Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Baldersro förskola Verksamhet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 15-10-01-16-09-30 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Mål: Kartlägga alla barns modersmål. Åtgärd: Vi har kartlagt barnens modersmål genom att ta fram ett dokument, språkdomän och som vi informerat VH om på ett föräldramöte samt erbjudit VH att fylla i. Alla familjer har inte lämnat in dem, men vi har överlag fått en god bild över vilka språk som finns på förskolan. Detta har vi synliggjort på Torget genom att sätta upp flaggor och ordet "hej" på de flesta språk som finns på Baldersro. Resultat: Ett ökat kunnande hos pedagogerna om vilka språk som pratas på förskolan och kan synliggöra det genom olika material, litteratur, aktiviteter. Mål: Öka förståelsen för olika funktionsnedsättningar. Åtgärd: Målet att starta upp ett kontinuerligt samarbete med äldreboendet blev inte som vi tänkt. Ansvarig, Marie byttes ut till Camilla då det kändes mer naturligt eftersom Camilla arbetar med de äldre barnen. Samarbetet har varit väldigt sporadiskt och när det har skett så handlar det inte om ett samarbete utan mer om att barnen ska komma upp till äldreboendet och ha uppvisning. Pedagogerna har reflekterat över att vissa barn har upplevt det som jobbigt och svårt att ställa sig och sjunga inför de äldreboende. 1

Resultat: Vi ifrågasätter om detta är det bästa sättet att öka förståelsen för olika funktionsnedsättningar. Vi diskuterade att mer lyfta frågan genom att prata om allas lika värde och att alla har olika behov. Hur vi ska göra det blir ny planerad åtgärd i kommande års plan. Mål: Öka förståelsen för olika familjekonstellationer Åtgärd: För att synliggöra och öka vår förståelse för olika familjekonstellationer har vi köpt in litteratur för barn och pedagoger. Vi har synliggjort det i ett skåp på torget med litteratur, texter och regnbågsflaggan. Resultat: Litteraturen har gett ringar på vattnet och vi kan se att det finns en ökad förståelse både hos pedagoger och barn, framförallt de äldre barnen. Det är helt naturligt att klä sig som man vill, vara den man vill och vi hör även prat om att tex alla bestämmer själva vem man vill vara i leken. Vi kan se att det har blivit en mer naturlig del av barnens vardag. Pedagoger har bidragit med att tillföra mer stoff till barnen. Utvärdering av årets planerade åtgärder I slutet av vt-16 kommer årets planerade åtgärder utvärderas av förskolechef och alla medarbetare på Baldersro. Vi kommer även ta med resultat från enkäter (NKI och Haninge kommun). Vi följer upp på varje APT. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Baldersros vision är att förskolan ska vara en mötesplats där nyfikenhet och glädje förenas i ett lärande för livet. Detta möjliggörs i samspelet mellan vuxna och barn, där olika kulturer och familjekonstellationer möts och skapar mångfald. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Ett demokratiskt förhållningssätt ska genomsyra det vardagliga arbetet. Vi pedagoger på Baldersro tror på det kompetenta barnet och ska bemötas med respekt för sin person. 2

Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Normer är informella regler, både medvetna och omedvetna, som finns överallt i samhället, bland annat i förskolan. Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar vår verksamhet. Vi har ett normkritiskt förhållningsätt för att synliggöra våra attityder och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt. Det ligger ofta bakom brister i respekten för allas lika värde. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Vi erbjuder alla barn stimulerande och lärande miljöer oavsett kön och möter varje barn utifrån person. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Vi pedagoger möter barnen i deras funderingar om och kring könsidentitet. Vi fokuserar på individen och inte på hur man är klädd. Vi erbjuder medvetet utrymme och material för den fantasifulla och kreativa leken. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vi pedagoger på Baldersro har förståelse för mångfalden i familjernas olika kulturer. Genom ömsesidiga respektfulla dialoger, tar vi hänsyn till barnets sökande, ge lärande utbyten kring hur värden och värderingar i förskolan bör få komma till uttryck och undersökas. Som pedagog är det viktigt att vara medveten om att jag befinner mig inte i något relevant avseende bättre eller gynnsammare situation än den som inte delar samma värderingar. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: Pedagogerna på Baldersro har förståelse, visar intresse och nyfikenhet för familjernas religion och tro. Vi serverar alternativ kost i den mån det går. Vi svarar på barnens frågor och samtalar kring filosofiska frågor tex olika trosuppfattningar. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Främjande åtgärder: Vi utgår från det individuella behovet och anpassar miljön, inne som ute. Vi pratar med barnen om att människor kan ha olika funktionsnedsättningar och använder material och litteratur som speglar detta. 3

Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Vi använder termen vårdnadshavare i all text vi skickar ut samt sätter upp. Vi har förståelse för olika familjekonstellationer och lägger inga egna värderingar i vilken sexuell läggning människor har. Vi möter barnen och förklarar utifrån deras frågor och uppmärksammar dem på att familjer kan se olika ut. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Vi utgår ifrån barnets intresse, nyfikenhet, mognad och behov. Vårt förhållningssätt, språk och bemötande ska anpassas till det kompetenta barnet och inte efter om barnet är stort eller litet. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. 4

Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016 utifrån resultatet av kartläggningarna Metoder: Organiserade samtal, enkät undersökningar, observationer. Resultatet av årets kartläggning enligt organiserade samtal och observationer 1. Genom organiserade samtal på APT, avd-möten och i utvecklingsgruppen har vi diskuterat hur pedagoger uttrycker sig eller handlar på ett sätt som kan upplevas kränkande, till exempel pratar över huvudet på barn eller säger olämpliga saker. Vi har funderingar över om vi har en samsyn och ett normkritiskt förhållningssätt på Baldersro. Vår analys är att vi måste hitta ett gemensamt arbetssätt och mer kunskap om varje diskrimineringsgrund. 2. Vi anser att vi inte uppfyller vårt arbete när det gäller traditioner på förskolan. Vi har utsett ansvariga pedagoger som skulle bestämma vilka internationella traditioner som ska uppmärksammas på Baldersro. Detta arbete har inte slutförts under året. Det vill vi fortsätta med då vi tycker det är viktigt att synliggöra och främja allas lika värde och trygghet. Resultatet av enkätundersökningar och observationer 3. Vi har observerat barnen och deras lek ute på stora gården och mellangården. Vi har lagt märke till att husets utformning bjuder på många dolda hörn där mycket kan hända. På stora gården finns även ett förråd som barnen kan leka bakom och där vi pedagoger inte ser vad som sker. Vår analys är att vi måste förbättra våra rutiner kring hur vi pedagoger fördelar oss över gården för att undvika fysiska och verbala kränkningar. Det räcker inte med att bara vara nära barnen. 4. När vi har observerat verksamhetens övergångar, växlade av aktivitet, har vi uppmärksammat att det finns möjligheter till fysiska och verbala kränkningar. Barnen är otåliga och det kan vissa stunder bli onödigt långa väntetider. För att undvika kränkningar och trakasserier i olika övergångar till exempel i hallen, behöver vi pedagoger finnas närvarande och hjälpa till att skapa lugn och struktur. 5. Via olika enkäter och möten har vi fått reda på att vi inte synliggör vårt värdegrundsarbete och hur vi arbetar kring barnens trygghet. Vi har också observerat att barnen inte är involverade så mycket i detta arbete. Något vi måste ändra på. 5

Insatser som ni ska genomföras: Mål utifrån resultat 1: Öka pedagogernas normkritiska tänkande och erbjuda kompetensutveckling inom de olika diskrimineringsgrunderna Åtgärd: På varje APT ska vi ha en kortare diskussions stund kring olika stycken i DO:s Lika rättigheter i förskolan. Inköp av annan litteratur om så behövs. Vi ska aktivt börja använda 24-timmarsregeln mer. Klart: juni 2016 Ansvariga: Susanne K-L tillsammans med samtliga pedagoger Tilldelade resurser: 800 kr Mål utifrån resultat 2: Allas lika värde, synliggöra olika nationella och internationella traditioner där barnen känner sig stolta över sig själv och sin familj. Åtgärd: Nya ansvariga för traditionsgruppen ska utses och beslutför vilka traditioner vi ska uppmärksamma på Baldersro ska bestämmas. Klart: januari 2016 Ansvariga: utvecklingsgruppen Tilldelade resurser: 0 kr Mål utifrån resultat 1, 3 och 4: Minska möjligheterna till kränkande handlingar inne som ute. Åtgärd: Pedagogerna samverkar för en lugnare och tryggare miljö samt övergångar. På gården sprider vi ut sig strategiskt och är närvarande i barnens aktiviteter. Närvarande pedagoger vid samtliga övergångar, tydliga rutiner och regler skrivs, sätts upp för pedagoger och förankras hos barnen. Klart: november 2015 Ansvarig: Samtliga pedagoger Tilldelade resurser: 0Kr Mål utifrån resultat 5: Synliggöra planen för barn och vårdnadshavare. Åtgärd: pedagogisk dokumentation, unikum/lärloggar, föräldramöten och utvecklingssamtal Klart: juni 2016 Ansvariga: avdelningsansvariga tillsammans med samtliga pedagoger Tilldelade resurser: 0 kr Mål utifrån resultat 5: Ge barnen kunskap för att kunna delta aktivt i förskolans likabehandlingsarbete utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Åtgärd: FN:s barnkonvention, Kompisfrämjande verktyg (allas lika värde) som kompissolen, veckans kompis, att vara en bra kompis. Klart: juni 2016 Ansvarig: samtliga pedagoger Tilldelade resurser: 0 kr 6

Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Vårdnadshavare ska bli delaktiga genom remiss på Unikum och kommande föräldramöte, där vi ska diskutera trygghet utifrån planen och vår värdegrund. Barnobservationer och samtal med barnen. Personal har varit delaktiga genom att diskutera, utvärdera planen på APT- och AVD-möten, planeringsdagar. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Närvarande pedagoger Observationer Kommunikation mellan pedagoger Kommunikation mellan vårdnadshavare och pedagoger Kommunikation mellan barn och pedagoger Riskanalyser för barnens miljö Dokumentera: Kartläggningar för nuläge Stödområden förs över i handlingsplaner om så behövs. Händelser dokumenteras på papper för att senare diskuteras på olika mötes forum som APT och AVD-möten för att kunna upptäcka mönster, handlanden eller annat oroande som kan behöva åtgärdas. Teamet informeras alltid. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever 1. Den som upptäcker en händelse eller blir uppsökt av ett barn anmäler detta till förskolechef. 2. Förskolechef ansvara för att skyndsamt utreda omständigheterna kring angivna uppgifter (Detta kan delegeras till annan personal. Vilket är kommunicerat till samtliga). Förskolechef kallar till samtal med berörda personer, inkl. vårdnadshavare vid behov. 3. Utredning påbörjar och var och en berättar sin upplevelse av händelsen. Fakta samlas in från de inblandade. Samtal sker utan bedömning och moralisering. Detta gäller alla händelser dvs det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är. Inga bevis behövs. Barnens 7

egna berättelser, som formuleras av dem själva eller deras vårdnadshavare, måste tas på allvar. Ansvarig pedagog alt. förskolechef agerar objektivt. 4. Samtalet och utredningen dokumenteras på avsedd blankett, tillbuds blankett, som finns på pyssnet. 5. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland räcker några frågor för att få händelsen utredd. Ibland kan de bli mer långtgående och omfatta många barn. i vissa fall involveras även barnens vårdnadshavare. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen och informerar förskolechefen tillika rektor omgående. 2) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar barnets vårdnadshavare samma dag. 3) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HRavdelning kan behöva kopplas in. 8