstående beskrivning ger deltagarna en orientering om delkursens fokusering i kursplanen. Förändringar och anpassningar kan ske i dialog med studenterna. Samhälle-Skola-Läraryrket, 7,5 hp Utbildningsvetenskapliga perspektiv med inriktning mot - Pedagogik, 6 hp - VFU, 1,5 p Arbetssätt och arbetsformer, 7,5 hp Utbildningsvetenskapliga perspektiv med inriktning mot - Didaktik, 7,5 hp Inlärning-Utveckling-Relationer, del 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskapliga perspektiv med inriktning mot - Pedagogik, 3 hp - VFU, 4,5 hp Inlärning-Utveckling-Relationer, del 2, 7,5 hp Utbildningsvetenskapliga perspektiv med inriktning mot - Didaktik, 3 hp - VFU, 4,5 2
5.1 SAMHÄLLE SKOLA LÄRARYRKET, 7,5 högskolepoäng (Society Education Teaching Profession, 7,5 credits) Den första delkursen syftar till att belysa lärarprofessionen ur ett samhälleligt pedagogiskt perspektiv. För att uppnå kursens syfte ska studenterna: - känna till professionsutbildningen till lärare och de särskilda villkor som är förknippade med deltagande i lärarprogrammets senare del, - klara av det perspektivbyte som en övergång från elevroll till lärarroll innebär, - förstå lärarprofessionens uppgifter för utveckling inom skolan och i samverkan med det omgivande samhället, - kunna redogöra för skolans nutida övergripande mål, nationella styrdokument och organisatoriska uppbyggnad, - vara orienterade om skolans historiska framväxt, dess ideologiska och utbildningsvetenskapliga grund samt olika pedagogiska riktningar, - diskutera initiativ från samhällets sida att i dagens skola uppmärksamma och bearbeta värdegrundsfrågor, kön, etnicitet, reproduktion, makt och inflytande, - diskutera mångfalden av nationella skol- och utbildningsverksamheter ur perspektivet livslångt lärande; förskola högskola; kommunal privat; obligatorisk frivillig skolform, - vara orienterad om den svenska skolan och nordiska särdrag ur ett europeiskt och internationellt perspektiv, - kunna redogöra för erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning - diskutera erfarenhet av skolan som arbetsplats för lärare och elever och de olika krav som ställs på lärare. Delkursens innehåll ska även anknyta till nedanstående teman och där tyngdpunkten kan anpassas efter deltagargruppens professionsinriktning och studenternas önskemål som framkommer i den kontinuerliga utvärderande dialogen med deltagargruppen. Lärandets institutioner Olika samhälleliga och strukturella faktorer som påverkar lärandets villkor och process behandlas. Speciellt uppmärksammas betydelsen av social och kulturell tillhörighet. Lärarens uppdrag och möjligheter att utifrån givna förutsättningar motverka social och kulturell segregation, bryta könsrollsmönster och förhindra utslagning problematiseras både ur ett samtida och ur ett historiskt perspektiv. I detta sammanhang uppmärksammas också den betydelse som val av innehåll, arbetssätt och arbetsformer har för att såväl upprätthålla som bryta sådana mönster liksom att förmedla värden. Inom kursen granskas kritiskt hur lärandets institutioner som bärare och förmedlare av etiska, religiösa, kulturella och politiska värden påverkar villkoren för lärandet. Undervisningsprocesser som en fråga om skolning i olika utbildningssystem behandlas och diskuteras i kontrast till bl.a. lärande i arbetsliv och vardag. 3
Lärande, etik och värden Barns, ungas och vuxnas upplevelser av olika moraluppfattningar och deras lärande och uppfattningar av etik diskuteras. Filosofiska begrepp som etiska värden och normer behandlas. Innebörder, motsägelser och tolkningar av de etiska värden som anges i bland annat läroplaner och internationella deklarationer beskrivs. Människors olika värderingar och erfarenheter som förutsättning för demokratins utveckling uppmärksammas. 5.2 ARBETSSÄTT OCH ARBETSFORMER, 7,5 högskolepoäng (Methodology and Didactics, 7,5 credits) Delkursen syftar till att belysa lärarprofessionen ur ett allmän- och ämnesdidaktiskt perspektiv som förberedelse inför och uppföljning av verksamhetsförlagd utbildning. För att uppnå kursens syfte ska studenterna: - känna till och kunna beskriva synsätt på arbetsformer och arbetssätt som manifesterats i läroplaner och andra styrdokument, - ha insikt i hur skolans övergripande mål är avsedda att påverka skolans arbete och innehåll, - med stöd av didaktiska teorier kunna beskriva hur kunskapssyn, elevsyn och syn på lärande kan tänkas inverka på lärararbete, organisation och innehåll, - uppmärksamma villkor för och värden av kollegial samverkan i verksamhetsplanering, genomförande och kvalitetsuppföljning, - diskutera på vilka sätt ramfaktorer, målstyrning och utvärdering kan påverka barns, ungas och vuxnas lärande i skolan, - på basis av reflekterad erfarenhet analysera och beskriva hur elevgruppers sammansättning och förutsättningar bör påverka val av arbetsformer, arbetssätt och verksamhets-/ ämnesinnehåll, - uppmärksamma och bearbeta det aktuella verksamhetsinnehållets/ skolämnets/ ämnesområdets särskilda didaktiska förutsättningar bl.a. vid val av arbetsformer, arbetssätt och stoff, - reflektera över egna förhållningssätt satt i relation till de didaktiska uppdrag som synliggjorts under delkursen. Delkursens innehåll ska anknyta till nedanstående teman och där tyngdpunkten kan anpassas efter deltagargruppens professionsinriktning och studenternas önskemål som framkommer i den kontinuerliga utvärderande dialogen med deltagargruppen. Att lära andra lära Innebörden i läraruppdraget med avseende på att främja barns, ungas och vuxnas lärande granskas och analyseras utifrån bland annat styrdokument. Speciellt uppmärksammas alla lärares ansvar för alla de lärandes allsidiga utveckling. Här problematiseras också hur erfarenheter, perspektiv och lärande får inverkan på planering och genomförande av undervisning. Olika sätt att organisera undervisning presenteras och analyseras. Kritiska aspekter i det komplexa lärararbetet identifieras och analyseras i relation till olika lärandemiljöers särart och i anslutning till studenternas erfarenheter från lärarutbildningens verksamhetsförlagda del i den första delkursen. 4
Barns, ungas och vuxnas lärande. Det finns en variation i sättet att uppfatta världen och förhålla sig till den, liksom till sig själv och till andra. Denna skillnad belyses utifrån teorier, begrepp och forskning som beskriver hur människan skapar förståelse av sin värld. Vad denna variation betyder för att skapa miljöer för lärande undersöks, liksom olika uttrycksformer och deras betydelse för lärandet. Reflektion över det egna lärandet, de egna förväntningarna och den egna förståelsen av utbildningen och uppdraget uppmärksammas. 5.3 INLÄRNING UTVECKLING RELATIONER: Del 1, 7,5 högskolepoäng (Learning Development Relations, Sub-course 1, 7,5 credits) Delkursen syftar till att belysa lärarprofessionen ur ett individ- och grupporienterat pedagogiskt perspektiv och som förberedelse inför verksamhetsförlagd utbildning. För att uppnå kursens syfte ska studenterna: - nå förståelse för hur olika uppväxtvillkor och miljöer formar människan, människans livssituation och hur detta påverkar inlärning och arbete, - ha kännedom om utvecklingspsykologiska grundbegrepp och teorier, - diskutera och ta ställning till frågor som berör kulturmöten, särskilt frågor om kulturell identitet, - ha insikter i utvecklings- och socialpsykologiska företeelser av betydelse för socialisationsprocessen och utvecklingen av mänskliga relationer i skola och det omgivande samhället, - fortsätta utveckla självkännedom och social kompetens i förhållande till det framtida lärararbetet. Delkursens innehåll ska anknyta till nedanstående teman och där tyngdpunkten kan anpassas efter deltagargruppens professionsinriktning och studenternas önskemål som framkommer i den kontinuerliga utvärderande dialogen med deltagargruppen. Makt, inflytande och identitet Vad skolan/klassen/gruppen som ett socialt system betyder för lärandets villkor och process behandlas. I delkursen läggs fokus på maktrelationer, delaktighet och utslagning. Särskilt uppmärksammas mekanismer kring kränkning och förtryck bland såväl barn som vuxna exempelvis mobbning. Olika sätt att organisera undervisning så att de lärande kan ta ansvar för och bli delaktiga i den lärande processen presenteras och analyseras. Gruppens och det sociala samspelets betydelse för individens position i gruppen, personliga utveckling och identitet behandlas och problematiseras ur ett samhälleligt perspektiv. Mångfaldens betydelse och möjligheter i lärandeprocessen Under detta tema behandlas de lärandes olikheter i olika avseenden och som en förutsättning för lärandet. Särskilt uppmärksammas vilka konsekvenser variationer i barns, ungas och vuxnas sätt att förstå får för skapandet av lärandemiljöer. Processen analyseras utifrån dilemmat att å ena sidan ta hänsyn till individens förutsättningar och behov och å andra sidan använda olikheter i grupper som en tillgång. Begrepp som normalitet - avvikelse, integration - segregation behandlas. 5
I den verksamhetsförlagda utbildningsdelen (VFU) skall den studerande bl.a. - uppmärksamma hur handledare/arbetslag planerar och genomför pedagogisk verksamhet och undervisning för att tillgodose barns- och ungdomars olikheter, - planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet och undervisning tillsammans med handledare/arbetslag, 5.4 INLÄRNING UTVECKLING RELATIONER: Del 2, 7,5 högskolepoäng (Learning Development Relations, Sub-course 2, 7,5 credits) Delkursen syftar till att belysa lärarprofessionen ur ett verksamhetsförlagt och allmändidaktiskt perspektiv. För att uppnå kursens syfte ska studenterna: - förbereda sig för det inre arbetet i skolan som syftar till att aktivt delta i verksamhetsplanering och ständig förbättring av arbetsmiljön i skolan, - tillägna sig ett helhetsperspektiv på barns och ungdomars utveckling samt de vuxenstuderandes situation, - uppmärksamma problematiken kring barns- och elevers övergångar mellan förskola, grundskola, gymnasieskola och eftergymnasiala utbildningar, - kunna synliggöra egenskaper hos miljöer som stärker deltagares vilja till lärande, Delkursens innehåll ska anknyta till nedanstående teman och där tyngdpunkten kan anpassas efter deltagargruppens professionsinriktning och studenternas önskemål som framkommer i den kontinuerliga utvärderande dialogen med deltagargruppen. Ledarskap, samspel och kommunikation Kommunikativa, didaktiska och etiska dimensioner av lärares ledarskap belyses. Såväl formella krav på som villkor för ledarskap behandlas, liksom den innebörd och gestaltning en ledarroll kan ha för studenter. Vidare problematiseras dialektiken i läraruppdraget, dvs att både vara och att samspela och skapa möten med de lärande, kollegor, föräldrar och andra intressenter i skolans verksamhet. Särskilt uppmärksammas kommunikationsmönster som främjar respektive hindrar samspel och grupprocesser i lärandemiljön. Kommunikativa processer och uttryck analyseras med hänsyn till individuella och sociala förutsättningar och den dynamik som skapas i lärandemiljön. Lärandets sociala natur Teorier, begrepp och forskning där lärande och kunskap betraktas som framvuxna i ett socialt och kulturellt sammanhang behandlas. Vad det innebär att de lärande och läraren i interaktionen tillsammans och ömsesidigt bygger upp en miljö för lärande uppmärksammas. Vidare granskas hur olika miljöer för lärande erbjuder och skapar möjligheter till social gemenskap och kommunikativa processer i lärandet. 6
I den verksamhetsförlagda utbildningsdelen (VFU) skall studenten bl.a. - planera, genomföra och utvärdera undervisning tillsammans med handledare/ arbetslag, - i förekommande fall pröva på arbetet med uppföljning och bedömning av elevprestationer, - få insyn i de arbetsuppgifter som utöver undervisning hör till ett pedagogiskt ledarskap. 6. GENOMFÖRANDE Kursen utformas så att studenten upplever ett reellt inflytande över sin lärprocess. Kursen inleds därför med en tolkning av kursplanerna för lärarutbildningens senare del, där former och krav för examination tydliggörs, varefter lärarutbildare och studenter gemensamt enas om kursens utformning. Under kursens gång återknyts till denna inledning, varvid möjligheter skapas för kontinuerlig utvärdering samt möjligheter till korrigering av inriktning och uppläggning. Undervisningens utformning har som mål att förstärka studentens didaktiska kompetens, genom att hela kursen utformas så att arbetssätt och arbetsformer svarar mot de didaktiska målen. Högskoleundervisningen skall utformas så att den avspeglar en mer målstyrd än stoffstyrd syn på lärande. Studenten ges inflytande över uppläggningen och genomförandet av kursen och får därmed möjlighet att synliggöra det egna lärandet. Olika redskap och metoder för lärande, bland annat informations- och kommunikationstekniskt stöd (IKT), kommer att användas. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) förekommer i flera delkurser. I den första delkursen ingår verksamhetsförlagd utbildning i form av referens-vfu (1,5 hp). I den tredje och fjärde delkursen genomförs sammanhängande VFU (9 hp). Dessa skolförlagda delar av utbildningen skall tillsammans med den högskoleförlagda undervisningen genomföras på ett sådant sätt att det skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån utbildningsvetenskapliga perspektiv. Studenterna skall få möjlighet att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande genom olika uttrycksformer. Exempelvis får studenten synliggöra sitt lärande i förhållande till teorier om hur kunskap bildas i samspel med andra. 7. FORMER FÖR BEDÖMNING Som bedömningsgrunder används muntlig och skriftlig examination. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Bedömning sker i både teoretiska och praktiska moment. För godkänt resultat i kursen skall studenten kunna dokumentera aktivt deltagande inom verksamhetsförlagd utbildning, godkänt resultat på uppgifter som prövas i tentamen och examination samt fullgjorda auskultationer. 8. BETYG Vid bedömning används en tregradig betygsskala: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. 7
9. UTVÄRDERING Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. ÖVRIGT Student som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att få en annan examinator. Uppstår bland lärarutbildare eller inom utbildningsledningen tveksamhet om en studentens möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, skall det prövas om studenten bör rådas att inrikta sina studier mot annan yrkesverksamhet. Antalet examinationstillfällen inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom VFU kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos LUN (beslut 2007-11-28 dnr G217 4913/07:) Jämlikhetsaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. När ordet lärare används utan precisering i denna kursplan avses något av förskollärare, fritidpedagoger, grundskollärare och gymnasielärare (inkl lärare inom vuxenutbildning). När ordet skola används utan precisering avses alla former från förskola till eftergymnasial utbildning. 11. KURSLITTERATUR Se separat litteraturlista. 8