Budgetberedning inför 2015-2017 2 juni 2014 Brösarp. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Relevanta dokument
Budgetberedning inför oktober Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

LERUM BUDGET lerum.sd.se

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Budgetberedning II, 16 okt inför beslut om Mål och budget

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Bokslutsprognos

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Månadsrapport per april 2016 med årsprognos för Täby kommun

1(9) Budget och. Plan

LERUM BUDGET lerum.sd.se

Introduktion ny mandatperiod

Strategisk plan

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Budgetrapport

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Sverigedemokraternas Budgetförslag för Köpings kommun 2018

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Strategisk plan

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Finansiell analys kommunen

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Ekonomi. -KS-dagar 28/

Ekonomisk rapport april 2019

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Uppföljning per

Bokslutsprognos

Finansiell analys - kommunen

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

KF Ärende 6. Svar på motion om att införa tioåriga investeringsplaner i kommunkoncernen

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Mål och budget 2017 med plan Diarienr KS 2016/65 Antagen av kommunfullmäktige, KF

Finansiell analys kommunen

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Kallelse med föredragningslista

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Preliminär budget 2015

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

TILLIT OCH TRYGGHET. Årsplan och prioriteringar för Strängnäs kommun

Uppdragsbeskrivning för Team Särskilt boende

Budget Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

FN 2018/303. Verksamhetsplan Fastighetsnämnd

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Centerpartiets förslag till Mål och budget

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

Kassaflöde möjliga analyser. Presentation av Henrik Berggren Maj 2019

Uppdragsbeskrivning för Team Skola år F-6

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

BOKSLUTSRAPPORT 2011

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Budget 2018 och plan

BEFOLKNING I FRAMTIDEN

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning

Granskning av delårsrapport 2014

Definitiv Budget Presentation i Kommunfullmäktige 24/

Månadsrapport februari

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Bokslutsprognos

bokslutskommuniké 2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Bokslutsprognos

Information om preliminär bokslutrapport 2017

bokslutskommuniké 2011

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning

Tillbakablick Älmhult i dag Hur har vi lyckats? Våra framtidutmaningar

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Bokslutsprognos

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per oktober Certifierad kommunal yrkesrevisor

God ekonomisk hushållning

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Bokslutskommuniké 2014

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Visioner och kommunövergripande mål

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Transkript:

Budgetberedning inför 2015-2017 2 juni 2014 Brösarp Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Dagens syfte Förutsättningar 2015-2017 Delaktighet Ta fram underlag och inspiration till fortsatta diskussioner i respektive partigrupp inför höstens budgetarbete Inget fokus på preliminära ramar för driften

Ledord Hållbar utveckling

Befolkning

Befolkningsutveckling i Sydöstra Skåne

Befolkning i 5-års grupper 12 891 invånare 2013 12 937 i maj 2014, + 46 invånare

Befolkningsförändring i viktiga grupper, senaste 12 mån Åldersintervall Antal per Ändring Födelse S:a S:a 20140527 netto netto inflyttn utflyttn 1-5 759 106 93 66 53 6-12 992 5 0 40 35 6-6 145 1 0 8 7 7-15 1227 11 0 51 40 16-18 406 10 0 27 17 65-79 2285-30 -38 55 47 80-89 755-65 -65 10 10 90-103 158-38 -40 2 0 Summa 6727 0-50 259 209 Datum: 2013-05-30-2014-05-27

Nationell befolkningsutveckling

Befolkning, statistik 2013 Tomelilla Sverigemedel Invånare 12 891 33 258 Medelålder 44 41 Befolkningsökning - 0,2 2,4 Medinainkomst 212 147 242 844 Skattesats 31,30 31,86 Andel högsloleutbildande 13,6 25,3 Förvärvsfrekvens 77,9 77,1 Öppen arbetslöshet 9,9 8,5 Andel förtidspensionärer 8,1 6,0 Andel företagare 11,1 6,8

Skolpeng och omsorgspeng

Skolpeng och omsorgspeng Ramen för skola och omsorg är bygd på volymen * a pris För att möta volymförändringar behövs buffertar Idag hanteras dessa av KS och verksamheten kan via sin nämnd äska om tilläggsanslag för ökad volym. Om volymen minskar, vad ska då hända? Vem ska egentligen få påsen med pengar och köpa, internt / externt, den skola eller omsorg som pengen är avsedda för: Verksamhetschefen? Kommunchefen? Någon annan? Förslag KS!

GEH och finansiella mål

Övergripande mål för God ekonomisk hushållning Ekonomin sätter gränser för verksamhetens omfattning

2014 års finansiella mål Kommunen ska under femårsperioden, 2010-2014, ha ett genomsnittligt resultat före extraordinära poster och efter justering av den sociala investeringsfonden och före avsättning eller disponering av medel från RUR, som minst uppgår till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet bedöms bli uppfyllt Investeringsnivån för den anslagsfinansierade verksamheten, d.v.s. exklusive vatten/avlopp, ska under treårsperioden, 2014-2016, uppgå till 100 miljoner kronor och bör lägst vara 16 miljoner kronor per år. Målet bedöms inte bli uppfyllt, prognosen för årets investeringar, exkl. VA är 47,5 mnkr, enbart kalkylerna för dessa pågående eller beslutade projekt motsvarar 95 mnkr. Självfinansieringsgraden av kommunens samtliga investeringar ska under perioden 2010-2014 vara lägst 100 % i genomsnitt. Målet bedöms bli uppfyllt, prognostiserat resultat 2014 på 16 mnkr ger en självfinansieringsgrad för de senaste fem åren på 100 %.

Övergripande mål Resultatmål Kommunen ska under den senaste femårsperioden ha ett genomsnittligt positivt resultat efter balanskravjustering och före avsättning eller disponering av medel från RUR, som minst uppgår till 2 % i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift Räcker 2 %?

Övergripande mål Investeringsmål Nettoinvesteringar får under den senaste femårsperioden i genomsnitt uppgå till högst 9 % av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift Har vi råd?

Övergripande mål Skuldmål Hur mycket kan vi låna? Under den senaste femårsperioden ska självfinansieringsgraden (avskrivningar plus balanskravsresultat i relation till investeringsvolym) uppgå till lägst 100 %. Investeringar inom den skattefinansierade verksamheten bör fullt ut självfinansieras via generat kassaflöde från verksamheten, dvs. nyupplåning ska undvikas. Avgiftsfinansierad vatten- och avloppsverksamhet kan finansieras genom upptagna lån. Bedömning av påverkan av taxenivåer ska göras.

Finansiering investeringar Investeringar inom den skattefinansierade verksamheten bör fullt ut självfinansieras via generat kassaflöde från verksamheten, dvs. nyupplåning ska undvikas. Undantag från självfinansieringsprincipen kan göras för enstaka strategiska nyinvesteringar Avgiftsfinansierad vatten- och avloppsverksamhet kan finansieras genom upptagna lån, men även med genererat kassaflöde, i den utsträckning det finns medel tillgängliga. Bedömning av påverkan av taxenivåer ska göras. Medfinansiering från staten, regionen med flera. För varje nytt 10 mnkr lån kommunen tecknar kostar det motsvarande en undersköterska i ränta

Anpassa de finansiella målen till verkligheten! Låg skuldsättning och stora Investeringsbehov: Resultatmålet bör överstiga genomsnittskommunen Så långt som rimligt självfinansiera investeringar Investeringsutrymmet bedömas utifrån god ekonomisk hushållning med hänsyn till de övergripande finansiella målen

För låg resultatnivån med schablonuppräkning Höj resultatnivån så att investeringar får plats Konsekvens: Besparingar i driften Höj skatten Kombination

Gruppövning 1 Befolkning Hur många invånare ska det finnas i Tomelilla kommun 2020? I vilka område/tätorter ska kommunen öka i invånarantal? Vilken typ av bostäder ska nyproduceras och av vem?

Hur många invånare ska det finnas i Tomelilla kommun 2020? 60 000 invånare kan uppnås genom att slå samman Tomelilla, Simrishamn och Ystad kommuner. 13500 invånare om Tomelilla ökar i samma takt som det gör i dagsläget. Invånarantalet kan öka mer genom invandring samt satsning på bostäder, skola och service. 13500 anses vara en realistisk men också optimistisk syn. En viktig fråga är: vem ska vi attrahera och hur? Enhetlig marknadsföring är viktigt! Detta uppnås genom att bestämma oss för vad vi vill och hålla oss till det. 13100. Påverkningsbart är byggnation av bostäder samt skolresultaten, som måste förbättras. Tomelilla hinner inte öka kommunikationerna till 2020, men det är viktigt att invånarna kan bo i kommunen och pendla. Satsa på fler högskoleutbildade och fler jobb på hemmaplan.

13300. Brösarp är det starka varumärket, men måste föryngras. Måste jobba på Tomelilla som varumärke. En analys och strategi måste göras; i nuläget jobbas det för brett och för suddigt. Max 15000. Det är vad kommunen klarar av! Det är viktigt att satsa på kärnverksamheterna. När det gäller infrastruktur finns det tre riksvägar och tre järnvägsstationer. I anslutning till dessa finns många möjligheter. För Brösarp finns det möjlighet att växa genom cykelväg. För att attrahera barnfamiljer bör det ske satsningar på skolorna. Innan sammagående med Simrishamns kommun kan ske måste Simrishamn jobba bort strukturella problem. 14000 till 2020 förutsätter kommunikationer, bra skola och äldrevård samt sysselsättning. Vidare måste villor byggas. Cirka 14000. Kommunen behöver bostadsrätter, hyresrätter samt konceptboende, exempelvis billigare lägenheter för yngre. En plan som följs konsekvent är viktigt. Bra skolor och omsorg samt bra infrastruktur är viktiga faktorer.

13500. Det måste finnas färdiga tomter att bygga på. Kommunen måste vara förberedd inför en ökning av invånarantalet. Kommunikationer, exempelvis bra järnvägsförbindelser, är av stor vikt. Nybyggnation bör ske där det redan finns god samhällsservice. Satsa på att de som redan bor här trivs.? invånare 2020. Frågan om ökat invånarantal känns inte riktigt relevant då de medel som är tillgängliga redan utnyttjas till max. Sammanslagning med Simrishamn skulle kunna vara en möjlighet. Dialogen kanske snarare skulle handla om hur man ska få barn och barnbarn att stanna kvar. Det borde fokuseras på en långsiktig tillväxt, inte en kortsiktig marknadsföringsplan.

I vilka område/tätorter ska kommunen öka i invånarantal? Relativt stort stöd för att satsa på stationsorterna och Tomelilla tätort. Få som ville satsa på västerut samt Ystad. Några såg Smedstorp som en möjlig satsning. Onslundas möjligheter och framtid diskuterades; hur ska området hanteras? I Onslunda finns bland annat skola och idrottshall, men begränsade kommunikationer i from av infrastruktur. En styrka är dock att skolorna kan hållas igång.

Vilken typ av bostäder ska nyproduceras och av vem? Österlenhem ska börja bygga. Förhoppningsvis följer privata aktörer efter, annars får Österlenhem fortsätta. Det är viktigt att projekten överlappar, att inte vänta med nästa projekt tills byggnationerna är helt klara. Det finns risker med kommunalt bostadsbyggande, varför det inte är lämpligt om bara Österlenhem bygger. Låt Österlenhem sätta igång. De måste dock bygga i takt med marknaden i enlighet med principen utbud och efterfrågan. Kommunen ska underlätta för privata aktörer. En tanke är att undersöka möjligheten att slå ihop Tomelillas, Ystads och Simrishamns bostadsbolag.

Gruppövning 2 Speed dating 3 grupper Leds av Ida, Anders T och Magnus Varje grupp får vardera 10 minuter med: Jonas: förskola, skola, gymnasium Elisabet: IFO, äldreomsorg, LSS, sociala satsningar Eva: Vem råder över pengapåsen? Resultatöverföring, buffertar Redovisning per grupp

Magnus grupp Stöd och omsorg: var ska demensboende ligga, utbildning av demenspersonal samt om Valkyrian ska anpassas till demensboende. Bättre genomströmning av försörjningsstöd. Trapphusboende avseende LSS (Svärdet) Barn och utbildning: positivt med satsning på specialpedagoger Administrativ hjälp till rektorer är det en fördel eller nackdel att ha hjälp ute på skolorna? Kastanjeskolans budgetavvikelse Fråga till Jonas: vilka/vilket äskande/n är viktigast? Svar: förskolan. Ekonomi: utrymmet? Har utnyttjat sparutrymmet där det gått. Fondera överskott? Var ska resultatnivån ligga? Volymförändringar positiv till att flytta pengapåsen till KS.

Anders grupp Ekonomi: var ska pengarna ligga? Nämnden går fri om KS som har helhetssynen får huvudansvaret. Nämnden medför en ökad insyn, KS innebär mindre insyn. (portionering/månad) Resultatöverföring över en treårsperiod. Frågan som uppstår då är: hur hanterar man överskott respektive underskott? Komplext, men möjlig lösning. Gällande resultatöverföring för skolan bör kortare beslutsvägar övervägas. Barn och utbildning: lokalhyra utanför skoltid vad ska ingå i skolpengen? En del lokaler användas inte 24 timmar om dygnet, men kostar även de timmar som lokalerna inte används. Det finns en skillnad mellan volymerna i skolan gentemot volymerna i boendena; det är svårt att hantera volymer i skolan, men lättare att hantera volymer på boende genom att personalen kan anpassas. Skillnaden innebär att en annan hantering behövs. Översyn av systemen måste ske. Stöd och omsorg: utöka ramen, men med det minska kostnaderna. Vad kostar förändring kontra resultatet av förändringen?

Idas grupp Barn och utbildning: förskola/skola/barngrupper vad kan väntas i framtiden, och är gruppernas storlek till belåtenhet? Föräldrarnas kontra skolans ansvar. Det är svårt att fånga upp föräldrar till föräldrarutbildningarna. Läxhjälp bör finnas i alla skolor. Ekonomi: vem ska ha ansvaret, KS eller nämnden? Helhetsansvar? Vem är beställare och vem är utförare? KS/nämnd Stöd och omsorg: snabbare anpassning till volymförändringar. Vid volymökningar vikarier? Vid minskningar hur engageras alla medarbetare? Hur skapas en flexibilitet hos personalen?

Gruppövning 3 Speed dating 4 grupper Leds av Ida, Anders T, Magnus och Margith Varje grupp får 10 minuter med: Marina, Kultur och fritid samt Kost Jörgen: Samhällsbyggnad och investeringar Ulrika och Pia; fastighetsförvaltning och byggnationer Eva: Vilka finansiella mål ska gälla 2015-2017 Resultat, Investeringsnivå, Skuldsättning Redovisning per grupp

Anders grupp Ekonomi: resultatmålen 4 %? Vad innebär det egentligen om kommunen får fler höginkomsttagare? Kanske inte leder till så mycket högre intäkter då kommunen får inkomstutjämning. Baden är en tickande bomb! För billigt inträde? Det har pratats mycket om utomhusbaden, men i praktiken har det inte gjorts så mycket. Behov av investeringar och re-investeringar? Det finns en mental föreställning om att det är långt till Onslunda, närmare bestämt att det är för långt för att åka och spela handboll i sporthallen på nämnd ort. Detta bör tas upp till diskussion. Kommentar från annan grupp: lokalen är inte gjord för handboll som sport! Samhällsbyggnad: Välagården förslag innan sommaren. Vad skulle det kosta exakt? Varför finns inte en lokalförsörjningsplan i Tomelilla? Österlenhem/Samhällsbyggnad: Familjecentralen kräver en ändamålsenlig lokal. Lokalutnyttjande i skolan. Arbetsmiljöinspektionen fungerar inte.

Samhällsbyggnad: investeringar bibehålla, minska eller öka nivån? Komma ifrån att använda investeringar till drift. Slå samman Samhällsbyggnad med Simrishamn i ett bolag för mer flexibilitet? Margits grupp Kultur och fritid: Soffta hur mycket ska investeras i en lokal som inte är kommunens? Förlägga till Välagården så småningom. Ska Kulturskola vara avgiftsfri eller inte? Eventuell problematik gällande närvaro om verksamheten blir avgiftsfri. Simhallen. Ekonomi: hur ska målet nås? Max 4 %. Föreslagna åtgärder är besparingar i driften, översyn av upphandlingar samt externt och internt samarbete. Riktlinje 100 mnkr. Prioritering långsiktighet. Upplåning koncernnivå: riktlinje 200 mnkr. Eventuellt sälja mer mark. Österlenhem/Samhällsbyggnad: underhålls-/investerings-/lokalplanen måste effektiviseras. Försäljning Brösarp? Konkurrensutsättning underhåll Hyreskontrakten måste effektiviseras, effektivare periodisering måste ske. Jämn hyra över hyreskontraktet.

Idas grupp Samhällsbyggnad: investeringsutrymmet är inte så stort hur löses detta? Hur blir Samhällsbyggnad lönsamt, det vill säga hur tjäna pengar på SB? Det finns inte så mycket att sälja. Göra VA-bolag och delar av Samhällsbyggnad gemensamt med Sjöbo. Österlenhem/Samhällsbyggnad: marknadsvärdet är högre jämfört med det bokförda värdet. Vid ytterligare byggnationer måste försäljning ske, bland annat måste Brösarp sälja för att kunna bygga nytt. Underhållet är eftersatt. Bygga mer i tätorten. Vilka av kommunens fastigheter kan säljas? Barnvaktsstugan, lokstall. Ekonomi: klarar kommunen allt utan skattehöjningar? Ledarskap och ansvar vem och hur? Hur ökas kompetensen? Införandet av en treårsbudget skulle leda till större flexibilitet. Kultur och fritid: byggnader till Kulturskolan? Alla förutom de för dans och kör är klara. Handboll Aktivitetshus Finns eventuellt behov av lokaler för dans och gymnastik.

Magnus grupp Österlenhem/Samhällsbyggnad: underhåll av fastigheter. Lägga in underhåll i verksamheternas hyra. Öka nivån på underhållet. Varför är TIAB och Österlenhem två olika bolag? Slå ihop? Kommunen ska förvalta sina egna fastigheter. Samhällsbyggnad: bredband innebär både hot och möjlighet. Kommunen har liten erfarenhet av de tekniska aspekterna, men kan vara positivt för fastigheternas värde. Ny teknik inom Vård och omsorg banar för bättre service samt minskade kostnader. VA-planen nödvändigt med långsiktiga beslut. Det borde ställas högre krav på fastighetsägare avseende städning och uppsnyggning. Kultur och fritid: sträva efter en avgiftsfri Kulturskola. Önskvärt med bättre utnyttjande av hallarna. Ska alkoholenheten ligga under Kultur och fritid? Ett annat förslag är Miljöförbundet. Positivt att landsbygdsbiblioteken inte har försvunnit.