TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.



Relevanta dokument
1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

Föreläsning 7b Längdskalan är L = 2 3

TATA42: Föreläsning 1 Kurvlängd, area och volym

Analys -Volym. Författarna och Bokförlaget Borken, Volym - 1

10. Tillämpningar av integraler

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Tillämpad Matematik I Övning 4

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

TATA42: Föreläsning 2 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

TATA42: Tips inför tentan

FÖRELÄSNING 3 ANALYS MN1 DISTANS HT06

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

24 Integraler av masstyp

Stokes sats och Integralberäkning Mats Persson

Lösningsförslag till finaltävlingen den 19 november 2005

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Addition och subtraktion

23 mars 2006, kl Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.

13 Generaliserade dubbelintegraler

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Volymer av n dimensionella klot

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

9. Bestämda integraler

SF1625 Envariabelanalys

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

SF1625 Envariabelanalys

Geometri. Matematik i tre dimensioner

Det som står på högersidan i en funktion brukar ibland kallas för uttryck. Vi har tidigare haft exemplet med höjdkurvan där:

Modul 6: Integraler och tillämpningar

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Föreläsning 7: Trigonometri


Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Träning i bevisföring

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Generaliserade integraler

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Repetition av cosinus och sinus

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

4-6 Trianglar Namn:..

Övningshäfte Algebra, ekvationssystem och geometri

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

x 2 + px = ( x + p 2 x 2 2x = ( x + 2

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b

Lathund, procent med bråk, åk 8

1. Frekvensfunktionen nedan är given. (3p)

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Geometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Optiska system optiska instrument. Avbildning. Parallella strålar

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Konstruktioner. 1 Att dela en sträcka i två lika delar. I Euklidisk geometri. Johan Wild Sträcka AB skall delas i två lika delar.

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

MA002X Bastermin - matematik VT16

Induktion LCB 2000/2001

SF1620 Matematik och modeller

Integraler och statistik

Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Transkript:

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning TILLÄMPNINGA A INTEGALE. OLYMEÄNING. uvud verktg för volmeräkning är duelintegrl som tillör kursen i flervrielnls, men någr volmeräkningr kn vi gör med jälp v enkelintegrl. är etrktr vi två fll:. olmeräkningr med jälp v skivmetoden oc. ottionsvolmer. SIFOMELN Låt vr en kropp som ligger melln plnen oc. Låt vr ren v skärning melln kroppen oc plnet som genom punkten,, vinkelrät mot - eln. i ntr tt är kontinuerlig i intervllet [, ]. roppens volm kn eräkns med skivformeln : d Förklring: i delr kroppen i tunn skivor med plnen k. olmen v en sådn skiv kn pproimers med k k + k [ dett är volmen v en clindrisk kropp med sens re A oc öjden Δ + ]. Därför lim m Δ > k k n k k k k k + k k d. olmen v den del v kroppen som ligger melln oc i -led kn etrkts som en funktion v : t. d Därför ' t d enligt nlsens uvudsts. oc därmed lir differentilen D ' d d v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning Anmärkning. I ovnstående formler integrerr vi längs -eln men skivmetoden kn nvänds längs vilken linje som elst säg t-el i D rummet, om mn känner ren t för vrje pln skärning vinkelrät mot eln. t Om kroppen ligger melln plnen vinkelrät mot t eln i punktern oc lir volmen t OTATIONSOLYM Låt D vr ett plnt område melln en kontinuerlig kurv f, där f, oc -eln t som definiers med, f.. olmen v kroppen som lstrs då området D roterr kring -eln är f d. olmen v kroppen som lstrs då smm område D roterr kring -eln är f d v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning ÖNINGA Uppgift. Låt vr en kropp som ligger melln plnen oc. Låt vr ren v skärning melln kroppen oc plnet som genom punkten,, vinkelrät mot - eln. eräkn, med skivformeln, volmen v kroppen då A,,, dvs [, ]. e,,, dvs [, ]. d d 7 d e e d e lim e lim e Uppgift. Låt vr en kropp som ligger melln plnen oc. eräkn, med skivformeln, volmen v kroppen då skärning melln kroppen oc plnet som genom punkten,, vinkelrät mot - eln är en cirkeln med rdien r en ellips med lvlr oc c en rektngeln med sidor oc A r 4, d d 4 4 7 A, v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning 4 v 4 [ ] 7 d d A c A, 6 7 6 d d A Uppgift.is tt volmen v en kon med stns re oc öjden är För tt förenkl eräkning, etrktr vi en kon med spetsen i origo oc sen prllell med -plnet. Med jälp v likformiget r vi A A. Därför d d A vd skulle viss. Uppgift 4.is tt volmen v en prmid med stns re oc öjden är Tips. Asolut smm resonemng som ovn. Uppgift 5. Använd skivmetoden för tt vis tt klotets volm är 4 där etecknr klotets rdie. i eräknr först volmen v en lvklot se nednstående figur. Låt rr vr rdien för den cirkel som är snittet melln lvklot oc plnet genom vinkelrät mot - eln. i r följnde smnd r r +. ärv lir snittets re r A oc lvklotets volm r

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning lvklot d d Därmed r el klotet volmen klot lvklot dvs 4 klot, vd skulle viss. Uppgift 6. iktigt llmänt eempel. En stor tnk T flls med vtten med stigeten m per timme. Antg tt vi känner tversnittsren för vrje snitt prllell med -plnet dvs vinkelrät mot -eln, se nednstående figur. Med vilken stiget stiger vttentn då vttendjupet är L m där L är mindre än tnkens öjd? i r, vi söker. Enligt kedjeregeln * [ ärv. ] Först estämmer vi som vi sedn sustituerr i * oc eräknr Enligt skivformel gäller 5 v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning d. d d Därför d nlsens uvudsts A. Alltså Sustitutionen i * ger Alltså, om vttendjupet är, stiger vttennivå stiger med stigeten id en fi öjd L stiger vttennivå med stigeten L Svr:. L Uppgift 7. En kon plcers med spetsen vänd nedåt. sen prrllell med -plnet är en ellips med lvlr m oc m. öjden är m. onen flls med vtten med stigeten. m /min. Med vilken stiget stiger vttentn då vttendjupet är 5m? i kn estämm A oc endst sustituer i formeln från föregående uppgift, men, för tt öv ärledningen, upprepr vi el resonemngen. Enligt kedjeregeln gäller. Först estämmer vi med jälp v skivformeln d. d d i r d nlsens uvudsts A. Alltså 6 v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning Sustitutionen i * ger Alltså, om vttendjupet är, stiger vttennivå stiger med stigeten **. I den är uppgiften är. Med jälp v likformiget i dimensioner får vi. i kvr tt estämm A., dvs Eftersom stnsre ellipsens re är 6 oc r vi A. 5. 5 Nu, från **, 5 5 Alltså, om vttendjupet är, stiger vttennivå med stigeten. 5 Om 5m stiger därmed vttennivå med stigeten. 5 5 Svr: 5 m/min Uppgift 8. En prmid plcers med spetsen vänd nedåt. sen prrllell med -plnet r ren 4 m. öjden är 5m. Prmiden flls med vtten med stigeten. m /min. Med vilken stiget stiger vttentn då vttendjupet är m? 7 v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning ttennivå stiger med stigeten se uppgift 6. Med jälp v likformiget i dimensioner får vi 4 A, 5. 5 Därför 4 4 5 5 Alltså, om vttendjupet är, stiger vttennivå med stigeten. 4 5 Om m stiger därmed vttennivå med stigeten m per minut. 6 Uppgift 9. Jämför med upp 8 Tentmen -- En stor sfärisk tnk med rdien flls med vtten med stigeten m per timme se nednstående figur. Med vilken stiget stiger vttentn då vttendjupet är L m där L<? Med vilken stiget stiger vttentn då vttendjupet är 5 m oc, m per timme. i upprepr resonemngen från föregående uppgifter i r, vi söker. Enligt kedjeregeln * Först estämmer vi med jälp v skivformeln. d d Från d. r vi d nlsens uvudsts A. Alltså - Sustitutionen i * ger 8 v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning Alltså, om vttendjupet är, stiger vttennivå stiger med stigeten i r kvr tt eräkn snittren. Ptgors sts r Därför snittren cirkelns re är r oc därmed, om vttendjupet är, stiger vttennivå med stigeten A Om vttendjupet är L, stiger vttennivå med stigeten v id /5 stiger vttennivå med stigeten. 5 v m per timme 8 5 5 L L Svr: L L m per timme 5 m per timme. 8. OTATIONSOLYME Uppgift. eräkn volmen v den rottionskropp som uppstår då området som definiers v, roterr kring -eln -eln olmen v kroppen som lstrs då området roterr kring -eln är 9 v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning 8 8 Svr olmen v kroppen som lstrs då området roterr kring -eln är Integrlen eräknr vi med jälp v prtiell integrtion Prtiell integrtion:, v, Därför Svr + + + Uppgift. eräkn volmen v den rottionskropp som uppstår då området som egränss v kurvorn v oc roterr kring -eln. där oc. Nu r vi Svr v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning Uppgift. urvn sin egränsr tillsmmns med -eln ett område i intervllet. eräkn volmen v den kropp som lstrs då området roterr kring -eln kring -eln cos sin sin d d v. e. 4 sin d [prtiell integrtion]. [ cos + sin ] v. e Uppgift. eräkn volmen v den rottionskropp som uppstår då området som definiers v, roterr kring -eln. + Svr Uppgift 4. eräkn volmen v klotets segment med öjden se figur då klotens rdien är lik med. v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning För tt eräkn på enklre sätt etrktr vi ett ekvivlent prolem. i eräknr rottionsvolmen som uppstår då älften v cirkelsegment i figuren nedn, roterr kring eln. Från cirkelns ekvtion + r vi som vi sustituerr i formeln d d Svr: Uppgift 5. eräkn volmen v kroppen som uppstår då cirkeln med rdien roterr kring en eln där vståndet melln cirkelns centrum oc eln är d >. roppen klls torus oc liknr en ckelslng v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning i etrktr rottion kring -eln oc plcerr cirkelns centrum på eln i punkten d,. Från cirkelns ekvtion d + r vi d Först eräknr vi volmen då cirkelns övre lvn eln. + d roterr kring - Torusvolmen lir då torus i r f d d + d d d Sustitution : d t, d t + d t d v 4

Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning t t d + d + d d Förklring: t d i Först integrlen är eftersom dett är integrl v en udd funktion f t f t över intervllet [, ] som är smmetriskt kring origo. Mn kn om mn vill eräkn integrlen t e med vrielte ii Den ndr integrlen t t v d eftersom den eskriver ren v lvcirkeln med rdien. Mn kn även direkt eräkn integrlen t e med vrielte t sinu Till slut Svr. torus d torus d 4 v 4