WORKSHOP I KOLLEGAHANDLEDNING



Relevanta dokument
Syftet med en personlig handlingsplan

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Riktlinjer för medborgardialog

Föreläsning: Konflikthantering i en BRF. Fastighetsägarna Stockholm, Fastighetsägarnas Hus

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Kiwiböckerna metod och begrepp

Omfattning: heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

WORKSHOP. Coachande förhållningssätt & MI Motiverande samtal i vägledning. Studievägledarkonferens LIU 27 maj

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

Vill du bli en ännu bättre chef i höst? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

Program Handledning Förutsättningar: Träningar Teori

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Motiverande Samtal MI introduktion

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Introduktion till Open 2012

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning

Framgångsrika skolkommuner SKL

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

P-02/03 säsongen 2016

Kvalitetsrapport Så här går det

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Upplägg och genomförande - kurs D

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Dialogens innehåll en översikt

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Utvärdering APL frågor till praktikant HT15

Systematiskt kvalitetsarbete

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Översättning av övergripande budskap

Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Presentationsövningar

10 tips. - till dig som tar emot praktikanter

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Hur motiverad är patienten?

DIGITALA KONSUMENTER MED NYA MÖJLIGHETER. Hej medlem,

Rapport uppdrag. Advisory board

KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):

WORKSHOP. Karriärplanering i grupp

Översikt. Rapport från skolverket. Förändring av matematikprestationerna Grundtankar bakom Pixel

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: har lim pa skorna

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska som andraspråk, år 8

INTERVJU MED TOMI SÖDERSTRÖM, PRODUKTCHEF / MAT- & RESTAURANGSERVICE, SILJA LINE , HELSINGFORS

Samtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.

Gemensam problemlösning. Per Berggren och Maria Lindroth

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Nyanlända elever i skolan

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik

Skolplan för Svedala kommun

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

möter personalsektionen

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Fritidshem och skola i samspel

LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Lärarförbundet Skolledare är det självklara valet

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Vilka är Pysslingen Förskolor?

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Bild Engelska Idrott

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Kvalitetsarbete i förskolan

En grafisk guide till vår identitet

Kvalitetsredovisning Läsår

Transkript:

WORKSHOP I KOLLEGAHANDLEDNING 14-16.11.2012 Vägledare i dialog NORDPLUS 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 1

Mål och innehåll Varför kollegahandledning? Föreställningar om kollegahandledning Praktisk yrkesteori, Praxistriangeln Känner till bakomliggande syn på lärande, kompetens och kompetensutveckling Pröva på en enkel och anpassningsbar modell (baserad på Lauvås, Lycke & Handal 1990) 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 2

Föreställningar om kollegahandledning Handledning är för dem som inte är tillräckligt skickliga Handledningens kvalitet är beroende av hur goda råden är Handledning sker alltid efteråt Handledning= utvärdering Handledning är att bli överens Handledning =sammanträde 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 3

Praxistriangeln (Lauvås, Lycke & Handal 1990) P R A X I S P3 P2 Rättfärdiggörande - etiskt, politiskt Motivering - Praktisk - teoretisk Värderingar Erfarenhet Teoretisk kunskap Förmedlad erfarenhet PRAKTISK YRKESTEORI Svarar på frågan VARFÖR? P1 Handling HANDLING 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 4

Syftet med kollegahandledning? Kollegahandledning är ett sätt/en modell för hur man utforskar förhållandet mellan (yrkes)praktik och teori. Kollegahandledning bidrar till att Skapa gemensam förståelse, kunskapsbas och praktik Utveckla individens och kollektivets yrkeskompetens Lösa problem gemensamt Synliggöra värderingar Stärka yrkesidentitet och professionalisering 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 5

Den lärande organisationen Kunskaper konstrueras i social interaktion Organisationslärande är INTE summan av medarbetarnas individuella lärande, UTAN 1+1=3 Om inte medarbetarna pratar, diskuterar, argumenterar och informerar varandra om exempelvis vad de har gjort för någonting, vad de arbetar med för tillfället och om goda lösningar, så kommer inte organisationslärande att ske. (Johansson&Heide: Kommunikation i förändringsprocesser. 2008. Liber) 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 6

Förhållningssätt till lärande (Hakkarainen & Paavola 2008) Monologiskt förhållningssätt: Att skaffa sig information. Dialogiskt förhållningssätt: Deltagande. Lärandet sker i verksamheten och i kommunikationen Trialogiskt förhållningssätt: Att skapa nytt kunnande. Systematiskt och tillsammans. ingredienser från monologiskt och dialogiskt men för lärandet ut på en kollektiv arena 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 7

Förutsättningar, strukturkrav Tid och rum Angiven/överenskommen progression, struktur Ju mera erfarenhet, desto större möjlighet till improvisation/frigörelse från struktur Man förbinder sig till att delta under en viss tid, speciellt inlärningsprocessen viktig Baserar sig på ömsesidighet. Ingen större expert än den andra. ALLTID på den handleddes villkor (modell B). ALLA har ansvar för att kollegahandledningen blir meningsfull och ändamålsenlig Konfidentialitet, andra överenskomna spelregler 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 8

Modell A Motivering av handlingar - Vill rikta blicken mot tänkandet bakom den praktiska handlingen/utsagan. Vilka tankekedjor (medvetna eller omedvetna) har lett fram till min/vår handling? - Praktiska erfarenhetsbaserade motiveringar? - Teoretiska motiveringar? - Värdebaserade motiveringar (etiska, politiska, pedagogiska)? 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 9

Hur går det till? Ingen specifik rollfördelning nödvändig. Alla deltar i diskussionen. Men om gruppen är stor kan någon ta ordförande/sekreterarrollen och några observatörsroll Utgångspunkt i konkret handling, verklig situation eller problem. Helst ett skriftligt, förberett underlag. Individuell uppgift. Hur skulle jag göra i den här situationen? Berätta sen för gruppen vilka motiveringar (P2+P3) som ligger bakom ditt val? (motivering=tankekedjor) Inga motargument! Skriv ner så alla ser. Diskutera: Konsekvenser för ditt/vårt handlande? Ditt/vårt sätt att tänka? 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 10

Diskutera EFTER handledningen Hur kändes det? Lätt-svårt? Vad kändes bra illa? Vilka nya frågor, funderingar och tankar väckte handledningen? Reflektioner kring ditt eget sätt att förstå, se saker? Vad lärde du dig? Hur fungerade kommunikationen i gruppen? Något vi behöver diskutera, sätta upp spelregler kring? När och varför tror du att handledning av den här typen är nyttig? 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 11

Modell B Probleminriktad handledning i grupp En ansvarig handledare (~ordförande) En handledd presenterar ett reellt, konkret problem (Viktigt att notera!! Det är inte ett allmänt problem som skall diskuteras, utan en person som skall handledas) 1-4 aktiva kolleger 1-3 observatörer 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 12

Hur går det till? Den handledda redogör för ett yrkesmässigt problem. Det bör vara något som hon står inför och måste förhålla sig till, och som hon vill resonera om, reda ut, förstå, hitta lösning på. Ordförande deltar inte direkt i diskussionen utan koncentrerar sig på att leda progressionen i diskussionen. Kollegerna i inre ringen försäkrar sig via frågor, tolkningar, sammanfattningar att de har en så god förståelse som möjligt av situationen, problemet och den handleddes behov. Observatörerna lyssnar, iakttar och kan ingripa, kommentera på överenskomna sätt. Fungerar som ordförandes extra öron. 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 13

Handledarens progressionslista Steg 1. Val av ett konkret, reellt problem. Steg 2. Probleminnehavaren redogör närmare för problemet. INGA FRÅGOR ÄNNU. Steg 3. klargörande av situationen/problemet. Alla ställer frågor i tur och ordning. Steg 4. Probleminnehavarens egna lösningsförslag Steg 5. Var och en ger ETT RÅD till den handledda. Steg 6. Utvärdering av råd. 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 14

Observatörens verktyg (Bild av tågspår) Arbetar gruppen i överensstämmelse med uppdraget? Sker handledningen på den handleddes villkor? Håller diskussionen sig till den handleddes uttalade problem, uppfattning, beslut, önskemål, behov av klargörelse? Utmanas den handledde tillräckligt mycket via frågor? Eller för mycket, dvs ifrågasätts på ett aggressivt sätt? (Bild av kugghjul) Finns det en dynamisk progression i samtalet? Drar det framåt? Håller tidtabellen? (Bild av praxistriangeln) Rör sig diskussionen mellan olika nivåer? (P1-3) (Bild av solfjäder) Hur fungerar kommunikationen? Kamouflerade råd, ledande frågor, värderande/dömande utsagor? Spänningar? Deltar alla aktivt? Dominerar någon/några? Annat de som diskuterar bör tänka på? (Bild av perspektiv) Förs diskussionen ur ensidigt perspektiv? Finns det något viktigt, bortglömt perspektiv som kunde kasta mera ljus på situationen? (bild av arkivkort) Vilka närliggande frågor eller kunskapsområden kopplar diskussionen till som är viktiga/aktuella för vårt professionella yrkesutövande (och därmed kunde tas upp i framtida kollegahandledningar)? 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 15

Diskutera EFTER handledningen Hur upplevde probleminnehavaren övningen? Vilket utbyte hade hon/han? Vad upplevde de andra deltagarna? Hur ser ni på förhållandet form-innehåll? Vad lärde ni er om kollegahandledning? 14-16.11.2012/Gerd Kummel-Kunnas Vägledare i dialog NORDPLUS 16