Bara vanlig antibiotika. Torbjörn Norén Infektionsläkare, Universitetssjukhuset i Örebro

Relevanta dokument
Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk

Gastroenteriter i vårdmiljö smittvägar och utbrottsrisk Norovirus och Clostridium difficile (CDI)

Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem?

CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning?

Clostridium difficile infektion (CDI) nytt om diagnostik och behandling

Clostridium difficile Infektion (CDI) -farligare än du tror

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Clostridium difficile i sjukvården

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Clostridium difficile Vårdhygieniska aspekter

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Clostridium Difficile

HCC-övervakning (surveillance)

Att väcka den spor som sover..

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Jämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Riktlinjer vid exposition av mässling

Influensa och graviditet

Del 6_9 sidor_13 poäng

Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.

Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Clostridium difficile diarré (CD)

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Hepatit C behandling. Proteashämmarnas plats i terapin. Johan Westin 2010

Tuberkulos. Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom, för många fortfarande förknippat med stigma och dödsskräck

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén

Del 3 5 sidor 14 poäng

Från Antibiotika till Clostridium Difficile

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Aspirationspneumoni. Spårvägshallarna Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

ANELÄK Premedicinering till barn

Antibiotikaronder på sjukhus bakgrund, utförande och utmaningar Fredrik Resman,

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, % från katt.

Clostridium difficile årsrapport 2011

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Rationell antibiotikaanvändning

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Mikroorganismer och cancer

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.

Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Giltighetstid: längst t om

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama

Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården?

KLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA

Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Malaria och Babesia Likheter och skillnader. Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset

Antibiotikaresistens i blododlingar

Tentamensnummer... MEQ fråga p. Tentamen Klinisk Medicin HT 2010

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med

VRE-utbrott på sjukhus Infektionsveckan 2018, Karlstad. Exemplet Värmland

Transkript:

Bara vanlig antibiotika. Torbjörn Norén Infektionsläkare, Universitetssjukhuset i Örebro torbjorn.noren@orebroll.se

Clostridium difficile major pathogen (AAD) 25% of CDI C. perfringens. B. fragilis ETBF K. Oxytoca ETSA Antibiotic associated diarrhoea (AAD) PMC 1-3% Antibiotic therapy 4% Healthy carriers (PCR 53%) Toxin A + B + (CDT) CDI

C. difficile B A Spores in soil Al Saif J Med Micro 1996 Cardiff UK 2580 samples: Flodvatten 87% Jord 21% Sjukhusavdelningar 20% swimmingpool 50% dricksvatten 5% Hund 10% katt 2% homo 2% grönsaker 2.4% fiskmage 0% TJ ADP ribosyltransferas CDT ++ A/B Rho Grampositiv enterisk stav 3 Enterotoxiner von Eichel Streiber, 1996, Trends Micro 1. Toxin A 2. Toxin B 3. Binary toxin CTD Aktincytoskelett apoptos

Clostridium difficile infektion (CDI) /Toxinbildnande stav Viktigaste orsaken till antibiotikautlöst diarré Smittsamma sporer överlever årtionden (23 år) i miljön Tål: Alkoholer detergenter Kokning 2 tim Strålning 400 rad (4 ggr letal dos människa) Asymptomatisk kolonisation 4% Miyajima PLoS One 2011 16% Clabots JID 92 21% McFarland NEJM 89 Vuxna 60% antitoxin antikroppar (Viscidi JID 1983)

CDI i lilla Sverige 8000 fall/år Sjukhusvård 70% Kostnad 37 000 SEK/CDI Mortalitet 12 % Ackumulering av sporer på vårdinrättningar? Hygienrutiner tillräckliga? Kliniska utbrott 2.Övervakning Lab/anmälan och typning 1.Antibiotika STRAMA 3.Hygienrutiner och städning - sporocidala medel

O27 OO1 O14 OO2 140 O10 O20 O18 O15 OO5 CDI/10 000 pbds* 2013 i 19 länder inom EU *pbds=patient bed-days <1 1-4 4-8 8-12 12-16 16-20 >20 /Kerrie A Davies et al., Lancet Inf Dis 2014 20 15 % PCR-ribotyper (n=138) i 20 länder i EU (n=1112 isolat; EUCLID 2013) 44% 16% 10 18% 11% 5 0 2012-2013

Multiresistent CD PCR ribotyper Moxifloxacin O27 (SE) 027 (Can) 012 (SE ) Mz Va Em Cm Ip Ri Tc Mx Cip Lev 0.19 0.5 2.0 8.0 >32 0.003 0.32 1.5 >32 >32 0.75 0.5 >256 6.0 >32 0.004 0.47 >32 >32 >32 0.25 0.75 >256 >256 >32 >256 >256 >32 >32 >32

20% minskning 2007-2015 /FHM årsrapport 2015

Risk för primär CDI och återfall samvariation Vem är riskpatient? Rubbad kolonflora /Jernberg Microbiology 2010 Hög ålder /multiple ref Uteblivet immunsvar (Wilcox Lancet 2001) AB måste vara kvar trots CDI /Garey J Hosp Inf 2008 Vårdtid på sjukhus /McFarland Inf Control Hosp Epi 1999 Syrahämmande terapi (PPI) /Janarthanan Am J Gastro 2012 Allvarlig CDI (LPK eller CRP) /Eyre CID 2012*** Tidigare sjukhusvård***

Antibiotika och risk för CDI -Alla AB kan utlösa CDI Bredspektrum and anaerob activitet 1. Klindamycin 2. Cephalosporiner 3. Fluoroquinoloner } } Orsakar 90% av CDI /Spencer JAC 1998 Alla kända för att orsaka CDI utbrott och effektiva vid restriktionsåtgärder /Johnson NEJM 1999; Thomas CID 2002, Pepin CID 2005 Mindre risk: Aminoglycosider, TazocinTigecyklin Fidaxomycin Tetracycliner /Doernberg CID 2012 Sporhämmning Garneau BMC 2014 Bebakhani CID 2012 /Owen, CID 2008:46 (Suppl 1)

Faeces transplantation (FMT) /van Nood NEJM 2013 Randomiserad Gastroduodenal tube Colonoscope/Mattila Gastro 2012 70 pat 36 027(89% cure 12 weeks) Nasogastric tube McConnachie, Glascow 90% cure 30g faeces/150 NaCl coffeefilter Silverman Can CG 2010 at home-do it your self Cure 100% 14 weeks n=7. Mixbag-enema 200 ml

Studier 1981-2012 med olika FMT administration färsk avföring donerad <24 h /Debast CMI 2014 Publika tioner administration cure Follow-up 6 Rektal infusion 81-100% Case series 4 Nasogastrisk sond 71-90% 3-4 mån 10 Koloskop 73-100% 2-27 mån >500 patienter publicerade efficacy 90% /Mullish QJM sep 2014 Median normaliserad avf 1 dag med koloskop /Brandt Am J Gastro 2012 Ingen signifikant skillnad nasogastrisk adm / Youngster CID 2014 FMT framgångsrik vid SCDI (IVA) / Weingarden J Clin Gastro 2013 Upprepade FMT ger ökad global cure / Lee et al 2014 EJCMI rectal enema (n=94) I 46% II 66% III 81% IV+ 85% follow-up 6-24 months FMT säkert och effektivt (78%) hos 80 immunsupprimerade follow-up 11 mån /Kelly AmJ Gastro 2014

FMT infektion USÖ ref Studie pat FMT adm Cure Follow-up Grahn, Läkarstudent 2014 Retrospektiv studie 2010-2014 21 Rektal infusion 60 % (71% ett års follow-up) 4 år n=6 Enkel poliklinisk FMT procedur USÖ Familjedonator faeces (färsk < 24 h kylskåp) Screening: F-odl + C.diff HIV Hep ABC Patient slutat med vancomycin< 24 h, Premedicinering: loperamid 2x1 + diazepam 5 mg och microlax Prep. mixer i dragskåp. 1-2 dl portion in 500ml NaCl. Lavemangspåse och plastkateter 10-15 min Sängläge 1 h rotation Måltid efter 2 h CSK (Bäck) 2014 2008-2012 FMT 43 cure 60,5 % RYHOV (Magnusson) 4 proffsdonatorer cure 70 %

Finnarna och mrcdi Fryst faeces: 22/23 patients cured 12 veckors follow-up/ Satokari AP&T 2014 Två friska proffsgivare: CRP Hb s-kreatinin, leverenzymer. Microbiologi:F-odling, Cd odling+tox A/B test. EHEC C&M mikroskopi. HBV HCV HIV 1-2 och Tp Patient: Va > 36 h laxativ: PEG Preparation (Biobank) 30 g of feaces 0.9% NaCl 150 ml 20mL 85% glycerol Burk med skruvkork Frys -80 C 1.5 h (-20 C 2 veckor) T-dag; Tinas i rumstemp 4-5 h 2x100 ml 200mL in Ceacum

EKSJÖ Utbrottet (Toepfer et al Läkartidningen jan 2014) Ökad förekomst av CDI (22 CDI/10 000 vårdagar) Höglandet (Eksjö) 34% pos Jönköping/Värnamo 21% pos 94/202 (46%) Ribotyp 19c/046 Multiresistent-Mx % Pos CDI 2007 2011 2009 19c/046 /Åkerlund SMI Eurosurveillance 2011

Fas I Information - Översyn av hygienrutiner och städ med Virkon - Anmälningsplikt-blankett - Strama utbildning - Dygnet runt diagnostik 3h Fas II Intervention - Patientevakuering Avdelningsstädning Klorin 1:10 följt av CDI fall rutin slutstäd - daglig städ ökat 5-7 dagar 50% minskning av CDI Sjukhusassocierad CDI 75% Mortalitet (all cause) 30% 6 mån Liknande resultat: Hughes J Hosp Infect 2013

Växjö lasarett ribotyp 027 2013/2014 Första lokaliserade utbrottet av denna stam i Sverige (vad vi vet?) 6 vårdavdelningar och IVA Avliden i colit samma rum 20/11 Index Kir klin 25/11 Man elektiv Kir AB profylax Totalkolit CDI Vårdhygien kontaktad Omgivningsprover 3 st positiva för CD 027 24/10-25/11 7 patienter 027 Alla utom 2 epidemiologiskt samband (n=21) 11/12-30/12 4 patienter 027 5/1-13/2 11 patienter 027 Strikta isoleringsrutiner Klorstädning á la Jönköping Diagnostik uppmaning AB policy PipTazo (Garneau BMC 2014)

Ystad lasarett 27 patienter juni 2012-dec 2013 Medicin och kirurg avdelningar Påtalade brister i städ och hygienrutiner 10 dödsfall 2014 inom 30 dagar (trots colectomi) Ej 027- PCR ribotyp 017(toxin A neg) Ingen anmälan till IVO- två med ansvariga avstängda av sjukhusdirektör Polisanmälan och utredning (SKL Göran Stiernstedt) KVÄLLSPOSTEN : Ett av offren var en 50-årig kvinna som besökte sjukhuset får att få sitt sår omlagt. Bara några dagar senare var hon död.