Tala om arbetslivet ett genusmedvetet och normkritiskt material för hela Frida Wikstrand & Mia Lindberg (2016) skolan STARTSIDA DIN PRESENTATION
Genusmedveten och normkritisk studie- och yrkesvägledning Vi är väl redan medvetna? en utblick
Mina normer och värderingar Inre lyssnade Fokuserat lyssnande Universellt lyssnande
Undersöka hur normen ser ut.. Vad görs till norm nu? I det sammanhang jag verkar i? Vem finns i normens mittpunkt? Hur ser uteslutningarna ut? Vilka ord används? Vilka resurser knyts till normen? Klass/kön/etnicitet/religion/könsuttryck/ sexualitet/ålder
Normkritisk pedagogik Att bota en fördom eller undersöka en föreställning om systembevarande och systemförändrande demokratiarbete Gunilla Edemo Vi går från ett normkritiskt till ett normkreativt förhållningssätt
Det ligger ett tänkande bakom Normer erbjuder/tvingar sig på/ger vissa positioner som är möjliga att identifiera sig med. Normer gör kategorier. Skapande av kategorier och positioner att identifiera sig med är alltid en makthandling.
Begrepp vi diskuterar och reflekterar kring både teoretisk och praktiskt.. Viktigt att undersöka och fördjupa sig, problematisera och klargöra Dikotomi Diskriminering, Intersektionalitet Fördomar Särbehandling Kategorisering Makt.. Mm...mm
Normkritisk pedagogik i vägledning För att utmana det för givet tagna För att se sig själv Vilka bilder/förväntningar har jag på pojkar och flickor. Vilka normer förmedlar jag? Hur vill jag att det ska vara och hur kommer jag dit? För att se att du själv är medskapare av normer För att synliggör och ifrågasätta normer Till exempel i grupper i skolan. Vilka möjliga pojkkulturer finns i skolan. Hur skapas o reproduceras dessa? Hur kan de utmanas? Motsvarande gäller även för flickor! Arbeta med lärare kring vad som ges uppmärksamhet i klassrum, på skolan. Börja tidigt. För att förstå språkets betydelse Vilka erfarenheter och människor får finnas med? Våga ifrågasätta befintliga narrativ! Visa möjliga alternativa berättelser För att uppmärksamma vem som görs till norm i olika exempel och material. För att göra normkritik inte bara säga! För att anta en intersektionell ansats För ett ständigt reflexivt arbete Se kritiskt på oss själva, våra handlingar och relationer
Skolverkets allmänna råd Rektorn bör: Ha ett övergripande ansvar för att elevernas arbetslivskontakter bidrar till att deras studieoch yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Lärare bör: utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval. Studie- och yrkesvägledaren bör: bidra med sådana specialistkunskaper som kan ha betydelse för elevernas studie- och yrkesval.
Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledningen Skolorna behöver arbeta mer aktivt för att motverka att elevernas studie- och yrkesval påverkas av elevernas kön samt social och kulturell bakgrund. Många skolor tycker detta är viktigt, men ingen skola arbetade målinriktat med detta. (www.skolinspektionen.se 2013-11-11)
Hur ser arbetsmarknaden ut? Sverige har en könsuppdelad arbetsmarknad Social bakgrund påverkar möjligheter i utbildning och val till högre utbildning Pojkars antipluggkultur To cool for school Ur Frida Wikstrand för Skolverket
Barbara Bassot Career Learning and Development: A social constructivist model for the twentyfirst century Den konstruktivistiska teorin bygger på ett inifrån och ut perspektiv. Individen konstruerar sin historia byggd på individuella och kognitiva processer Den socialkonstruktivistiska teorin, tar också hänsyn till det omgivande samhället, med dess ständigt pågående interaktiva socialiseringsprocesser.
Career Learning and Development Teorin är starkt influerad av det social-konstruktivistiska synsättet och vill enkelt sagt, flytta fokus från Vad ska jag göra efter skolan? till Vad ska jag göra härnäst? Att lära individen att själv hantera den grad av förändring och komplexitet som samhället domineras av. It is no longer possible simply to match an individual to occupations, as their enviroment is no longer predictible
Från CLD till ZPD Bassot beskriver vägen till: CLD (career learning development) via ZPD (zone of proximal development) som kan beskrivas som: the gap that exists for an individual child (or adult) between what he is able to do alone, and what he can achieve with help from one more knowledgeable than himself
The CLD bridge
Linda Gottfredson University of Delaware Theory of Circumscription and Compromise Gottfredsons teori bygger på antagandet att vi fattar beslut utifrån processer där vi värderar olika handlingsalternativ samt gör kompromisser mellan dem. Kompromisserna styrs av både genetiska och sociala förutsättningar. Vi prioriterar i första hand yrkesområden som motsvarar vårt kön, därefter status/socialgruppstillhörighet och sist intresse, självförverkligande och personliga behov.
Gottfredsons teori kombinerar både psykologiska och sociologiska utgångspunkter Inledningsvis knuten till ett forskningscenter med John H Holland (matchningsteori) men inspirerad av de psykologiska teorierna. Gottfredson kombinerar egenskaps- och faktorteoretiska synsätt med Supers utvecklingsteori där strävan efter självförverkligande är central.
Circumscription 4 steg Steg 1: Ålder 3-5 år. Barnet blir medvetet om det yttre, människor är stora/små etc. Man kan dock förändra det yttre, klä ut sig, låtsas vara någon annan Steg 2: Ålder 6-8 år. Barnet förstår att det är skillnad mellan kvinnor, män och tex yrkens status. Barnet söker sig till dem han/hon kan identifiera sig med. Steg 3: Ålder 9-10 år. Barnet blir medvetet om sociala värderingar, bryr sig mer om hur andra tycker. Här visar sig ofta begränsningar, dvs barnet utesluter yrken som ses som ouppnåeliga utifrån den egna uppfattningen om sin förmåga. Steg 4: Ålder 14 år-. Identitetskris i tonår. Barnet börjar nu istället att väga in acceptabla alternativ utifrån egna preferenser samt blir medvetna om vilka utbildningar/jobb som är tillgängliga.
Kompromisser Gottfredsons teori och modell. Utifrån självkännedom och föreställningar om yrken/arbetsliv formas tankar och önskningar om yrken samt uppfattningar om vad som tillgängligt/möjligt och mynnar ut i ett mer konkret önskat yrke/yrkesområde. Självbild - kön - socialgrupp - Yrkespreferenser - intresse föreställningar om - urval av tänkbara - förmåga vilka jobb som passa acceptabla, möjliga yrkesalternativ Bilder av yrken - Föreställningar om (utifrån social space) Yrkesval - könstypiskt tillgänglighet status och möjlighet att uppnå - område - stimulans/stöd till definierat yrkesmål
Begränsningar och acceptabla alternativ Hög Prestigenivå på jobb Gräns för strävandena Ideala önskningar Realistiska önskningar ZON AV ACCEPTABLA ALTERNATIV Tolerabel gräns för genus Tolerabel gräns för prestige Mycket maskulina Mycket feminina Låg
According to this theory career practise should encourage both exploration and constructive realism That is, practitioners should discuss why some job options have been ruled out with individual cilents, and/or why some compromises appear more feasible than others Crucially, the theory highlights the need for careers work with individuals at a very early age for there to be any hope of influencing perceptions of occupational roles (sid 387-388) mialin SYV
Utvecklingsprocess Optimalt resultat Väglednings-strategier Vad? Metoder? Verktyg? Kognitiv utveckling Lärande A. Enkla konkreta uppgifter kring arbete och yrkesliv B. Info anpassad till individens kognitiva utveckling Utveckling av självbild Erfarenheter C. Brett utbud av möjligheter till yrkesinblick D. Främja möjligheten till egna erfarenheter Avgränsning Självinsikt E. Stödja möjligheter till självvärdering och F. inventering av yrkesalternativ Kompromiss Aktivt engagemang G. Stödja identifiering av konkret yrkesval och mialin SYV F. info om yrken och omvärld.
Vad kan ni göra? vänd spegeln mot er själva Språk: Vilka berättelser är möjliga, vilka normer reproducerar jag genom val av ord, exempel osv Vilka bilder av arbete och yrken presenteras och beskrivs som möjliga av elever/lärare/vägledare/övrig personal Vad ses som normalt och vad ses som avvikande Vilka normbrott görs på skolan? Hur tas dessa emot? Synliggörs? Vad reagerar du på? Bråka med normerna! Ska vägledare utmana och störa?
Hur utmana bilder av arbete & yrken i skolan? MALMÖHÖGSKOLA
Vad betyder det i vägledningen andra frågor att fundera kring Vilka intressen är giltiga i vägledning för val av arbete och yrken? Hur talas det om individer bland kollegor vilka grupper, problem konstrueras varför? Hur förmedlas den goda arbetaren det goda arbetet Hur talas det om klädsel/religiösa symboler osv i relation till anställning och arbete. Vad är ett misslyckat/lyckat arbetsliv? Hur och av vem förmedlas detta? Hur ska en vara för att vara anställningsbar? Vad är tillåtet och möjligt i vägledningssammanhang /undervisning? Vad får en inte säga/göra? Vilka normer skapas av de politiska beslut som rör vägledning/arbete/skola osv? Ur Frida Wikstrand för Skolverket MALMÖHÖGSKOLA
Mer kunskap om de andra exempel.. 1) Mer i överstämmelse med mina egna definitioner av exempelvis god värdegrund. Skillnaden mellan mig och De Andra visar sig inte vara så stor 2) Annorlunda än mitt liv, mina värderingar men på ett tilltalande sätt. De Andra har potential att berika mitt liv. 3) Annorlunda än mitt liv och mina prestationer, fast på ett vis som jag kan förstå. Skillnaden kan väcka empati med De Andra.
Peavy: berättelsens betydelse Att förstå sig själv genom det man berättar för varandra En berättelse skapar sammanhängande mening i livserfarenheterna En berättelse ger en röst, hur det är, vem jag är Den varierar, en livshistoria eller ett kort fragment som säger något om en liten del av personens livserfarenhet När något berättas kan det analyseras, revideras, betraktas utifrån och användas för att utarbeta planer för en språngbräda att komma vidare.. Vi komponerar våra liv genom att berätta och återberätta historier.. (1998)
Read/Savickas Beginnings negotiating a contract Middles exploring the story Endings Having identified the goals, there is agreement on what action is required Stories hold in place life lessons that have been learned, and the lessons lead the way to ambiguity by creating scenarios that link future initiatives to past achievement Se artikel: Narratives and career guidance: from theory into practise.
Vägledarens kommunikationsfärdigheter Egan, the skilled helper Vad behöver en vägledare kunna för att vägleda normkritiskt. Grundläggande: tuning in active listning responding with empathy checking understanding probing summarizing challenging negotiating
EXEMPEL PÅ FRÅGOR Analysera bakgrunden till begränsningar. Börja tex med att välja/välja bort yrken Dela upp i OK yrken, inte OK yrken, kanske OK yrken. Berätta hur du tänker! Hur kommer det sig att du valt just de här yrkesbilderna Vilka yrken har du valt bort och varför? Berätta hur du kom fram till att det här yrkeskortet inte var något för dig. När bestämde du dig för att det här yrket var möjligt för dig? Vad representerar ett yrke som inte alls kan tänka dig? Vad i din bakgrund tror du har påverkat din uppfattning om yrken? Vilka möjliga/önskade yrken har du valt bort? berätta och motivera Vad har du gjort för att vidga dina perspektiv på möjliga yrken? Analysera grunderna för kompromisser. Berätta om de yrken du valt bort för att du tror de inte är möjliga för dig Hur kommer det sig att du tror dessa yrken är orealistiska för dig Vad har du gjort för att vidare undersöka de yrken som du bedömt som orealistiska? Om du ska göra avkall på ett drömyrke vad får du istället som är lika mycket värt?
För att lyckas etablera ett undersökande förhållningssätt så behöver jag kunna navigera i ett samtal med en komplex förståelse av erfarenheter och föreställningar. Föreställningar både avspeglar människors levda erfarenheter och avgör vad som är möjligt att erfara. Föreställningar både berättar om världen och skapar världen
Hur ställa de rätta frågorna? Att ställa de rätta frågorna Kräver insikt om egna normer som begränsar Att börja.. Hur kan jag vara till nytta? Berätta varför det här är viktigt nu?
Vad behöver vi göra för att se nytt? Constuktion Deconstruction Reconstruction
Hur kan detta göras? Vägledning i bred och snäv bemärkelse arbeta med lärare och skolledning Gruppvägledning gruppövningar/diskussioner Arbeta aktivt med normkritisk pedagogik i samtal, utmana och medvetandegöra. Normkritisk pedagogik som en metodik i vägledning för utmana och bredda perspektiv. Våga arbeta med den vägledningssökande Börja tidigt! Föreställningar om vilket yrke som passar vilket kön och om hur en ska vara baserat på kön sätt tidigt. Genusmedveten pedagogik och normkritisk pedagogik!
Litteraturtips Bassot, Barbara (2012) //Career learning and development: a social constructivist model for the twenty-first century// Int J Educ Vocat Guidance Bernthardtz, victor (red.) (2012) Skitliv. Ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad. Atlas. Bimrose, Jenny (2008) //Guidence for girls and women //I J.A. Athanasou, R. Van Esbroeck (eds.) International Handbook of Career Guidance Springer Science + Business Media B.V Bromseth, J., Darj, F (red) (2011) //Normkritisk pedagogik. Makt lärande och strategier för förändring.//skrifter från Centrum för genusvetenskap Hammarén, N., Johansson, T (2009) //Identitet// Liber Hedin, Maria. (2010) //Lilla genushäftet 2.0, Om genus och skolans jämställdhetsmål//rapport från institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Sandell, Anna (2007) //Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnaisieval, genus och lokala praktiker// Malmö studies in educational sciences no 31.// SCB (2010)// På tal om kvinnor och män // (SCB) Skeggs, Beverly (1999)// Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön.// Daidalos SOU2014:6 Män och jämställdhet. Savickas, Mark L. (2011) //Career Counseling.// Theories of Psychotherapy Series. American Psychological Association 186 s. Sawyer, Lena (2006). Att koppla drömmar till verkligheten: SYO-konsultenters syn på etnicitet i övergången från grundskolan till gymnasiet. SOU 006:40. SCB (2010)// På tal om kvinnor och män // (SCB) Skeggs, Beverly (1999)// Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön.// Daidalos 310 s SOU2014:6 Män och jämställdhet.
www.machofabriken.se www.jamstallt.se www.jamstall.nu (BRYT- ett metodmaterial) www.hso.se (DATE ett lärmaterial) www.lasupp.se (Ett normkritiskt metodmaterial) www.lr.se (Det öppna klassrummet lathund för normkritiskt arbetssätt)
TACK! mia.lindberg@mah.se frida.wikstrand@mah.se