Toleredsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

Toleredsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

Innehållsförteckning Ansvariga för planen.s 3 Verksamhetsformer för planen.s.3 Toleredsskolans vision..s.3 Begrepp och lagstiftning inom området s.4 Elevernas delaktighet s.5 Vårdnadshavarnas delaktighet...s.5 Personalens delaktighet.s.5 Utvärdering s.6 Främjande insatser.s.7 Kartläggning..s.11 Resultat och analys s.11 Förebyggande åtgärder..s.12 Rutiner för akuta situationer..s.13 Verksamhetsformer som omfattas av planen 2

Toleredsskolans grundskola 1-9, förskoleklass, särskola 1-9 och fritidshem. Ansvariga för planen Skolans rektorer Kerstin Lundahl (7-9), Ola Sundberg (F-6 samt fritidshem) och Marija Andersson (särskolan). Toleredsskolans vision Vi vill att vår skola ska vara en trygg och positiv plats, där ingen utsätts för kränkande behandling. Vi vill att alla skall bemötas med respekt och få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Alla skall vara en del av gemenskapen på Toleredsskolan! Vårt mål är att främja elevers lika rättigheter och skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje elev skall ha rätt att: känna trygghet bli behandlad med respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck inte bli utsatt för hot eller våld Alla som arbetar på skolan skall: visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt aktivt motverka diskriminering och trakasserier av individer och grupper aktivt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma Begrepp och lagstiftning inom området 3

Enligt svensk lag är det nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan, skollagen (6 kap.) och diskrimineringslagen (3 kap. 16 ). En elev kan vara utsatt för kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller sms, om eleven upprepade gånger blir retad för något eller om eleven inte får vara med de andra. Självklart är också våld, som slag, sparkar, knuffar och hot också kränkningar. Om ett barn eller elev upprepade gånger blir utsatt för kränkningar brukar det beskrivas som mobbning. Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (6 kap.). Läs mer om kränkande behandling på www.skolinspektionen.se/sv/beo. Om en elev blir behandlad sämre eller missgynnas på grund av elevens kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning kan eleven vara utsatt för diskriminering eller trakasserier. Det är diskrimineringsombudsmannen som övervakar regler mot diskriminering och trakasserier enligt diskrimineringslagen (3 kap. 16 ). Läs mer om diskriminering på www.do.se. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning. (Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning från DO och BEO, 2009) Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte kränkande i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. (Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning från DO och BEO, 2009) Planen gäller från: 2015-08-18 Planen gäller till: 2016-06-15 4

Elevernas delaktighet Eleverna har tillsammans med personal utarbetat trivselreglerna. Eleverna tar del av likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling genom undervisningen, vilket är klassföreståndarens kontinuerliga ansvar. Kurator går varje år igenom likabehandlingsplanen för eleverna i åk 7. Under hösten 2014 har åk F-2 (samt fritids) genomfört en trivselenkät och Husmodellen. Åk 2-9 har genomfört Olweusenkäten. För att eleverna ska delta i arbetet med planen ska antimobbningsteamet på skolan träffa elevrådets styrelse för att förankra den nya planen. Antimobbningsteamet har en brevlåda för förslag och frågor från eleverna. Dessa frågor kan gälla förbättringar när det gäller trivsel, miljö och mobbning. Alla klassrum utrustas med en väl synlig kopia av likabehandlingsplanen. Eleverna ansvarar för att följa likabehandlingsplanens innehåll. All personal på skolan ansvarar för att eleverna medverkar vid uppföljning och revidering av planen. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavare informeras om planen i samband med varje höstterminsstart. Skolledningen informerar också om likabehandlingsplanen på skolhusrådet varje höst. Skolkurator kommer under hösten 2015 att informera föräldrarna på skolhusrådet om resultaten från Olweusenkäten, vilken genomfördes hösten 2014. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för vårdnadshavare på skolans hemsida. Personalens delaktighet Pedagogerna ansvarar för att likabehandlingsplanen aktualiseras på ett föräldramöte varje läsår samt vid behov. Pedagogerna ansvarar också för att alla elever får kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att planen följs, samt att eleverna ges möjlighet att påverka innehållet i likabehandlingsplanen. Klassföreståndarna ansvarar för att återkoppling till antimobbningsteamet sker genom arbetslagets representant, angående elevernas eventuella synpunkter och åsikter om planen. 5

Under läsåret 2015/2016 ingår följande personer i antimobbningsteamet: Arbetslag A/ Fritids Anneli Veesmaa Arbetslag B Erik Christoffersson Arbetslag X Barbro Borgström och Teresa Trzos Arbetslag Y Shabnam Davachi och Stefan Petersson Skolkurator Petra Dahlberg Skolledningen ansvarar för att all personal får information om likabehandlingsplanens mål och innehåll samt att planen utvärderas och revideras en gång per år. Utvärdering Beskriv hur föregående års plan har utvärderats Föregående års plan har utvärderats genom uppföljning i antimobbningsteamet och arbetslag kring insatser och åtgärder. Eleverna har utvärderat och varit delaktiga i framtagandet av nya trivselregler. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Antimobbningsteam Arbetslag Elever Skolledning Resultat av utvärderingen av föregående års plan I föregående års plan framkom att det fanns några platser på skolan som eleverna upplevde som otrygga. Resultatet av den kartläggningen visade att tryggheten i skolans uppehållsrum, korridorer och bamba kan förbättras. Rastvaktsschemat har gjorts om och rastvakterna har numera några fasta positioner; skolgården, utanför caféet och korridorerna. De gula västarna används för att rastvakterna skall synas tydligare på skolgården. I analysen av Olweusenkäten framgår att bland de lägre åldrarna är det nästan enbart skolgården som är en otrygg plats. Multiarenan har en central placering på stora skolgården och många elever befinner sig runt omkring den på rasten. Rastvakterna skall alltid finnas vid multiarenan där de får överblick över flertalet elever samtidigt på rasterna. De äldre eleverna har för få sittplatser och det planeras inköp av bänkar/ bord utanför caféet. 6

Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-16 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Fritids Enkätanalys Husmodellen F-2 Enkätanalys Diskussion i arbetslag och antimobbningsteam 3-6 Olweusenkät Diskussion i arbetslag och antimobbningsteam 7-9 Olweusenkät Diskussion i arbetslag och antimobbningsteam Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Kerstin Lundahl och rektor Ola Sundberg Främjande insatser Vi arbetar kontinuerligt med att förmedla värderingar till eleverna som bygger på att vi skall respektera varandra och att alla människor är lika mycket värda. Vår målsättning är att alltid arbeta för en gemensam positiv social miljö på Toleredsskolan. Vi vill genom det förebyggande arbetet både stärka elevernas självkänsla samt att lära dem att hantera eventuella konflikter på ett bra sätt. Antimobbningsteamet har under vårterminen påbörjat ett arbete med att ta fram ett material kring mobbning och trakasserier för klassföreståndarna som de kan använda i klassrumsarbetet för 7-9. Skolkurator har Mobb-stopp i 7:an och tanken är att klassföreståndare och antimobbningsteamet gör något tillsammans även för åk 8 och 9. Under hösten 2015 skall alla elever i åk 8 delta i Machofabriken vid 10 tillfällen. (under skoltid) Rädda barnen kommer att erbjuda samtalsgrupper för både tjejer och killar. (efter skoltid) 7

Feministiskt självförsvar kommer att erbjuda en kurs för flickor i åk 9. (efter skoltid) Här nedan följer en redovisning av främjande och förebyggande insatser som görs på skolan. För de fetstilta punkterna finns en mer utförlig beskrivning efteråt. F-6 Fadderverksamhet i förskoleklass och årskurs 1 Hemlig kompis i förskoleklass Kompissamtal i F-3 Elevråd Gemensamma friluftsdagar, F-6 Klassråd Rastvakter och rastregler Hälsotema i år 4, RUN-projektet Toleredsdagen 4-6 lära-känna- dag på hösten i arbetslagsvis Multiarena på stora skolgården Skolbibliotek 7-9 Litteratur kring värdegrundsfrågor Elevråd Klassråd Rastvakter Temaområden vänskap, rasism och kärlek 7-9 MobbStopp halvklass i 7:an Toleredsdagen 7-9 lära-känna-dag på hösten arbetslagsvis Alla elever i åk 7 och 8 har fått egna datorer som hjälpmedel för skolarbete Multiarena på stora skolgården Skolbibliotek Machofabriken åk 8 Samtalsgrupper under ledning av Rädda barnen med fokus på jämställdhet Feministiskt självförsvar (för tjejer i åk 8) Teater Kärleken är fri åk 8 och 9 Fotbollssamarbete med Häcken 8

Namn Fadderverksamhet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, och ålder Mål och uppföljning De äldre eleverna ska känna ansvar för de yngre när de börjar skolan. Insats Alla förskoleklasselever tilldelas en fadder från år 1. Ansvarig Pedagoger i förskoleklass och år 1 Datum när det ska vara klart: September 2015 Namn Främja en positiv rastverksamhet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Målet med rastverksamheten är att skapa en positiv atmosfär på skolan. Genom att erbjuda en rad positiva alternativ av rastverksamheter förebygger och förhindrar vi uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En positiv rastverksamhet främjar kamratskap och stimulerar elevernas kreativitet och rörelse. Verksamheten ska utvärderas och följas upp tillsammans med likabehandlingsplanen. Insats Café i uppehållsrummet för åk 6-9. Skolbibliotek (H14) Rastvakt och rastregler för åk F-6, rastvakt 7-9 Multiarena på stora skolgården Bordsplacering i bamba, klassen sitter tillsammans med lärare Pingisrummet öppet må, ons och fredag Ansvarig Caféet: Matti Utlåning av rastmaterial: Matti Pingisrummet: Shabnam, Magnus Skolbiblioteket: Pernilla, Mimmi, Melanie och Kajsa 9

Namn MobbStopp Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Målet är att alla elever ska känna till Toleredsskolans likabehandlingsplan och diskutera mobbning och kränkningar i halvklass under ledning av skolkurator. Insats Eleverna får ett häfte som tar upp fakta om mobbning samt frågor som eleverna först svarar på enskilt. Dessa frågor och svar diskuteras sedan gemensamt vid detta tillfälle i halvklass under ledning av skolkuratorn. Ansvarig Skolkurator Datum när det ska vara klart: Oktober 2015 Namn Kärlek och sex tema i år 8 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Målet med arbetsområdet är att eleverna ska få kännedom om olika typer av sexuell läggning och identiteter, hur man ser på kärlek och sex inom olika religioner och kulturer samt att eleverna ska förstå begreppen genus och jämställdhet. Insats Målet ska uppnås genom en varierad undervisning där eleverna är aktiva deltagare i diskussioner, skriver egna reflekterande texter och samarbetar i ett grupparbete. Teaterföreställning Kärleken är fri. Ansvarig NO-, SO- och sv-lärare. Datum när det ska vara klart: Våren 2016 10

Kartläggning Kartläggningsmetoder Husmodellen: Genomfördes av elever på fritids tillsammans med personal. Trygghetsenkät: Genomfördes av elever i åk f-1 samt fritids tillsammans med personal. Olweusenkäten: Standardenkäten genomfördes av elever i åk 4-9 under två veckor i november 2014. 472 elever har besvarat enkäten. Åk 2-3 fick en ny minienkät med endast 10 frågor. All personal har ansvar för övrig kartläggning. När skolan får kännedom om att en elev känner sig kränkt skall frågan tas upp i arbetslaget, som för det vidare till antimobbningsteamet som har regelbundna möten under året. Vid behov kopplas även elevhälsoteamet in. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har svarat på de olika enkäterna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Klassföreståndarna har förberett eleverna på att de skall besvara enkäten i datasalen. Skolkurator ställer samman resultaten. Skolkurator informerar antimobbningsteam och övrig personal om resultaten. När det gäller de yngre eleverna har pedagogerna förberett dem utifrån ålder och mognad. I antimobbningsteamet ingår en personalrepresentant från varje arbetslag på skolan. Arbetslagets representant har till uppgift att löpande under året ta emot rapporter om elever i sitt arbetslag som upplever utanförskap eller känner sig kränkta. Dessa ärenden tas med till antimobbningsteamet där vi går vidare med dem enligt den metod som beskrivs under rutiner för akuta situationer. 11

Resultat och analys Fritids och F-2 Husmodellen visar att det finns platser på skolan där fritidsbarnen känner sig mer otrygga; bamba, fotbollsplanen och på baksidan av skolgården. Eleverna bekräftar ovanstående genom sina svar att de känner sig otrygga på rasterna. Rasterna innebär att många elever i alla olika åldrar är ute samtidigt, vilket kan uppfattas rörigt och otryggt. Trots att det inte inträffat några incidenter mellan yngre och äldre elever kan de uppleva en känsla av otrygghet på grund av att de är små. Åk 4-9 Enkätens resultat visar någon ökning på problem med ryktesspridning och verbal mobbning. Nätmobbning har minskat något. Förebyggande åtgärder Namn Motverka förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att antalet vuxna som rör sig i skolan under de gemensamma rasterna skall öka. Åtgärd Rastvaktsschemat skall ses över gällande F-3 Pedagoger äter tillsammans med eleverna på bestämda platser i bamba Skolbibliotek under långrasten med elevbibliotekarie och sv-lärare Förankra de nya ordningsreglerna Enkäternas resultat skall kommuniceras och förankras hos elever, personal och vårdnadshavare Motivera åtgärd Då resultatet av årets kartläggning visade att tryggheten i korridorerna, skolgård och bamba behöver förbättras sätts dessa områden i fokus med ovanstående åtgärder. När fler vuxna rör sig i korridorer och skolgård blir miljön lugnare och tryggare för alla på skolan. Ansvarig Rektor tillsammans med all personal 12

Rutiner för akuta situationer Policy Vi arbetar kontinuerligt med att förmedla värderingar till eleverna som bygger på att vi skall respektera varandra och att alla människor är lika mycket värda. Därför är det en självklarhet att det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola. I det dagliga arbetet är det all personals ansvar att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal skall aktivt motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att hela tiden vara lyhörd för vad som sker mellan elever i klassrummet, men även i korridorer, i bamba och på skolgården. Rastvakter griper in direkt när något händer och rapporterar till klassföreståndare. Utvecklingssamtalen skall innehålla samtal kring elevers sociala situation och trivsel. Skolvärd har i elevcaféet en viktig roll när det gäller att tidigt kunna upptäcka kränkande behandling. Elevernas sjukfrånvaro rapporteras till skolvärdens telefon. Hög frånvaro kan vara ett tecken på kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Redan när en elev påtalar att hon/han blivit utsatt för diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling vid enstaka tillfälle. Det kan också vara så att någon vuxen registrerat detsamma, skall skolan skyndsamt utreda och förhindra fortsatt kränkning. Utredning och åtgärder skall ske så snabbt som möjligt. Steg 1 I första hand löser ansvarig pedagog tillsammans med arbetslaget den uppkomna situationen. Pedagogen dokumenterar och informerar berörda föräldrar och elever. Steg 2 Det som inte kan lösas av arbetslaget rapporteras till elevhälsoteamet/skolledningen. En tid för uppföljning ska bokas in ca en vecka senare. Steg 3 Om inte kränkningen/diskrimineringen upphör kallas elever och föräldrar till skolledning och/eller elevhälsoteam (EHT) där det beslutas om vidare åtgärder. Steg 4 Skolans EHT ansvarar för uppföljning av behandlade ärenden. Alla möten dokumenteras. Rutiner vid mobbning (upprepad kränkning) Vid mobbning (upprepad kränkning) kontaktas någon i antimobbningsteamet. Teamet träffas var 14:e dag och sammankallas av skolkurator. Hela teamet eller delar av teamet kan även snabbt sammankallas vid behov. 13

När skolan får reda på att en elev blir utsatt för mobbning arbetar antimobbningsteamet enligt följande; 1. Vi diskuterar hur vi skall arbeta vidare med fallet. Det är viktigt att man handlägger skyndsamt men noggrant. Vi ställer oss frågor som: Är det mobbning? Vilka är det som mobbar? Vi kontaktar även uppgiftslämnaren för mer information. 2. Samtal med den mobbade. Vad är det som har hänt?, Hur länge har det pågått?, Vilka är de inblandade? Viktigt att den som blivit mobbad känner förtroende för att skolan tar tag i problemet på rätt sätt och att det inte kommer att framgå att den mobbade har skvallrat. 3. Mobbarna kallas var och en för sig till enskilt samtal med en eller två från antimobbningsteamet. De skall inte känna till i förväg att de skall komma till ett samtal. Man beskriver situationen för mobbaren samt att det är oacceptabelt att utsätta någon för mobbning. Samtalet syftar även till förståelse för hur det kan kännas för den som blir utsatt. 4. Mobbarna kallas till nytt samtal efter ca en vecka. Vi pratar om hur det har fungerat. Vad som har varit bra och vad som har varit svårt. Vi ber även eleven att berätta hemma att de har varit på samtal hos antimobbningsteamet. 5. Föräldrarna informeras snarast efter det att eleverna själva har fått chans att prata med sina föräldrar. 6. Parallellt under hela processen har någon ur antimobbningsteamet stödjande samtal med den som blivit mobbad. Oftast är det skolkurator som har dessa samtal. 7. Under de närmast följande veckorna håller man extra uppsikt över mobbarna. Det är viktigt att de får hjälp att bryta sitt beteende. Det finns många olika orsaker till att mobbning sker. Det är viktigt att vi är lyhörda för de signaler som mobbarna kan ge uttryck för under samtalen. 8. Om mobbningen inte upphör går ärendet över till EHT för vidare åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev blir kränkt av någon vuxen eller personal på skolan så skall alltid skolledningen kontaktas. Rutiner för uppföljning När antimobbningsteamet har haft samtal med en elev för att den kränkts eller kränkt en annan elev, har skolkurator eller någon ut antimobbningsteamet ett uppföljande samtal så 14

som det beskrivs i så här gör vi vid mobbning. Elevhälsoteamet följer upp alla de ärenden som de tar upp. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Goda relationer mellan hem och skola leder till att vi kan bistå varandra i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att föräldrar kontaktar skolan när de får kännedom om kränkningar. I första hand ska föräldrar vända sig till barnets klassföreståndare i andra hand annan vuxen på skolan som föräldern känner förtroende för. Personal vänder sig till elevens klassföreståndare i första hand, eller till någon annan lärare i arbetslaget, som kan föra det vidare till klassföreståndare och arbetslagets representant i antimobbningsteamet. Rutiner för dokumentation Alla möten i antimobbningsteamet och elevhälsoteamet dokumenteras och protokollförs. Ansvarsförhållande Rektor tillsammans med skolkurator 15