Kvalitetsrapport 2012 Svedmyragruppen
1. Huvuduppdrag 2. Förutsättningar... 3 2.1 Beläggning... 3 2.2 Efterfrågan... 3 2.3 Personalresurser (antal, utbildning, timanställda)... 4 2.4 Lokaler... 5 3. Verksamhetens innehåll... 5 3.1 Ramar... 5 3.2 Värdegrund... 5 3.3 Metoder... 6 3.4 Samuppdraget... 6 3.5 Genomförandeplan... 6 3.6 Daglig struktur och schema... 6 3.7 Samarbete med uppdragsgivare...... 6 3.8 Samarbetspartners.... 7 4. Kvalitetssäkring... 7 4.1 Forskning..... 7 4.2 Fortbildning... 7 4.3 Handledning.... 7 4.4 Dokumentation... 7 5. Förbättringsområden..... 8 5.1 Förändringsarbete under året... 8 5.2 Förbättringsområden... 8 6. Bilagor...9 6.1 Kvalitetsrapport MBC-skolan Svedmyra, Grundskolan...10-26 6.2 Likabehandlingsplan MBC-skolan Svedmyra..27-49
Svedmyragruppen 1. Huvuduppdrag Vårt uppdrag bygger på att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer och stödjande kontakter för barn och ungdomar i åldern 10-15 år, som främjar deras sociala och känslomässiga utveckling och kompetens utifrån uppsatta mål. Uppdraget är också att ge familjer stöd i sin gemensamma utveckling och föräldrar i sitt föräldraskap. Uppdraget är att utifrån familjers och uppdragsgivares målformuleringar skapa en struktur som på bästa sätt kan passa behov och resurser hos varje enskild ungdom och dennes familj. Vårt uppdrag bygger på ett tydligt målfokus och ungdomars och föräldrars delaktighet i sin egen önskade utveckling. 2.Förutsättningar 2.1 Beläggning På Svedmyragruppen har vi tillstånd för 12 barn och ungdomar i åldern 10-15 år. Utifrån de behov som finns i barn och ungdomsgruppen har vi tagit beslut om att ha maximalt åtta barn och ungdomar i gruppen. Detta för att tillgodogöra de bästa förutsättningarna för deras utveckling och lärande. I början av året hade vi sju barn och ungdomar inskrivna varav en ungdom var sjukskriven från dagverksamheten till mitten av januari då han återkom till dagverksamheten, och en annan ungdom var placerad på Lövsta SIS till mitten av maj då han återkom till dagverksamheten. Den tidigare sjukskrivna pojken hade från och med återkomsten till dagverksamheten en personal knuten till sig och sitt individuella schema. En ungdom skrevs ut och återgick till sin ursprungliga skola i mitten av februari. Två nya pojkar skrivs in i mitten på februari. Varav den ena har ett så pass kraftigt våldsbeteende att han får en individuell lösning utanför dagverksamheten från början av maj. Pojken fortsätter ha en individuell lösning utanför dagverksamheten till slutet på oktober då Funka-hemma enheten tar över ärendet från Svedmyra. Till sommaren var tre ungdomar redo för nya utmaningar. En ungdom skrevs ut och började i en resursskola i sin hemkommun Södertälje. Under våren gjorde denna ungdom flera studiebesök tillsammans med samordnare och i den nya resursskolan för att förbereda honom och lämna över relevant information till den personal som skulle samarbeta med pojken och familjen. En annan ungdom gick vidare inom Magelungens Dagverksamheter till Vita Bergsgruppen, som passade ungdomen bättre gällande ålder på inskrivna ungdomar samt gruppsammansättning. Planeringen påbörjades under senvåren i samråd med chef på Södermalm för att finna den mest lämpliga gruppen för denna ungdom. Ungdomen och förälder gjorde studiebesök på ny enhet innan de tog ställning till placering på annan verksamhet. Den tredje ungdomen sökte under vårterminen ny skola och fick i slutet av terminen reda på att han kommit in på Kulturama i Sundbyberg. I september skrevs två nya barn in som då började sin inskolning. Under hösten var det åtta barn/ungdomar inskrivna varav en ungdom hade fortsatt individuellt upplägg utanför huset fram till månadsskiftet oktober/november då Magelungens Funka-Hemma enhet tog över ärendet. I mitten på oktober sjukskrivs återigen pojken som under början av vårterminen var sjukskriven. Han placeras akut på BUP-klinik och i samband med detta beslutas att annan
placering ska sökas för pojken. Socialtjänsten avslutar placeringen i och med 1:a november, BUP kvarstår som uppdragsgivare tills annan placering är funnen. I slutet av höstterminen är annan placering fortfarande inte klar då handläggare på socialtjänsten plötsligt slutar och i samband med detta upptäcks att inga beslut tagna kring ny placering är förankrade inom socialtjänsten. Pojken har individuellt upplägg utanför huset under resterande termin. 2.2 Efterfrågan Vi har haft kontinuerlig efterfrågan på platser under hela året. 2.3 Personalresurser Chef: Charlotte Andersson, heltid, chef samt familjesamarbete; fritidspedagog, Systemisk terapiutbildning KCC (avslutades våren 2010), Lösningsfokuserad Jag Kan utbildning med Ben Fuhrman 2 dagar, Neuropsykiatri 7,5p VT 2012. Vikarierar för Anneli Stolt under dennes tjänstledighet till den 19 januari, är därefter ordinarie. Sjukskriven mitten 10 augusti 2 september, jobbar halvtid 3 september 23 september, jobbar 75% 24 spetember 4 oktober sedan sjukskriven på heltid 5 oktober 31 oktober, därefter tjänstledig från Svedmyra resten av terminen. Hon jobbar denna tid på annan enhet inom Magelungen, Söderklustret. Hans Lindblom, heltid, chef samt samordnare; Universitetsexamen statskunskap och engelska samt pedagogik, grundkurs MI, KBT 15p Jobbar under våren heltid som samordnare, tar även över de ungdomar som Charlotte varit samordnare för innan hon blev chef. Har fyra samordnarungdomar under våren. Kliver in som arbetsledare den 14 augusti då Charlotte är sjukskriven, behåller denna roll fram till Charlottes tjänstledighet träder i kraft. Tillträder då som vikarierande chef under Charlottes tjänstledighet. Är samordnare för två ungdomar. Samordnare: - Sten Schramm, familjeterapeut, heltid; Socionom, Lösningsfokuserad Jag Kan utbildning med Ben Fuhrman 2 dagar. Sten är heltidssjukskriven från den 7 mars. - Anna-Karin Cornvik, samordnare, heltid; Socionom, Lösningsfokuserad Jag Kan utbildning med Ben Fuhrman 2 dagar, pågående utbildning: Samtal med barn. Omplaceras pga av graviditet till annan Magelungen verksamhet från och med 1 april. Föräldraledig från och med 18 juni. - Kalle Dahlin, samordnare, heltid; Socionom, Påbörjar anställning 23 januari. - Sofia Arreström, samordnare, heltid; Socionom, Börjar som vikarie på heltid den 19 mars, erbjuds tillsvidare anställning innan sommaren. - Digna Meja, vikarierande samordnare för Anna-Karin Cornvik, heltid; socionom. Påbörjar vikariat 13 augusti. - Jonas Gebremeskel, vikarierande ungdomscoach, heltid. Jobbar från augusti med pojke som har individuellt upplägg utanför dagverksamheten. Från och med månadsskiftet oktober/november är han anställd som vikarie hos Funka- Hemma enheten. - Kennet Schibort, heltid projektanställd ungdomscoach. Påbörjar projketanställning 9 maj.
- Elisabet Karlsson, vikarierande familjeterapeut, heltid. Påbörjar vikariatet13 augusti. - Hanna Lindqvist, timanställd ungdomscoach. - Lena Lav, timanställd ungdomscoach. - Ronnie Spångberg, timanställd ungdomscoach. - Elena Martinez-Conde, timanställd ungdomscoach - Jonathan Clinton, timanställd ungdomscoach. - Tobias Bergman, timanställd ungdomscoach. - Anders Onerup, lärare, heltid; Mellanstadielärare. - Therese Lund, lärare, heltid; Åk 7-9. - Claes Lundell, musiklärare 3 timmar i veckan plus planeringstid. - Joakim Jivenius, bildlärare 2 timmar i veckan plus planeringstid. - Nicklas Almgren, extern slöjd 2 timmar i veckan. - Erik Ådén, extern idrottslärare 1 timme i veckan. - Johan Zachrisson, har mellan juni och december haft arbetslivsinriktad rehabilitering på Svedmyragruppen, ca 4 timmar om dagen. Detta har skett i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 2.4 Lokaler Verksamheten bedrivs i ett stort hus i Svedmyra. Huset ger möjligheter till att ha många aktiviteter i huset. Vi har särskilda rum för särskilda aktiviteter; musikrum, SEFT-rum, skapande/ateljé, dramarum, rörelserum. Dessa rum är ändamålsenliga och ger effektiv tid åt aktiviteterna då barnen inte behöver åka iväg för att delta i vissa aktiviteter såsom bild och musik. Det finns särskilda samtalsrum och mötesrum, personalen delar på tre arbetsrum, varav lärarna har ett eget rum. Skollokalerna är ändamålsenliga med möjlighet till avskildhet vilket underlättar den individuella undervisningen.
3. Verksamhetens innehåll 3.1 Ramar Dagverksamheten vill så långt det är möjligt erbjuda flexibla lösningar för barn och ungdomar och deras familjer. Alla enheter erbjuder både en daglig strukturerad verksamhet samt skräddarsydda lösningar och externa uppdrag utifrån ungdomars behov och uppdragsgivares önskemål. En förutsättning för barn och ungdomars förändringsarbete är en gott och nära samarbete med föräldrar/nätverk. Verksamheten har tillgång till konsultläkare med barnpsykiatrisk kompetens. Denne har det medicinska ansvaret vad det gäller ungdomarnas eventuella medicinering. Svedmyragruppen har öppet alla vardagar året runt. I verksamheten finns en telefonjour kopplad, där personal kan nås dygnet runt årets alla dagar. Till verksamheten finns tillgång till en studievägledare vid behov. 3.2 Värdegrund Vår värdegrund bygger på ett systemiskt och salutogent tänkande. Detta tänk finns i Dagverksamheterna som helhet och berörs därför inte i detalj här. 3.3 Metoder Förhållningssätt och värdegrund är en viktig del i vilka metoder vi valt att inspireras av i det dagliga arbetet. Våra metoder är skiftande för att hitta det bästa sättet för varje barn/ungdom och dennes familj att få stöd i deras förändringsarbete. Metoderna utgår från systemisk teori och utifrån ett salutogent förhållningssätt med tydligt målfokus och med inslag av KBT, kognitiva och pedagogiska metoder. Detta sker delvis genom individuella upplägg som kan vara både jagstödjande, av pedagogisk och kognitiv art. Vi arbetar mycket med positiv förstärkning samt teckenekonomi. En annan viktig del är gruppaktiviteterna som en del i ungdomarnas sociala och emotionella färdighetsträning (SEFT som ett paraply över verksamheten). Vi använder även belöningssystem för att motivera och förstärka barnens/ungdomarnas utveckling såväl socialt som pedagogiskt. 3.4 Samuppdraget Samuppdraget är en mycket viktig del för såväl samarbetsallians som målfokus och genomförande. Det är vårt huvudsakliga uppdrag och tillsammans med genomförandeplanen det ledande måldokumentet i arbetet. Under placeringstiden ses samuppdraget regelbundet över och revideras vid behov. Samuppdraget signeras också av alla som deltagit för att öka tydligheten. 3.5 Genomförandeplaner Genomförandeplaner skrivs utifrån ett samarbete med familj och socialtjänst och går i linje med våra andra strukturer som t.ex. samuppdrag och mål och medel samtal. Denna utformas även i enlighet med BBIC i de fall uppdragsgivaren använder sig av det. 3.6 Daglig struktur och schema I den löpande dagliga strukturen varvas skola, gruppaktiviteter och individuella möten/samordnartid. Upplägget sker med målet att så långt det är möjligt främja de behov som barn/ungdomar och familjer har utifrån samuppdrag och genomförandeplan.
De yttre strukturerna och ramarna är tydliga genom att det finns ett tydligt schema uppsatt på väggen där barn/ungdomar även ser vilka grupper de är indelade i. Varje dag inleds med frivillig frukost där barn/ungdomar tas emot av personal. På fredagar avslutas veckan genom fredagsmys där vi sjunger och spelar tillsammans och stoppar i oss någonting gott. Samordnare och lärare har ett nära samarbete. Detta har bidragit till att barnen/ungdomarna i större utsträckning har varit motiverade till skolarbete. Det är viktigt för oss att ge nya erfarenheter av hur det kan se ut och ska de få positiva erfarenheter så måste de få en chans att lyckas. Detta gör att skolarbetet också är mycket individuellt upplagt. 3.7 Samarbete med uppdragsgivare Vi har ett bra samarbete med våra uppdragsgivare och exempel på detta är att flera återkommer med förfrågningar samt att de uttrycker på utvärderingsmöten att de är nöjda med det förändringsarbete som sker. I fall där det har varit incidenter runt ett barn/ungdom har vi haft ett tätare samarbete vilket har varit oerhört bra. En tydlig samarbetsstruktur och en öppenhet har gjort att vi lättare har kunnat arbeta vidare när svåra situationer har uppstått. 3.8 Samarbetspartners Våra samarbetspartners under 2012 varit socialtjänsten i Stockholms Kommun: Endskede/Årsta/Vantör SDF, Östermalm SDF, Skärholmen SDF, Södermalm SDF, Sundbyberg Kommun, Salem Kommun, Botkyrka Kommun, Haninge Kommun, Huddinge Kommun, Solna Kommun, Södertälje Kommun och BUP i Solna, Globen och Grinden. 4. Kvalitetssäkring 4.1 Forskning Svedmyra har likt övriga enheter inom Magelungen Utveckling AB en forskningsansvarig, denne ska bistå teamen med forskningsmaterial när ny ungdom och föräldrar börjar/placeras på enheten. Forskningspaketet består av en s.k. basmodul som varje enhet sedan kan utveckla utifrån egna önskemål och behov. För de yngsta barnen har vi valt att använda oss av Livets stege i basmodulen för barnen mellan 10-13 år. 4.2 Fortbildning Under våren 2012 gick Charlotte Andersson och Therese Lund Neuropsykiatrisk grundkurs 7,5p Ersta-Sköndal. Under hösten påbörjade den vikarierande chefen en ledarskapsutbildning anordnad av organisationspsykologerna i uppdrag av Magelungen Utveckling AB. 4.3 Handledning Lärare och samordnarna har under 2012 haft gemensam KBT handledning med Elin Wisslander genom Psykologpartners. 4.4 Dokumentation Dokumentationen är en viktig del i att säkra att vi gör det vi säger att vi ska göra och det ska gå att följa den röda tråden i arbetet via journalerna. Föräldrar och barn/ungdomar informeras om att vi journalför arbetet som sker på Svedmyragruppen och att de har möjlighet att läsa
sina journaler om de vill. Många av dokumenten såsom samuppdrag, genomförandeplan och mål och medel ska läsas igenom och skrivas under av de berörda. Enhetschef har delegerat vidare till journalansvarig personal att se till att journaler skrivs veckovis samt att all viktig info finns i journaler. Enhetschef går igenom dokumentationen kontinuerligt under terminen. Vidare är utvärdering och dokumentation kring gruppaktiviteter viktig, likaså kring rutiner för livsmedelshantering och brandsäkerhet. Det finns dokumentationsmallar och fastlagda rutiner för klagomålshantering och incidentrapportering. För att fastställa ungdomarnas säkerhet finns utdrag från brottsregistret på samtliga personal samt praktikanter. 5. Förbättringsområden 5.1 Utvecklingsarbete under året Vi har som helhet haft ett mycket positivt år där vi har jobbat mycket med utvecklingsarbete på olika plan. Vi har under året jobbat med att vidareutveckla och förbättra de dagliga strukturerna, både i syfte att öka förutsägbarheten för ungdomarna och för att anpassa verksamheten utefter den aktuella ungdomsgruppen och dess individer. Det har sedan starten av Svedmyragruppen 2009 blivit tydligt att det är nödvändigt att kontinuerligt utvärdera och förändra schema och struktur för att möta gruppens och individens behov. Under hösten 2012 gjorde personalgruppen ett arbete kring bemötande av våld och förstörelse. Detta mynnade ut i att varje ungdom fick en individuell bemötandeplan och handlingsplan gällande våld och förstörelse. Under 2012 har 4 av våra ungdomar ingått i Skolmag. Resultatet har sedan delgivits föräldrar, barn och personal. 5.2 Fortsatt utvecklingsarbete Ungdomarna på Svedmyra är i behov av individuell undervisning i skolan. Vi kommer fortsätta utveckla strukturen i skolan för att i så hög grad som möjligt ge eleverna möjlighet till detta. Ett steg i denna riktning är att samordnarna i större utsträckning är med i skolmiljön, ett annat är att titta på möjligheterna till än mer individuella skolscheman. Vi kommer att fortsätta arbeta kring struktur, förhållningssätt och utvärdering. Se även Kvalitetsdokument Skolan Svedmyra